Annons | Innehåll från Hjärt-Lungfonden

Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”

3
En lördagsmorgon i januari förra året tog livet en helt annan vändning för Elin Andersson. Hon skulle precis börja ett crossfit-pass på gymmet när något plötsligt kändes konstigt i huvudet.
– Jag visste att något var väldigt fel och fick extrem dödsångest, berättar hon.

Elin Andersson, som bor i Vellinge i Skåne tillsammans med sin man Christian och deras två tonårsdöttrar, var 44 år när hon drabbades av en stroke. Hon hade ätit frukost med sin man på morgonen och sedan tagit sig till gymmet, precis som hon gjorde varje lördag för sitt crossfit-pass. I väntan på att passet skulle börja stod hon och småpratade med sina träningskompisar – och det var då hon kände hur det började snurra i huvudet.

– Till att börja med kändes det precis som ett blodtrycksfall. Men ganska snabbt förstod jag att det handlade om något mycket allvarligare.

Elin Andersson.

”Jag fick panik”

Elin satte sig ner på golvet och har bara vaga minnen av vad som hände därefter. Hennes vänner gjorde AKUT-testet, som är en metod för att undersöka om någon har drabbats av en stroke, men till en början hade hon inga problem med vare sig vänsterarmen eller talet. Det var först efter några minuter som hon fick svårt att lyfta armen och började sluddra.

– Det var ingenting jag själv märkte av. Allt jag kände var att tungan hade domnat av och då fick jag panik. Jag minns att jag skrek ”hjälp, jag kommer att dö!”, och allt jag kunde tänka på var att jag måste få träffa mina barn igen.

Ambulansen kom inom loppet av tio minuter och då hade även Elins man hunnit ta sig dit. På akuten i Trelleborg visade en CT-röntgen att Elin hade fått en hjärnblödning. Därefter blev hon skickad i ilfart till neurointensiven i Lund.

– Jag var fortfarande vid medvetande och hade tusen tankar i huvudet. Bland annat att jag inte fick somna eftersom jag var rädd att aldrig vakna igen – eller att jag skulle vakna upp ett halvår senare och ha missat min dotters student.

En tickande bomb

Efter några dagar slutade blödningen av sig själv och en vecka senare kände Elin sig tillräckligt klar i huvudet för att fråga läkarna varför det här hade drabbat henne. Men det kunde ingen svara på just då.

– Jag levde ett aktivt liv, åt hälsosamt och var inte överviktig, så det fanns inga riskfaktorer för stroke som högt blodtryck, rökning eller fetma. Det var först i maj 2023, när jag fick göra en röntgen av de små kärlen i hjärnan, som man hittade en fistel, som är en ovanlig typ av kärlmissbildning, i min hjärna. Den låg där som en tickande bomb och kunde börja blöda igen närsomhelst.

Inom loppet av ett halvår opererades Elin två gånger. Först försökte läkarna limma igen missbildningen, men när det inte lyckades var de tvungna att göra en öppen operation för att istället plocka bort fisteln helt.

– När de berättade att jag behövde opereras igen var det som att allt rämnade. Månaderna innan min andra operation var otroligt psykiskt påfrestande och jag gjorde allt för att bara leva i nuet.

Den här gången lyckades operationen och ett par veckor senare vände allt för Elin.

– Äntligen släppte den trötthet som jag hade haft ända sedan hjärnblödningen och jag kände mig som en ny människa – förutom när det gällde det fysiska. Hela vänstersidan av min kropp är fortfarande funktionsnedsatt.

Tränar varje dag

Elin har tränat varje dag sedan hon kom hem från sjukhuset, men hon beskriver det som att hon har en lång väg kvar.

– Idag kan jag lyfta armen och axeln men handen har jag fortfarande ingen funktion i. Jag har inte heller ett normalt gångmönster utan haltar när jag går. Eftersom vänstersidan av mitt ansikte hänger ser det ut som att mitt huvud är snett. Men jag klarar mig själv hemma och har inte behövt någon assistans, säger hon och tillägger:

– Jag tror inte att jag kommer att bli helt återställd, men jag märker att det fortfarande sker förbättringar varje vecka så jag kommer att fortsätta att kämpa. Stödet från min familj och vänner har varit avgörande för min återhämtning. Det har betytt allt. Utan dem hade jag inte klarat det här.

”Varje donation gör skillnad”

I samma veva som Elin startade sitt instagramkonto elinstrokefighter startade hon även en insamling i sitt namn för Hjärt-Lungfonden.

– Det kändes som en viktig sak att göra. Jag hoppas att de pengar som kommer in kan bidra till att man i framtiden kommer att kunna förebygga stroke så att färre drabbas. Varje donation gör skillnad.

Alla kan drabbas

Enligt Mia von Euler, professor i neurologi vid Örebro universitet som har forskat på stroke i över 20 år, kan vem som helst drabbas av stroke. Risken ökar dock om man exempelvis röker, har obehandlat högt blodtryck, höga blodfetter, högt blodsocker, rör på sig för lite och äter onyttigt.

– Men man kan också ha otur, som Elin, och exempelvis få en kärlvariation. Risken ökar med åldern, men stroke kan drabba alla, även barn och unga.

Mia von Euler menar att det inte finns någon enkel lösning när det gäller stroke, men forskningen bidrar med nya insikter och pusselbitar.

– Hittills har forskningen varit mest framgångsrik när det gäller ischemisk stroke, vardagligt kallat “propp i hjärnan”. Fokus har legat på akut omhändertagande och åtgärder som minskar skadans omfattning. Mycket återstår att ta reda på när det gäller rehabilitering – hur intensivt, hur länge, hur ofta och när den ska börja. Mer forskning behövs.

Vill du också att fler ska kunna överleva en stroke?

Stöd i så fall gärna forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.

"Årets hjärta” – ett upprop mot våra största folksjukdomar

De senaste hundra åren har vi i Sverige fått allt längre och friskare liv, men nu har trenden vänt för flera av hjärt- och lungsjukdomarna. “Årets hjärta” är ett upprop för mer forskning som kan rädda liv. Kulmen nås vid en gala den 29:e september, där vi hyllar folkets engagemang och samlar in pengar till forskningen.”

Andra har också läst