Revolutionen som räddar liv – forskningen bakom den moderna strokevården
Fler och fler patienter överlever och återfår sin livskvalitet efter att ha drabbats av en stroke, och andelen med svåra funktionsnedsättningar minskar stadigt.
Men kampen mot sjukdomen är långt ifrån över. I Sverige drabbas omkring 25 000 personer årligen och fortfarande avlider mer än en femtedel av dem.
- Trombolys. En metod där läkemedel används för att lösa upp blodproppen
- Trombektomi. Med hjälp av tunna verktyg kan läkare idag avlägsna blodproppar direkt ur hjärnans kärl.
– Särskilt trombektomin har inneburit en riktig revolution för strokevården, säger Christina Jern, professor och strokeforskare vid Göteborgs universitet.
Okänd orsak i många fall
Fortsatt forskning är nu avgörande för att förstå varför vissa drabbas, och för att utveckla nya behandlingar så att ännu fler liv kan räddas.
En stroke beror på att blodflödet till hjärnan plötsligt stoppas eller störs på något sätt.
Ungefär 85 procent av alla strokefall är hjärninfarkter – så kallad ischemisk stroke. Här täpps ett blodkärl i hjärnan till av en propp och blodflödet stoppas.
De övriga 15 procenten är hjärnblödningar, där ett kärl i hjärnan brister och blod tränger ut i hjärnvävnaden.
I många fall går det att fastställa vad som har orsakat stroken. Vanliga orsaker är förmaksflimmer eller åderförkalkning. Men i cirka en fjärdedel av de ischemiska strokefallen hittar man ingen tydlig förklaring. Det kallas för kryptogen stroke.
– Hos unga drabbade är andelen med kryptogen stroke särskilt stor. Ett av våra mål är att öka kunskapen om sjukdomsmekanismer i den här gåtfulla gruppen, säger Christina Jern.
– För att kunna minska både antalet som insjuknar och konsekvenserna för de som drabbas och deras närstående krävs mycket mer forskning – därför är varje gåva till forskningen värdefull.
Christina Jern och hennes forskargrupp söker svar genom att analysera blodprover och hjärnavbildningar från patienter. Nya biomarkörer upptäcks, och resultaten kan leda till ännu mer träffsäkra behandlingar framöver.
– Forskning är det som leder till morgondagens hälso- och sjukvård, säger hon.
Långsiktigt stöd behövs
Varje nytt framsteg bygger på långsiktigt stöd till forskningen.
– Forskningen har lett till stora genombrott i arbetet med att bekämpa bland annat stroke och lungsjukdomar. Trots detta är dessa sjukdomar fortfarande den vanligaste dödsorsaken och en vanlig orsak till funktionsnedsättning och nedsatt livskvalitet, säger Christina Jern.
Hur viktigt är stödet från Hjärt-Lungfonden för din forskning?
– Jag har haft stöd från Hjärt-Lungfonden sedan mitten av 1990-talet. Det har haft helt avgörande betydelse för att långsiktigt kunna bedriva kliniska studier av ischemisk stroke där studiedeltagare som drabbats av stroke följs över lång tid.
Vad händer om det inte kommer in mer bidrag till forskningen i det här fallet?
– Vi har samlat blodprov från ett stort antal personer med ischemisk stroke. Planen är att analysera nivåerna av många olika proteiner för att öka kunskapen om orsakerna till sjukdomen och skillnader i utfall. Utan nytt forskningsbidrag kan inte analyserna genomföras.
Vill du också minska risken att människor drabbas av stroke?
Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
Visste du att ...
- Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdomar än något annat.
- Hjärt-Lungfonden är den största oberoende finansiären av hjärt-lungforskning.
- Man kan få upp till 3 000 kr i skattereduktion för gåvor till Hjärt-Lungfonden.
Andra har också läst
”Dramatisk skillnad” – AI hittar betydligt fler farliga hjärtsjukdomar än människor
”Dramatisk skillnad” – AI hittar betydligt fler farliga hjärtsjukdomar än människorAI är mycket bättre än människor på att hitta farliga rubbningar i hjärtrytmen, visar ny forskning. – Den missade 14 gånger färre diagnoser än människor gjorde, säger Linda Johnson,...
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?En ny metod med en protes i kroppspulsådern testas nu i en stor forskningsstudie. Målet: Att rädda livet på fler som drabbas av den livshotande sjukdomen aortadissektion - att stora kroppspulsådern...
Sprang fjällmaraton i full brandutrustning
Samlade in pengar till förmån för hjärtsjuka: Sprang fjällmaraton i full brandutrustningFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoBrandmannen Fredrik Moberg sprang 45 kilometer i...
9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar
9 vanliga frågor och svar om TIA - Överläkaren svararVarje år drabbas runt 10000 svenskar av en TIA, en tillfällig syrebrist i hjärnan som ofta kallas en liten stroke. Symptomen går snabbt över – men risken för en ny attack är stor. – Det är viktigt att söka hjälp...
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp – ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp - ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”Varje år drabbas runt 10 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Nästan 90 procent av dem dör. En av dem var Lowe Klang, en till synes fullt frisk ung man som drabbades av...
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddas
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddasI dag begränsas antalet hjärttransplantationer i Sverige på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Hjärtan går därför förlorade och patienter dör innan de hinner...
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”Therese Alshammar har på nära håll sett hur snabbt livet kan förändras av hjärtsjukdom. När hennes simmarkollega Alexander Dale Oen, 26, plötsligt gick bort i en hjärtinfarkt blev det...
Svenska hjärtregister räddar liv
"Hjärtsjuka kan leva längre med bättre livskvalitet"Sverige sitter på en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”Elin Andersson var 44 år när hon drabbades av en stroke. – Jag visste att något var väldigt fel. Jag fick extrem dödsångest, berättar hon. Nu hjälper hon...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...