Sjöräddningen
fick oväntad hjälp
Lagarbetet som skapade ett färgstarkt flytande stationshus
Rikard Widlund och hans kamrater räddar nödställda ute på sjön. De gör det på fritiden utan betalning.
Men även hjältar behöver hjälp.
Elektrikern blev sjösjuk under bygget, och det var
omöjligt att använda vattenpass. Men till slut fick sjöräddningsstationen Hjälmaren sitt drömprojekt förverkligat.
Det piper till i både personsökaren och mobiltelefonen. Klockan är 03.47 när Rikard Widlund väcks av larmet från SOS Alarm. Det första han gör är att ta på sig headsetet. Då kan han få information och kommunicera utan att förlora tid medan han gör sig i ordning.
En familj som övernattar i segelbåt vid Tjugholmen har överraskats av väderomslag. Viken som var en fridfull sommaridyll igår kväll har förvandlats till en hotfull plats. Hård vind, piskande regn och allt högre vågor som får båten att slå mot klipporna där den är förtöjd.
Rikard Widlund bor granne med kajen på Hjälmarens största ö Vinön. Han är först in i det nya flytande stationshuset. Sätter på sig torrdräkt och flytväst. Greppar den nyladdade extra radioutrustningen.
Har du koll på sjöreglerna?
Vad är sjöfylleri? Vem får köra vattenskoter? Och: Visste du att du är redare? Här är lagarna du måste känna till när du ska ut på sjön.
1. I en fritidsbåt längre än tio meter eller snabbare än 15 knop gäller samma alkoholgräns som vid bilkörning. Mer än 0,2 promille innebär sjöfylleri. 1 promille eller mer räknas som grovt sjöfylleri oavsett båttyp.
2. Du som äger minsta fritidsbåt betraktas som redare i juridisk mening. Sjölagen ställer krav på dig som redare och befälhavare och även på dem ombord som ”fullgör uppgift av väsentlig betydelse för säkerheten till sjöss”.
3. Om någon ombord orsakar en olycka är du som båtägare skyldig att betala eventuella skadestånd. I vissa fall är det ingen begränsning av redaransvaret. Se till att ha en ansvarsförsäkring som gäller din båt.
4. Enligt sjölagen är du skyldig att göra allt du kan för att hjälpa andra som hamnat i sjönöd. Detta under förutsättning att det kan göras utan att du utsätter dig själv eller andra ombord för allvarlig fara.
5. För att få köra en båt som är längre än 12 meter och bredare än 4 meter behövs skepparexamen. För vattenskoter gäller 15-årsgräns. Och från 1 maj 2022 krävs även utbildning och förarbevis.
Jour 365 dagar om året
Sjöräddningssällskapet RS Hjälmaren har jour 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. De arbetar ideellt.
Tills nyligen hade de ett garage som samlingsplats och förvaringsutrymme.
Nu har de genom XL-Hjälpen fått ett rödlysande flytande stationshus.
– Det har gett en enorm förbättring. Det går snabbare vid utryckningar och det har ökat trivseln. Jobbet blir roligare när vi har en fin plats att samlas på. Där kan vi prata ihop oss innan vi åker ut, säger stationsansvarige Rikard Widlund och fortsätter:
Rikard Widlund och hans kollegor har ständig jour.
– Vi kan också sitta här och ha debriefing efter ett uppdrag. Vi kan fika och ta emot gäster, exempelvis från andra sjöräddningsstationer.
Stationshuset med sin röda fiskfjällsliknande plåtbeklädnad rymmer mycket på 38 kvadratmeter. Kök, konferensbord, toalett, omklädningsrum och en sovhytt med våningssäng.
Så funkar XL-Hjälpen
Till XL-Hjälpen kan ideella föreningar och organisationer nominera ett drömprojekt de inte har möjlighet att klara på egen hand. I samarbete med ortens XL-Bygghandlare, starka leverantörer och lokala proffsbyggare kan XL-Hjälpen förverkliga föreningars byggdrömmar. För att kunna bli utvalt ska projektet vara till glädje och nytta för många, vara inkluderande och främja rörelse eller natur. Alla förslag utvärderas av en jury.
Vi som står bakom XL-Hjälpen är XL-BYGG som är en kedja bestående av 100 fristående bygghandlare över hela Sverige.
Drömprojektet och personerna bakom
Klicka på plussen för mer information
Marie Lindkvist
Höll ihop projektet från XL-Bygg Ålsäter och såg till att rätt material fanns på plats i rätt tid. Bygghandeln i Katrineholm har traditioner sedan 1940-talet. Familjeföretaget drivs nu av en tredje generation Lindkvist.
Leverantörerna
Projektet gjordes i samarbete med Stenvalls (råspontluckor till vägg/tak) och Moelven (lister och interiörpanel). Övriga samarbetspartners: Svenska Fönster, Traryd fönster, Valbo Trä och Essve.
Rikard Widlund
Jobbar ideellt inom sjöräddningen och är stationsansvarig för RS Hjälmaren. Precis före deadline skickade han in en ansökan till XL-Hjälpen för att förverkliga drömmen om ett flytande stationshus.
Pether Roos
Snickare på byggfirman KPW Sörmland och den som hade huvudansvar för byggarbetet – från rivningen av den gamla husbåten till bygget av en helt ny konstruktion på pontonerna.
Fredrik Hedvall
Arkitekt på White Arkitekter i Västerås. Såg det som ett drömprojekt att få rita en flytande byggnad. Ville inte ”bara” skapa ett funktionellt stationshus utan också en visuell symbol för Sjöräddningssällskapet.
RS Hjälmaren
Sjöräddningssällskapets station i Hjälmaren grundades 2003 och har drygt 20 frivilliga. Räddningsstationen har jour dygnet runt under hela året, även när isen har lagt sig över Sveriges fjärde största sjö.
Oväntat telefonsamtal
Allt började med att sjöräddarna fick ta över en gammal husbåt, byggd på en flotte.
– Vår verksamhet är ju väldigt sjögående och det är svårt för en ideell organisation att bygga något precis vid vattnet. Samtidigt vill vi ju ha våra grejer nära båtarna och då är det en ganska genialisk idé med ett flytande stationshus.
Men hur skulle projektet finansieras? Sjöräddningsstationen Hjälmaren jagade sponsorer och fick tag i några. Men mycket återstod. De hade också skickat in en ansökan till XL-Hjälpen.
Och en dag ringde Marie Lindkvist, marknadsansvarig på XL-Bygg Ålsäter i Katrineholm.
– Jag var på Tåkenön och jobbade när hon meddelade den goda nyheten. Jag blev ganska glad… Det kändes overkligt. Och lite som ”äntligen”! Nu skulle det hända, säger Rikard Widlund.
”När man klev av flotten och kom hem på kvällen kände man hur allt gungade.”
Sjösjuk elektriker
Pether Roos från den lilla byggfirman KPW Sörmland fick bygguppdraget genom XL-Bygg Ålsäter.
– Första planen var att vi skulle riva ur husbåten invändigt och använda skalet av ytterväggar. Men de visade sig vara byggda av rivningsvirke, typ. Vi hade aldrig kunnat göra något ordentligt av det. Stommen som höll ihop pontonerna dög inte heller. Så när vi hade rivit allt hade vi bara kvar tre flytande pontoner att börja med, berättar Pether Roos.
Undvik nödsituationer: Detta ska du tänka på!
Med enkla medel kan du minska risken för nödsituationer på sjön. Och öka möjligheterna att klara dig vid en olycka. Här är sju sjövettsråd.
1. Tala alltid om för anhöriga eller vänner vilket färdmål du har. Om du ändrar mål, meddela hem! Det är viktigt att mer än en person ombord kan hantera båten.
2. Se till att känna till reglerna som gäller på sjön. Håll koll på väderutsikter. Stanna hemma om de är dåliga. Om du redan är till sjöss, sök lä eller ta dig till hamn.
3. Var inte alkoholpåverkad. Även små mängder ökar riskerna för en olycka. Vid mer än hälften av dödsolyckorna med fritidsbåtar är alkohol inblandat.
4. Bra flytvästar på alla ombord och sitt ner! Låt ingen sitta i fören och dingla med benen. Det tar en sekund att trilla av och ytterligare en sekund innan du har kört över personen.
5. Ett eller två ankare är en billig försäkring. Se till att vikten på dem är anpassad för båten. Några paddlar kan göra stor nytta vid motorhaveri.
6. Annat viktigt: Något att ösa eller pumpa med, vattentäta telefonfodral, laddad powerbank eller extra telefon, brandsläckare och ”dödmansgrepp”.
7. Om du trillar i vattnet eller båten kantrar men flyter, stanna kvar vid den! Du är som regel säkrare där än om du simmar mot land.
Pether Roos ledde byggarbetet med det flytande stationshuset i Hjälmaren.
Snickarna fick bygga allt från grunden efter en skiss från White arkitekter.
– Det fanns inga bestämda mått utan vi gjorde mycket efter eget huvud. Väggmodulerna byggde vi inomhus på XL-Bygg Ålsäter och sedan reste vi dem med en kranbil.
Det mesta av byggarbetet gjordes i november och december. Det blåser ofta på Sveriges fjärde största sjö, och den här vintern var inget undantag. Flotten med den framväxande husstommen guppade i vågorna.
– Det var kul att bygga något så här annorlunda som jag aldrig har gjort förut. Men när man klev av flotten och kom hem på kvällen kände man hur allt gungade. Elektrikern blev sjösjuk och fick ställa sig på kajen och ta en paus.
Sjöutsikt och många funktioner på liten yta i sjöräddningens nya samlingslokal.
Snickaren Pether Roos hämtar skruv på XL-Bygg Ålsäter i Katrineholm.
Från stationshuset kan sjöräddarna gå direkt ut till båtarna för snabb utryckning.
Ovanliga utmaningar
Även de få gånger sjön låg blank rörde sig och lutade byggarbetsplatsen efter hur människorna flyttade sig på flotten.
– Vi är ju vana vid att alltid jobba med vattenpass eller laser. Men på en flytande byggarbetsplats funkar inte det. Det var bara att mäta noga istället med tumstock för att få allt rakt.
En annan utmaning var byggställningarna.
– Vi fick bygga fast ställningarna i väggen och se till att jobba på båda sidorna samtidigt för att flotten inte skulle luta för mycket.
– Vi fick bygga fast ställningarna i väggen och se till att jobba på båda sidorna samtidigt för att flotten inte skulle luta för mycket.
Till slut var lagarbetet – med arkitekt, XL-Bygghandlare, byggfirma, XL-Hjälpens leverantörer, elektriker, plåtslagare och sjöräddningen – färdigt.
Marie Lindkvist på familjeföretaget XL-Bygg Ålsäter i Katrineholm var den som samordnade projektet och hade kontakt med alla.
– Det var ett fantastiskt samarbete i alla led. Det är så roligt när många personer och flera olika företag jobbar bra tillsammans med stort engagemang och en gemensam målsättning, säger Marie Lindkvist och fortsätter:
– Och inte bara alla som jobbade ute på plats med bygget. Samarbetet med våra leverantörer var också helt avgörande för att projektet skulle kunna bli möjligt.
– Det blev bättre än vad jag föreställde mig att det skulle bli. Och det kändes roligt och viktigt att bygga detta för en ideell organisation som är så betydelsefull men som man förut inte har reflekterat särskilt mycket över, säger Pether Roos.
Rikard Widlund:
– Det var fascinerande att följa byggprocessen, och resultatet blev över alla förväntningar. Det blev både ändamålsenligt, välgjort och snyggt.
”Det är så kul att se att vi med små medel kan göra stor skillnad för så många.”
”Tacksamheten syns”
Du har arbetat ideellt här ända sedan sjöräddningsstationen i Hjälmaren grundades 2003. Varför fortsätter du år efter år?
– För att det behövs. Och när jag nu har de kunskaper jag har och bor 70 meter från räddningsbåtarna vore det snålt att inte hjälpa till. Betalningen är att få vara ute på sjön tillsammans med trevliga och fantastiska sjöräddare. Vi får göra sjön till en säkrare plats och hjälpa dem som behöver oss, säger Rikard Widlund.
Vilken uppskattning får ni av dem ni räddar?
Tack för att vi fick
hjälpa RS Hjälmaren!
”Sjöräddningen är så viktig för alla som är ute på sjön. De är tillgängliga 24–7 och arbetar helt ideellt. Förut hade de sin samlingsplats och kontor i ett trångt garage. Det är så kul att se att vi med små medel kan göra stor skillnad för så många. Det finns ett enormt engagemang kring Sjöräddningen och det är ett så stort mervärde i det här projektet. Jag blir varm i hjärtat när jag ser glädjen de visar över att ha ett nytt fint stationshus där de kan samlas, jobba, fika och också ta emot besökare.”
Marie Lindkvist, marknadsansvarig
XL-Bygg Ålsäter, Katrineholm.
