Sportchefen Jesper Jansson: ”Sveriges VM-lag 1994
– det är min förebild”

Del 1: HAMMARBY

Att vara sportchef för någon av de stora klubbarna med enorm supporterskara är att utsätta sig själv för prövningar. Jesper Jansson vet efter åren i Hammarby.

– Det här är en livsstil för mig, som väl i slutändan tyvärr kanske kommer att förkorta livet lite. Jag har inte gjort något annat i mitt liv, jag kan kanske inget annat? Även om jag ofta tänkt på att det vore intressant att testa tankar och idéer i en helt annan bransch. Jag spelade elitfotboll från jag var 17 till 36, sen gick jag över till ledarsidan. Sen fattar jag ju såklart att det är få förunnat att kunna jobba med sin hobby. Så där är jag väldigt tacksam, säger han.

EXTERN LÄNK: Här hittar du schyssta odds på Allsvenskan

Våren som tvekade så länge har äntligen kommit till Stockholm. Vi träffas på en kvarterskrog över en Caesarsallad-lunch; Jesper hade ett litet hål i almanackan efter ett möte i närheten. Efter en lång och framgångsrik spelarkarriär blev han först sportchef i Helsingborg, därefter scoutingansvarig för FC Köpenhamn. Och sedan snart sex år till är han alltså sportchef i Hammarby.

– I Helsingborg står jag inte högt i kurs, av någon anledning som jag inte riktigt förstår, framförallt inte hos hardcore-supportrarna. Jag var trots allt lagkapten där, spelade i Europa med laget, var sportchef under åtta år med bland annat fem titlar och åtskilliga spelarförsäljningar och lyckade rekryteringar, säger han.

Hur är det i Stockholm då, med Hammarby som har Sveriges största och mest hängivna supporterskara, åtminstone sett till publiksnittet? Kan du ta en promenad på Södermalm efter en förlust?

– Jomen faktiskt. Jag tycker nog att de flesta är väldigt respektfulla, även om jag förstår att Hammarby engagerar väldigt många och väcker känslor. I allmänhet får man bara uppskattning och ett ”kom igen nästa gång i stället.” Det var mycket värre i Helsingborg. Dagen efter en förlust där fick man höra hur jävla dåliga vi hade varit. Sen har det gått ganska bra sedan jag kom, svarar Jesper.

Jo, det har gått bra på många sätt och vis. Hammarbys placeringar under Jesper Janssons ledning är följande:

• 2017, 9:a
• 2018, 4:a
• 2019, 3:a
• 2020, 8:a
• 2021, 5:a
• 2022, 3:a

– Vi har dessutom vunnit cupen, spelat i Europa och sålt spelare för runt en halv miljard kronor. Klubben har tagit oerhörda steg – både sportsligt och ekonomiskt. Vi ska komma ihåg att Hammarby var lite av ett jojolag och spelade i superettan 2009–2014 och sen inledde den allsvenska återkomsten med två elfteplatser, säger Jesper Jansson.

Ändå kvarstår faktum. Hammarby har fortfarande bara blivit svenska mästare en gång, 2001, och supportrarna längtar väldigt mycket efter ytterligare ett guld.

26 372. Så lyder Hammarbys publikrekord för ett allsvenskt hemmalag från förra säsongen. Vid flytten till Tele2 Arena skedde en nytändning – precis som 1967 när Söderstadion stod klar och Hammarby snabbt tog positionen som en sorts kultförening som man bara inte kunde tycka illa om.

Den traditionella låt-gå-mentaliteten som fanns bland arbetarna på Söder vid den här tiden kombinerades plötsligt med fotbollsklubben.

1970 anammade supportrarna tack vare Tipsextra den engelska läktarkulturen med sång och blev först i Sveriges med att sjunga. Gruppen som ledde läktarsångerna laddade alltid upp på den gamla ölhallen Kvarnen vid Medborgarplatsen.

– Ingen annan svensk restaurang har haft lika långa och djupa band till en fotbollsförening. Bordstabletter kunde tidigt ha en Hammarby-anknytning. Matsedelns framsida har prytts av en Kvarnen- och Hammarbyrelaterad målning ända sedan 1993, berättar Torbjörn Andersson, universitetslektor med idrottsvetenskaplig inriktning vid Malmö universitet.

Smeknamnet ”Bajen” lanserades på allvar och varumärkesskyddades, trots att dåvarande ordförande Lennart Nyman var motståndare då det lät som ”bajs”. Någon professionell tillverkning av supporterprylar fanns dock inte i sikte, utan Hammarbysupportrarna blev kända för att tillverka sina egna saker. Inte minst sattes massor av klisterdekaler upp på elskåp och liknande ställen, och en av Hammarbys mest fyndiga löd: ”Vi är inte höger, vi är inte vänster, vi är Söder.”

– Sen kom Bo Widerbergs film ”Fimpen” i den här vevan, 1974, som handlade om en sexårig pojke som slog igenom i Hammarby och i landslaget. Filmen blev en stor succé, visades i massa länder och gav Hammarby en enorm exponering, säger Torbjörn Andersson, som ifjol gav ut boken ”Fotbollens kuriosakabinett” (vars främsta syfte är att kartlägga svensk fotbolls kulturarv).

Ölunderlägg och egna klistermärken – Bajens supportrar har alltid varit påhittiga. Kampanjen Spola kröken och filmen om Fimpen gav klubben fin exponering på 1970-talet.

Även i den inhemska Spola Kröken-kampanjen – som idrotts-Sverige drev med Systembolaget – fick Hammarby vara ansiktet utåt. Hammarby- och landslagsmålvakten Ronnie Hellström var den som avbildades på planscher tillsammans med budskapet och som sedan hängde i skyltfönster och busskurer runt om i landet.

Med tiden följde också en så kallad gentrifiering av Södermalm, något som också vidgade supporterskaran. Allmännyttan började säljas ut. Rörmokarna och murarna flyttade till nya små centrum i söderort, men utan att svika sin kära förening. Södermalm började i stället att överbefolkas av (inte sällan inflyttade) mediemänniskor, reklamare och kulturfolk som många direkt tog Hammarby till sitt hjärta.

Tillbaka till 2017. Jesper Jansson hade haft en turbulent avslutning i Helsingborg, sedan några år i Köpenhamn. Vad var det som fick en smålänning med tydlig Kronobergsdialekt att hoppa på sportchefsjobbet hos ett Hammarby med bräcklig ekonomi och som ärligt talat hade genomlidit rätt många svåra sportsliga år?

– Jag hade egentligen bestämt mig för att jag var klar med den skandinaviska fotbollen. Men sedan är det den där känslan av att vinna, att bygga från grunden och att få med sig folk på den resan. Samtidigt som det kan vara oerhört frustrerande, när man inte når dit man vill nå. Men att lägga upp en strategi och driva igenom saker, det är det som lockar mig … snarare än att förvalta något, säger Jesper Jansson.

Han pratar om en ”ängslighet” som mötte honom i början. Om hur han kände att Hammarby hade en enorm underliggande potential där han kunde komma in och göra skillnad.

Det blev först en rejäl kulturkrock, med dåvarande danske tränaren Jesper Mikkelsen. Det skrevs i boulevardpressen om en djup spricka mellan sportchefen och tränaren:

– Vi hade inte samma syn på hur fotboll ska spelas och hur vi skulle leda Hammarby in i framtiden. Det blev en krock, minst sagt.

Och det är där det börjar hetta till lite. Vad är det Jesper vill med sitt Hammarby?

– Det unika med Bajen är att jag tvingades börja tvärtom. Här fanns publiken, varumärket, den nya arenan, allt fanns på plats. Men det var liksom byggt åt fel håll. Man måste alltid börja med kärnprodukten, det vill säga fotbollen, sedan kommer det andra. Alltså: Hur ska vi spela? Vilka spelare måste vi då ha? Vilken fotboll ska vi stå för? Visst, vi kunde haft den där platsen som en underdog, som folkets lag, men vi vill ha bollen mycket och dominera matchbilden. Det är så vi vill spela, berättar Jesper och fortsätter:

– Mitt uppdrag från början var att börja sälja spelare, att jobba fram en bra åldersstruktur i truppen och ta fram en plan och strategi för vilken fotboll vi ska spela.

EXTERN LÄNK: Här hittar du schyssta odds på Allsvenskan

Ni sålde spelare för 139 miljoner enligt senaste årsredovisningen. Röster har höjts om att ni inte har ersatt dem tillräckligt. Vad säger du om det?

– Den här vintern har det varit ett grymt tryck, och jag vet att jag blir hängd om resultaten uteblir. Men återigen: Det gäller att ha en strategi och hålla fast vid den. Det är snabba beslut som måste fattas hela tiden och det är något som jag kämpar med dagligen.

Styrkan i allt detta är, enligt Jesper Jansson, att han inte är den enda konstanten.

– Vi har en stark ordförande som är direkt engagerad i det sportsliga och stora delar av styrelsen har suttit länge. Det är nog så viktigt, säger han.

Vad är det tuffaste i ditt jobb?

– Det är ju agenterna, där har det fullständigt exploderat. Det är så många som vill ha sin del av kakan. Jag skulle vilja säga att som det är nu så är det ett hot mot svensk fotboll. Telefonen kan ringa precis när som helst, och det är någon agent som man aldrig har hört talas om, som vill sälja någon spelare till oss. Jag vet inte hur många gånger som jag sagt: “Vi behöver ingen sådan spelare.”

Och det bästa?

– Det är ju att bygga något, att vinna och att trygga ekonomin via försäljningar. Men sen också att det finns så jäkla mycket hjärta i den här klubben. Så många åsikter – och allt är liksom på riktigt. Det tror jag är unikt i vårt land, hur folk brinner för den här klubben. Ta Alexander Skarsgård. Han hade säkert skippat några stora filmroller för att få sitta på bänken en säsong.

När Jesper Jansson pratar om trupp- och lagbygge återvänder han ofta till svenska landslaget 1994 som tog brons i fotbolls-VM i USA.

– Det där är en förebild för mig, hur Tommy Svensson hade byggt upp landslaget med helt rätt åldersstruktur. Så vill jag jobba här i Hammarby.

Arbetet pågår 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Det skapar sömnproblem, så att Jesper kan vakna mitt i natten av en dröm där det tassar runt agenter i hallen. Eller nästan så. Det snurrar ständigt i skallen.

När vi återkopplar är det ett par dagar efter derbyförlusten med 0–2 mot AIK. Kanske ångrar Jesper ett av sina tidiga beslut som sportchef.

– På den tiden fick spelarna bonus i derbyn, det vill säga om de vann derbyn, men de fick inte bonus för tabellplacering. Det tog jag bort direkt. Klart att en bonus ska vara kopplad till slutplaceringen i tabellen och inget annat.

Den gamla klacksparksmentaliteten, finns den kvar i Hammarby?

– Ja, alltså, jag vinner ju hellre med 3–2 än med 1–0. Och det är inte för intet som vi har en spansk tränare, svarar Jesper Jansson och lägger – trots hög lön som sportchef – in en ny lågprissnus, innan han fortsätter:

– Egentligen är jag bara en enkel kille från Braås. En smålänning. Och du vet ju hur smålänningar är.

Publikstödet
Svensk fotbollspublik levererar stämning i europeisk toppklass. Publikstödet är Unibets sätt att hylla det. Totalt fördelas 20 miljoner kr mellan klubbarna i Allsvenskan och Superettan – ju mer publik, desto mer pengar till din klubb.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Publikstödet

18+ | Spelpaus.se. Stödlinjen.se. Spela ansvarsfullt