Omkring 2,2 miljoner svenskar lider av hjärt-kärlsjukdom och 1,3 miljoner av lungsjukdom. Årligen dör 30 000 svenskar av hjärt-kärlsjukdom, vilket är den vanligaste dödsorsaken i landet. Den långsiktiga visionen för Hjärt-Lungfonden är att bota alla hjärt- och lungsjukdomar. Redan år 1904 bildades fonden för att bekämpa tuberkulos. Ungefär 50 år senare var sjukdomen så gott som utrotad i Sverige. Fonden ändrade då inriktning och arbetar sedan dess med att bekämpa vår tids stora folksjukdomar – hjärt- och kärlsjukdomarna. Varje dag jobbar svenska forskare med att hitta sätt att förebygga, behandla och bota hjärt-kärl- och lungsjukdomar.

– Det vi trodde var omöjligt i går är verklighet i dag. Vad är verklighet imorgon? säger John Pernow, professor i kardiologi och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Mira Ernkvist, forskningschef på Hjärt-Lungfonden.

Svensk forskning i världsklass

För att ge exceptionell forskning chansen delar Hjärt-Lungfonden varje år ut forskningsstöd. Förra året uppgick detta stöd till 594 miljoner kronor. Av dessa reserveras femton miljoner till ”Det stora anslaget” – som betalas ut under en treårsperiod i omgångar av fem miljoner kronor per år.

– Ofta är det finansieringen som hindrar forskare att förverkliga de riktigt stora idéerna och tankarna. Med det här stödet möjliggör vi för genombrott, säger Mira Ernkvist, forskningschef på Hjärt-Lungfonden.

Det allra första anslaget fick Göran Hansson och Anders Hamsten 2008, för studier om inflammation i åderförkalkningsprocessen.

– Forskningen har gett oss ett helt nytt behandlingskoncept för patienter som har risk för hjärtinfarkt eller stroke på grund av åderförkalkning.
– Man har upptäckt – bland annat genom det här projektet – att inflammation i kärlväggen orsakar åderförkalkning. Nu har det genomförts kliniska studier med läkemedel som är direkt riktade mot inflammation i kranskärlen, säger John Pernow och fortsätter:
– Vi hoppas att vi inom kort har ett nytt verktyg i form av läkemedel mot inflammationen i åderförkalkningen som kommer att minska antalet hjärtinfarkter och stroke.

Leif Svenssons forskningsanslag 2013 riktade in sig på plötsligt hjärtstopp och hur samhället snabbare kan ta hand om drabbade.

– Hans forskning har lett till att vi idag har fler hjärtstartare ute i samhället, och införandet av SMS livräddare, där utbildade inom hjärt- och lungräddning kan få ett sms i telefonen med larm om hjärtstopp i närheten och information om var närmaste hjärtstartare finns.
– Tack vare detta kan vi snabbare kunna sätta in livräddande insatser och därmed rädda livet på fler personer som får hjärtstopp, säger John Pernow.

John Pernow, professor i kardiologi och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Världsunika SCAPIS

Flera av forskningsstudierna som fått stöttning under senare år är baserade på befolkningsstudien SCAPIS – en av världens mest djupgående data-, bild- och biobanker – där Hjärt-Lungfonden varit huvudfinansiär. Däribland Åsa Wheelocks forskning som fick anslaget 2019. Hennes studier är inriktade på lungorna på molekylär nivå, vilket i förlängningen kan leda till bättre behandling av KOL.

Ulf Hedin fick ta emot ”Det stora anslaget” 2018. Hans forskning om åderförkalkning tar också hjälp av SCAPIS. Förhoppningen med hans forskning är att du snart, med ett enkelt blodprov på vårdcentralen, kan se om du har en överhängande risk för allvarlig hjärt-kärlhändelse.

– Forskningen kan ge oss viktig information som gör att vi tidigt kan sätta in förebyggande behandling och minska antalet människor som insjuknar i stroke eller hjärtinfarkt.

Externa medel avgörande för svensk forskning

En av anledningarna till att svensk forskning är i framkant är anslagen från Hjärt-Lungfonden. Förhoppningen med Hjärt-Lungfondens stora anslag är att ge mottagaren ekonomiska möjligheter som den annars kanske inte hade haft.

– Tillgången till pengar ska inte behöva hämma de stora idéerna. Stora problem kräver stora lösningar och enorma resurser, säger Mira Ernkvist.

– Vi ser att bidrag från privatpersoner är avgörande för att vi ska kunna bedriva vår forskning i världsklass. Utan externa medel blir ingenting gjort. Vi är tacksamma för varje gåva, säger John Pernow.

Vill du vara med och stötta forskningen?

Ge i så fall en gåva. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.