Hon vill rädda barns hjärtan
Varje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.
Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.
Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid Karolinska institutet arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår och hitta svar på hur ännu fler barn kan få en framtid.
Medfödda hjärtfel är den vanligaste typen av missbildning hos nyfödda och kan få allvarliga konsekvenser. Trots det vet forskarna fortfarande för lite om varför de uppstår.
– Hjärtsjukdomen börjar ofta redan i mammans mage och kan bero på inflammatoriska processer eller genetiska förändringar, säger Marie Wahren-Herlenius, professor vid Karolinska institutet.
Hennes forskning syftar till att identifiera de bakomliggande mekanismerna för att kunna utveckla bättre behandlingar och uppföljning av drabbade barn.
Liv Pedersen är ett av de barn som fått en tuff start i livet. Hon föddes med ett så kallat enkammarhjärta och hade redan genomgått fyra operationer under sina tre första år.
– Det finns en sådan enorm livskraft i henne. När man idag ser henne leka är det många som blir förvånade när man berättar vad hon har varit med om. Hon är en riktig kämpe, så otroligt stark, berättar hennes pappa Samuel Pedersen.

Liv, här med pappa Samuel Pedersen, är ett av många barn som varje år föds med medfött hjärtfel.
Biobanken ger nya svar
Liv har fått möjlighet till behandlingar som för 15–20 år sedan inte hade varit möjliga.
– Vår dotter lever tack vare de framsteg som forskningen gjort, säger Samuel Pedersen.
För att förstå varför hjärtfelen uppstår samlar forskarna in prover i en nationell biobank. Där analyseras inflammation och genetiska faktorer som kan kopplas till sjukdomsutvecklingen.
– Vi vill hitta mönster och riskfaktorer som kan hjälpa oss att tidigt identifiera barn med hög risk och i framtiden kanske till och med förebygga vissa hjärtfel, säger Marie Wahren-Herlenius.

Marie Wahren-Herlenius, professor vid Karolinska institutet.
För många barn med hjärtfel innebär sjukdomen en tuff resa med operationer och livslång medicinsk uppföljning. Familjen behöver ofta stort stöd.
– När ett barn blir sjukt drabbar det hela familjen. Det kan innebära många sjukhusvistelser och en oviss framtid, säger Marie Wahren-Herlenius.
För att forskningen ska kunna ge svar och leda till bättre behandlingar krävs fortsatt finansiering.
– Stödet från Hjärt-Lungfonden är ovärderligt. Det ger oss möjlighet att ta fram ny kunskap och i slutändan rädda liv.


Andra har också läst
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”En vintermorgon tog livet en helt annan vändning för Elin Andersson. Hon skulle precis påbörja ett crossfit-pass på gymmet när något plötsligt kändes konstigt...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...