Därför vänder sig så många till AI

För många är AI det första stället där de vågar formulera hur de faktiskt mår. Det kan kännas enklare att skriva än att prata. Det är anonymt, sker på egna villkor och finns där exakt när tankarna drar i gång, ofta sent på kvällen, när oron känns som starkast.

Det behöver inte vara något negativt i sig. Tvärtom kan det vara ett första steg. Den som länge gått runt med diffusa känslor kan plötsligt få hjälp att sätta ord på dem. Och bara det kan vara viktigt.

– Ibland kan AI hjälpa någon att börja sätta ord på sitt mående, lite som att prata med en vän eller skriva dagbok. I stället för att älta i huvudet så kanske man kommer vidare, det kan sänka tröskeln för att söka hjälp. Men problemet uppstår när svaret från AI börjar kännas som att man fått en riktig bedömning och en diagnos. Det är viktigt att komma ihåg att det som låter träffsäkert egentligen är svar som statistiskt sett passar bäst – inte en faktisk psykologbedömning eller en återkoppling från någon som känner dig väl, säger Ulrika Hiscoke.

Det är en avgörande skillnad. För när ett svar känns träffsäkert är det lätt att tro att man redan vet vad som är fel – innan man ens har pratat med en psykolog som kan göra en riktig bedömning. Det är just det som är risken med att ta hjälp av AI istället för en riktig psykolog.

Det viktigaste syns inte alltid i text

Psykisk ohälsa ser sällan likadan ut från person till person. Två människor kan beskriva samma symtom – sömnproblem, oro, nedstämdhet, svårt att koncentrera sig – men ha helt olika orsaker bakom. För den ena handlar det kanske om depression. För den andra om långvarig stress, sorg, relationsproblem eller något helt annat.

Det är därför psykologer inte bara lyssnar på vad som sägs, utan också försöker förstå sammanhanget runt omkring.

– En AI kan läsa det du skriver. Den kan inte läsa det du inte skriver, säger Ulrika Hiscoke. Den vet inte vad du utelämnar, vad du inte själv förstår är relevant eller vilka nyanser som märks först när en psykolog börjar ställa följdfrågor. AI ser inte hur ditt uttryck eller din ton ändras när du till exempel börjar pratar om din mamma.

Hon pekar på sådant som ofta blir avgörande i ett samtal: hur länge du har mått så här, vad som hänt i ditt liv, hur vardagen fungerar, om du dragit dig undan andra människor, om du börjat förändra dina vanor eller om det finns saker du har svårt att berätta rakt ut.

Det är just där, i det som inte står svart på vitt, som en mer rättvis bild ofta börjar växa fram.

EXTERN LÄNK: Läs mer om hur en av våra psykologer kan hjälpa dig

När AI bekräftar det du redan tror

Det finns också en annan fälla, som är mindre synlig men minst lika viktig. Många frågar inte AI helt öppet, utan utifrån en misstanke de redan bär på.
Du kanske skriver: ”Jag tror att jag har social ångest” eller ”Kan det här vara ADHD?” Då finns redan en riktning i frågan. Och eftersom AI svarar utifrån det du matar in, är risken stor att du får ett svar som förstärker just den bilden.

– Det behöver inte betyda att svaret är helt fel, men det är inte en psykologbedömning. Vi ser ibland patienter som hunnit bli väldigt övertygade om en diagnos innan de ens har träffat någon. Då kan det bli svårare att vara öppen för andra förklaringar. Det kan kännas jobbigt att behöva göra en ”ny” bedömning, som att bli ifrågasatt. Och om man inte får den diagnos man trott kan det kännas tufft. Fokusera istället på att beskriva det som är tufft och som du behöver hjälp med, istället för att gå in med tanke om en diagnos, då är det lättare att få rätt hjälp, säger Ulrika Hiscoke.

När en möjlig diagnos börjar kännas som en sanning kan det påverka mer än man tror. Man börjar tolka sitt mående genom ett visst filter. Man läser in tecken som bekräftar det man redan tror, och kanske bortser från sådant som pekar åt ett annat håll. I värsta fall gör det att rätt hjälp dröjer.

AI kan hjälpa – men inte ersätta ett samtal

Samtidigt finns det mycket AI faktiskt kan vara bra för. För den som har svårt att formulera sitt mående kan det vara ett sätt att börja sortera tankarna. Det kan hjälpa dig att förstå skillnaden mellan olika begrepp, eller att förbereda dig inför ett vårdbesök genom att sätta ord på vad du vill säga.
I den bästa versionen fungerar AI alltså som en startpunkt, inte som ett facit.

– Det jag tycker är positivt är när någon säger: ”Jag började fundera över hur jag mår, jag läste på, och sedan bokade jag en tid.” Då har det blivit ett första steg mot att få hjälp, säger Ulrika Hiscoke.

– Problemet är när människor stannar där. När de fortsätter fråga, läsa och tolka istället för att gå vidare. Psykisk hälsa är komplex. Det går inte alltid att tänka sig fram till vad som pågår. Ofta behöver man prata med en psykolog som kan hjälpa till att sortera, ställa andra frågor och se helheten. En legitimerad psykolog har helt andra verktyg för bedömning än AI har. Utöver formell kunskap och erfarenhet, också en empatisk förmåga och att kunna vikta och värdera det som framkommer i sitt sammanhang.

EXTERN LÄNK: Hos Kry kan du träffa en psykolog som lyssnar, ställer följdfrågor och hjälper dig att förstå ditt mående bättre. Boka tid via Kry-appen eller på kry.se