Upprepade andningsuppehåll under sömn – eller sömnapné – är en folksjukdom. Forskare uppskattar att hundratusentals svenskar är drabbade. Med det menas personer som riskerar sjukdomar eller problem i vardagen till följd av sina sömnproblem.

Eva Lindberg är lungläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet och forskar på området.

Hon berättar att det går att dela in riskerna i två grupper. Den ena är att den som lider av andningsuppehåll på nätterna får besvär i vardagen.

– Man blir trött på dagarna, får sämre livskvalitet och har högre risk för att drabbas av olycksfall, till exempel på arbetsplatsen eller i trafiken.

Eva Lindberg, lungläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet

Det andra är att forskningen visar att obehandlade nattliga andningsuppehåll på längre sikt ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Det ökar risken för högt blodtryck. Även när det gäller stroke ser man en tydlig riskökning.

Den som remitteras till en sömnapnéutredning har vanligen sökt sig till vården för problem med snarkning i kombination med trötthet på dagen.

Sömnapné beror på att det är för trångt i övre delen av luftvägarna. Det gör det svårare för luften att komma ner i lungorna.

– Blodet får lägre syrehalt. Kroppen motverkar detta genom att väcka sig själv och öppna upp svalget. Men det får följder: Både puls och blodtryck varierar stort under natten och kroppen får inte den vila den behöver.

– Vi har gjort studier där vi mätt blodtrycket under ett helt dygn. Och för patienter med allvarlig sömnapné är blodtrycket högre nattetid än dagtid.

Dubbelt så vanligt bland män

Vem som helst kan drabbas av andningsuppehåll under sömnen.

– Vi ser också att det är dubbelt så vanligt bland män, men att det oftare är kvinnor som är odiagnostiserade.

Eva Lindbergs forskningsgrupp studerar i första hand långtidsutveckling av andningsuppehåll under sömnen och hur det påverkar risken för att utveckla andra sjukdomar, i första hand hjärt-kärlsjukdomar.

– Sömnapné är ofta odiagnostiserad. Vi behöver därför mer kunskap om hos vilka grupper det är skadligt, samt vilken typ av sömnapné som får negativa konsekvenser över tid.

“Rör oss i rätt riktning”

Hjärt-Lungfondens stöd är en förutsättning för att ha råd med forskningen.

– Vår forskning går ut på att bättre kunna identifiera de som kan få följdsjukdomar. Det är ett stort arbete och vi ligger några decennier efter blodtrycksforskningen till exempel. Men vi rör oss i rätt riktning.

Eva Lindberg berättar att det har gjorts stora framsteg i forskningen. Nu inriktar de sig på att undersöka vilka som riskerar att drabbas av följdsjukdomar. Kan man sätta in behandling i rätt tid kommer det ha stor betydelse för den enskilda patienten, men också i ett samhällsekonomiskt perspektiv. När det gäller denna forskning är dock finansieringen den begränsande faktorn.

– Det finns fantastiska tekniska möjligheter idag för att förstå hur sömnapné påverkar kroppen, men det är förknippat med höga kostnader. Ju mer pengar man har desto fler kan man anställa och desto snabbare går forskningen framåt.

– Vi är oerhört tacksamma för alla som har bidragit till forskningen. Varje gåva är värdefull, både stor och liten. Utan Hjärt-Lungfonden hade vi inte kommit så långt som vi gjort. Men det finns fortfarande mycket att göra.

Vill du att den som har sömnapné ska slippa drabbas av hjärt-kärlsjukdom?

Stöd i så fall gärna forskningen. Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.