Högt blodtryck behöver inte vara farligt – med bättre mediciner
Enligt professor Olle Melander tar högt blodtryck fler liv, globalt sett, än fetma och diabetes tillsammans. Ofta handlar det då om att man inte får rätt medicin. Samtidigt är svenska forskare nära att få fram nya behandlingar som hjälper de med högt blodtryck att leva ett långt och friskt liv.
– Vi behöver mer forskning för att bli av med risken, säger han.
Drygt 20 procent av den vuxna befolkningen i Sverige har högt blodtryck och lever därmed i en särskild riskzon för hjärt-kärlsjukdom. Hos den del av befolkningen som är äldre än 50 år ser det ännu värre ut – där har ungefär hälften högt blodtryck. Problemet är att detta är den mest välkända orsaken till stroke och hjärtinfarkt. Dessutom förekommer högt blodtryck ofta tillsammans med andra riskfaktorer.
– Man kan säga att högt blodtryck förekommer eller gifter sig med andra riskfaktorer. De vanligaste är diabetes eller förstadier till diabetes, fetma och vissa blodfettsrubbningar,säger Olle Melander, professor och överläkare inom internmedicin.
– Vi ser att de här riskfaktorerna ofta förekommer tillsammans och har man mer än en riskfaktor så förstärker de också varandra. Därför försöker vi då hitta orsaker till hela det här syndromet.
”Det behövs mycket forskning för att kartlägga risken, men vi behöver framförallt mer forskning för att bli av med den. Det kostar mycket mer pengar.”
Ger inga symptom
Att ha högt blodtryck tillsammans med en riskfaktor fördubblar inte bara risken att bli allvarligt sjuk – det femdubblar den. Samtidigt är antalet som får fel medicin stort.
Olle Melander berättar att ett stort problem är att högt blodtryck inte ger några symtom, vilket gör att många av de som är drabbade inte vet om att de har det. Det han kallar 50 procentsregeln bygger på befolkningsstudier som visar att ungefär hälften av de som har högt blodtryck inte själva vet om det, eftersom de inte kontrollerat sitt blodtryck. Av de som har ett konstaterat högt blodtryck är det endast hälften som får en behandling för detta, men det tar inte slut där.
– Av de som får behandling så är det bara hälften som får en adekvat blodtrycksbehandling. Det vill säga att man behandlar ner blodtrycket så lågt som det ska vara. Det innebär alltså att bara en av fyra som har högt blodtryck får rätt sorts medicin, säger Olle Melander.
Fettansamling i levern
Högt blodtryck är en svår utmaning för folkhälsan men samtidigt gör forskningen viktiga framsteg. Forskningen som bedrivs just nu är inriktad på att ta fram nya och bättre mediciner som kan bota högt blodtryck helt, vilket skulle minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar betydligt hos stora delar av landets befolkning. En vanlig förklaring till högt blodtryck är att man får en fettansamling i levern som sedan kan resultera i både högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar i förlängningen.
– Av alla som har högt blodtryck har upp till 40-45 procent en förfettning av levern. Levern är det viktigaste och tydligaste fönstret där man kan mäta och se den här processen tidigt. Senare leder det till inflammation och åderförkalkningsplack i kärlväggen och om ett åderförkalkningsplack brister får man till exempel en hjärtinfarkt eller en stroke, säger Olle Melander.
Vad skulle forskningen kunna åstadkomma om man hade mer resurser?
– Det behövs mycket forskning för att kartlägga risken, men vi behöver framförallt mer forskning för att bli av med den. Det kostar mycket mer pengar. Det är tjugo gånger dyrare med forskning som testar om man kan behandla bort risker, än att hitta själva risken. Hjärt-lungfonden har varit en ohyggligt viktig del i den forskning som har gjorts. Det lade grunden till allting och så rullade det på som en konsekvens.
Din gåva räddar liv
Vi skulle kunna få fram bättre behandlingar mot högt blodtryck.
Den som har högt blodtryck ska inte behöva drabbas av hjärtinfarkt eller stroke. Därför måste vi utveckla nya läkemedel och Hjärt-Lungfonden är helt avgörande för att detta ska ske.
Visa gärna att du stödjer forskningen. Ge en gåva idag.
Andra har också läst
9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar
9 vanliga frågor och svar om TIA - Överläkaren svararVarje år drabbas runt 10000 svenskar av en TIA, en tillfällig syrebrist i hjärnan som ofta kallas en liten stroke. Symptomen går snabbt över – men risken för en ny attack är stor. – Det är viktigt att söka hjälp...
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp – ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp - ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”Varje år drabbas runt 10 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Nästan 90 procent av dem dör. En av dem var Lowe Klang, en till synes fullt frisk ung man som drabbades av...
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddas
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddasI dag begränsas antalet hjärttransplantationer i Sverige på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Hjärtan går därför förlorade och patienter dör innan de hinner...
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”Therese Alshammar har på nära håll sett hur snabbt livet kan förändras av hjärtsjukdom. När hennes simmarkollega Alexander Dale Oen, 26, plötsligt gick bort i en hjärtinfarkt blev det...
Svenska hjärtregister räddar liv
Svenska hjärtregister räddar livSvenska kvalitetsregister har blivit en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”Elin Andersson var 44 år när hon drabbades av en stroke. – Jag visste att något var väldigt fel. Jag fick extrem dödsångest, berättar hon. Nu hjälper hon...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...