Och det behöver inte kännas som att du är stressad.

För en del börjar det med sömnen. För andra med magen, minnet eller humöret. Du kanske vaknar trött trots att du sovit, tappar tråden i ett samtal eller märker att sådant som tidigare var enkelt plötsligt kräver mycket mer energi.

Symptom på stress

Stress kan märkas både psykiskt och kroppsligt. Sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritation och oro är vanliga tecken. Det kan också handla om huvudvärk, spända muskler, hjärtklappning eller magbesvär.

Det som gör stress svår att upptäcka är att besvären ofta kommer smygande.

”Jag har bara sovit dåligt.”

”Det är mycket just nu.”

”Det blir bättre när det här projektet är över.”

Det är lätt att tänka så. Särskilt när det faktiskt finns en tydlig anledning till att livet är intensivt just nu. Problemet är när den tillfälliga perioden aldrig riktigt tar slut.

Man kanske hoppar över lunchen för att hinna klart, ställer in promenaden för att få undan jobbet eller fortsätter kolla mejlen efter att arbetsdagen egentligen är slut. På kort sikt kan det kännas som att man vinner tid. På längre sikt kan det innebära att återhämtningen försvinner bit för bit.

– Ett vanligt mönster är att man väntar på en lugnare period. Man tänker att återhämtningen får komma när projektet är avslutat eller kalendern ser bättre ut. Men om det hela tiden kommer nya krav behöver återhämtningen få en plats mitt i vardagen, inte bara på semestern eller helgen”, säger Ulrika Hiscoke, legitimerad psykolog på Kry, och fortsätter:

–Stress är inte farligt i sig. Det viktiga är balansen mellan belastning och återhämtning. Om kroppen inte får möjlighet att gå ner i varv under längre perioder kan det börja påverka både sömn, energi, koncentration och humör.

Stress syns inte alltid i kalendern

Det är lätt att tänka att stress framför allt handlar om att ha för mycket att göra. Men det är inte hela bilden.

En full kalender kan vara hanterbar om du känner att du har kontroll, kan påverka situationen och får möjlighet att återhämta dig. Samtidigt kan en till synes vanlig vardag bli väldigt belastande om kraven känns otydliga, om du aldrig riktigt kan stänga av eller om du upplever att allt hänger på dig.

Stress kan komma från jobbet, relationer, ekonomi eller familjeliv. Men den kan också förstärkas av våra egna krav på att alltid prestera, att ha svårt att säga nej eller att känna ansvar för sådant vi egentligen inte kan kontrollera.

– Det är inte ovanligt att man blir stressad av sina privata situationer. Där kan det ofta vara svårare att säga nej eftersom man inte kan ”säga upp sig” från anhöriga som inte mår väl eller om man har särskilda utmaningar kopplat till föräldraskapet, säger Ulrika

EXTERN LÄNK: Hos Kry kan du söka vård för dina sömnproblem.

När vila inte räcker

Att vila är viktigt. Men om du är stressad kan några timmars soffhäng eller en sovmorgon inte alltid lösa problemet. Om du på måndagen går tillbaka till samma höga belastning som tidigare är det inte konstigt om kroppen snabbt går upp i varv igen.

Återhämtning kan också se olika ut. Efter en intensiv dag framför datorn kan en promenad eller ett träningspass ge något annat än ytterligare stillasittande. Efter en dag fylld av krav och sociala intryck kan det istället vara skönt med en stund utan intryck alls. Det viktiga är inte att hitta den perfekta återhämtningsaktiviteten. Det viktiga är att kroppen faktiskt får möjlighet att växla ner.

Och ibland behöver man också göra mer än att vila.

– Att bli bättre på stresshantering betyder inte att man ska lära sig att tåla en ohållbar situation hur länge som helst. Ibland behöver man minska belastningen runt omkring sig. Ibland behöver man förändra hur man förhåller sig till kraven. Ofta behövs båda delarna, säger Ulrika.

Fyra saker som kan göra skillnad

När energin redan är låg är det lätt att tänka att man behöver göra en stor förändring. Men det kan räcka att börja med att se lite tydligare på vad som faktiskt händer.

1. Ta reda på vad som stressar dig

Under några dagar kan du försöka lägga märke till när stressen ökar. Är det mängden arbete? Ständiga avbrott? Att du aldrig vet när arbetsdagen är slut? Att du säger ja fast du egentligen inte hinner? Det kan vara något helt annat än det du först tänker på.

2. Gör återhämtningen konkret

”Jag borde vila mer” är svårt att omsätta i vardagen. Bestäm hellre vad återhämtning faktiskt ska innebära. Ät lunch utan att arbeta. Gå en kort promenad. Lägg undan mobilen en stund före läggdags. Sitt ner utan att samtidigt försöka hinna med något annat. Det behöver inte vara mycket. Poängen är att återhämtning behöver få plats innan du är helt slut.

3. Hjälp hjärnan att förstå när dagen är slut

Om jobbet följer med hem kan det vara svårt för hjärnan att växla över till ledig tid. Testa att skapa en tydlig avslutning på arbetsdagen. Stäng ner datorn, skriv ner vad du behöver komma ihåg till nästa dag och gör något som markerar övergången. Det kan vara att gå hem, byta om, ta en promenad eller lyssna på musik på vägen. Det behöver inte vara en avancerad rutin. Bara en tydlig signal: nu är arbetsdagen slut.

4. Fråga dig vad som kan tas bort

Stresshantering handlar inte bara om att lägga till meditation, träning, promenader och bättre rutiner i ett redan pressat liv. Ibland är den viktigaste frågan vad som kan väljas bort, skjutas upp eller göras på en tillräckligt bra nivå.

– Om varje råd om återhämtning blir ännu en punkt på att göra-listan kan effekten bli den motsatta. Ibland behöver man inte göra mer, utan minska kraven och skapa utrymme för det som faktiskt är viktigt”, säger Ulrika Hiscoke.

EXTERN LÄNK: Så påverkas kroppen av stress