Glenn hos regerande mästarna – som siktar mot ett nytt SM-guld

Del 2: BK HÄCKEN

– Gothia gav oss självförtroende och blev ett kvitto på att vi kunde klara av stora saker. Det smittade av sig på hela föreningen, säger Dennis Andersson, som numera är pensionerad men senior rådgivare till Häcken och till Gothia Cup där han i många år var högsta chefen.

Däremot var det inte självklart att Gothia Cup skulle bli en kassako för Häcken. De första fem åren var det tre arrangörer: Tidningen Arbetet, storklubben Gais och kvartersklubben Häcken.

EXTERN LÄNK: Här hittar du schyssta odds på Allsvenskan

Det betydde att det fanns 14-tumsskärmar som visade rörlig reklam i färg inne i Nordstan. Häftigt, för att vara 1980.

Det var där och då som Häcken och Gais bestämde sig för att gå skilda vägar i en unik uppgörelse. Gais fick rättigheten att äga skärmreklamen inne i Nordstan – mot att Häcken ensamt fick fortsätta att driva Gothia Cup.

– Om vi backar till 1980- och 1990-talet så var det årliga överskottet från Gothia Cup en förutsättning för att överleva som förening. I dag har det inte samma stora betydelse, även om vi har kunnat bygga upp ett starkt eget kapital historiskt genom Gothia, säger Dennis Andersson.

2009 invigdes Gothia Park Academy på Hisingen. Det är ett klubbhus och en träningsanläggning som består av 2 600 kvadratmeter och fyra fullstora fotbollsplaner. Det är här Häcken bedriver sin dagliga verksamhet – och det är en anläggning som väldigt många svenska föreningar borde vara avundsjuka på.

I ett rum längst in på just Gothia Park Academy tar Häckens sportchef Martin Ericsson emot över en kopp kaffe. Han gör det som regerande sportchefsmästare efter Häckens historiska första guld i höstas.

– Vi är inte klara än. Långtifrån. Vi har mycket som vi kan fortsätta att utveckla och vi är absolut inte mätta. Det tänket, det där om en ständig utveckling, genomsyrar hela föreningen och när föreningen har ett sådant tänk så smittar det också av sig på alla spelare, säger Martin Ericsson.

Så sent som 2021 körde Häcken fast. In kom rutinerade norske tränaren Per-Mathias Högmo som ställer oerhört höga krav på spelarna.

– Vi kom tolva det året och allt gick emot oss. Allt började snett med 16–17 skador redan i januari, sen bara fortsatte det. Den hösten handlade det bara om överlevnad, säger Martin, och fortsätter:

– Sen i fjol hade Per-Mathias fått en hel försäsong med laget. Han har en tydlig strategi om hur fotboll ska spelas och den överensstämmer helt med Häckens. Sen kraven på spelarna … det var kanske ingen slump att Alexander Jeremejeff gjorde så många mål förra året. Jag har aldrig sett honom träna så hårt och vara så målmedveten som då.

Aha, var han lite lat tidigare?

– Det kanske var så, ja. Att han inte alltid pressade ur sig allt tidigare, svarar Martin med ett leende.

Den svenska fotbollen föddes i Göteborg, tack vare att skotska gästarbetare inom både textil- och varvsindustrin tog med sig den nya sporten till oss. Första officiella matchen spelades på Heden den 22 maj 1882. Örgryte IS – med sex skottar i laget – vann med 1–0 mot studentföreningen Lyckans Soldater.

Det närmaste årtiondet växte Göteborgsfotbollen enormt. Örgryte IS från den fina stadsdelen hittade direkt sin publik och sitt upptagningsområde. Gais från ruffiga Gårda blev arbetarnas klubb. IFK Göteborg något slags mellanting, den breda föreningen.

Men det skulle dröja ända till 1940 innan de regerande svenska mästarna bildades. Ett gäng tonårskillar – en av dem den sedermera legendariske tränaren Sven-Agne Larsson – bodde ute på Hisingen och kände sig inte riktigt hemma i de gamla anrika föreningarna. Därför bestämde de sig för att bilda en egen klubb.

Killarna höll till vid Väderkvarnsgatan och Tunnbindaregatan på Hisingen där det fanns en övergiven tomt med en träkåk, några kastanjeträd samt en lång häck som gick längs kanten av Tunnbindaregatan. Där träffades ungdomarna dagligen och ”sparkade boll”. Men de ville börja spela riktiga matcher och den 2 augusti 1940 bildades BK Häcken – namnet kom av den häck som löpte längs Tunnbindaregatan.

De gulsvartrandiga tröjorna fanns med från första början. Anledningen? Det var de enda som fanns kvar att köpa i den lokala sportaffären i augusti.

Långt senare, på 1970-talet, började Häcken nämnas i riksmedia. Det var inte för den egna och framgångsrika bingohallen, utan snarare för Gothia Cup och för att klubben under det årtiondet bildade Pusterviks Kultur AB tillsammans med sällskapet Maneten och Nationalteatern. Ett ställe som var kulturhus och restaurang i ett. Vid den här tiden var Häcken också engagerad i en rad andra kulturella teaterprojekt, allt för att skapa sidoinkomster till kärnverksamheten.

Hösten 1982 tog sig klubben klivet upp i högsta divisionen för första gången.

Efter att ha varit ett berg-och-dal-banelag mellan de två högsta serierna kom den riktiga brytpunkten 2009. Då stod Gothia Park Academy klar, då hade Häcken återigen gått upp i Allsvenskan, då anställdes Peter Gerhardsson som tränare.

”Little Gerhard” blev kvar i åtta säsonger, etablerade Häcken som ett allsvenskt lag, och förde laget som bäst till en andraplats (2012) och till ett cupguld (2016).

– Det blev en kontinuitet där och det sattes ett sätt att spela fotboll som är grunden till det vi ser i dag. Vi ska ha boll – men framförallt ska riktningen hela tiden vara framåt. Inte i sidled, inte bakåt, utan framåt. Vi ska ha ett offensivt tankesätt och det ska vara underhållande att se en fotbollsmatch med Häcken, säger Martin Ericsson, och får det att låta så enkelt.

Är det så enkelt?

– Nej, men vi jobbar på det. Varje dag, året runt. Sen gäller det att hitta rätt spelare till det. Och inte bara rätt spelare, utan även rätt människor. Det där är något som vi verkligen jobbar mycket med. Vi ska ha rätt typer i föreningen, som alltid står bakom våra tre ledord: Mod, kreativitet och professionalitet. För att kunna efterleva det krävs en trygghet och det har vi nu. Den hade vi inte riktigt 2021, där vi kom helt fel in i säsongen med alla skadorna och till slut handlade det bara om överlevnad.

Det är tydligt att Häcken inte är mätta, vilket inledningen av såväl cup- som seriespelet den här våren har visat. Då har ändå Simon Gustafson varit skadad. Det var han, tvillingbrorsan Samuel och danska fyndet Mikkel Rygaard som förra hösten bildade allsvenskans bästa mittfält sen Djurgårdens i början av 00-talet.

– De finns alla kvar – och är minst lika bra i år. Styrkan är att de alla tre är tvåvägsspelare, är väldigt bra även defensivt och att de är oerhört smarta i sitt sätt att spela fotboll, säger Martin.

Men det kan bli en tuff sommar. De utländska klubbarna kommer att rycka i dem, eller?

– Ja, det vore nästan konstigt annars, men då gäller det att vara förberedd. Vi har ett ständigt pågående scoutingarbete och det finns backup. Vi måste ju acceptera vår plats i näringskedjan, även om jag vill att vi ska flytta fram våra positioner där.

Hur menar du?

– Jamen titta på Bodö/Glimt i Norge. De har verkligen flyttat fram sina positioner senaste åren. Molde likaså. Vi ska också göra det, inte minst för att kunna ta bättre betalt för våra spelare.

De norska klubbarna är lite av en förebild. På ett större och högre plan imponeras Martin Ericsson främst av Benfica.

– De är otroligt skickliga på att förädla spelare. De säljer vidare massa spelare varje år, får riktigt bra betalt, fortsätter att få fram nya. Hela tiden. Jag tror att jag läste nånstans att ingen annan klubb i Europa säljer vidare så många spelare säsong efter säsong – och ändå tog de sig till kvartsfinal i Champions League. Det är grymt imponerande.

Och här i Sverige, vilka imponeras du mest av?

– Bosse Andersson i Djurgården är enormt skicklig på att sälja spelare och få bra betalt. Men något som sticker ut lite är Värnamo. De gör något nytt på ett helt eget sätt som är väldigt intressant. Sen måste jag imponeras av Jocke Perssons jobb med Varbergs BoIS. Jag vet fasen inte hur han kan lyckas så bra med det där.

Slutligen. Ena året får en ung Patrik Wålemark ett genombrott och säljs – då hämtar ni in en ung Oscar Uddenäs. Så har det varit ofta nu. Ni verkar kunna ha ersättare till alla. Hur gör ni för att bygga lag?

– Förutom spelarnas färdigheter och personligheter så jobbar vi väldigt mycket med åldersstrukturen. Den är superviktig för att få ihop ett bra lag, att hitta en balans. Kanske några äldre som vet att Häcken är deras slutstation, några mittemellan som kanske varit ute en sväng och som spelar för att komma ut igen. Några unga som vi kan förädla. Jag tycker att vi åtminstone nu har en väldigt bra åldersstruktur i vår trupp.

Så bra att det kan bli guld igen?

– Tja, varför inte?

Publikstödet
Svensk fotbollspublik levererar stämning i europeisk toppklass. Publikstödet är Unibets sätt att hylla det. Totalt fördelas 20 miljoner kr mellan klubbarna i Allsvenskan och Superettan – ju mer publik, desto mer pengar till din klubb.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Publikstödet

18+ | Spelpaus.se. Stödlinjen.se. Spela ansvarsfullt