”Dramatisk skillnad” – AI hittar betydligt fler farliga hjärtsjukdomar än människor
AI är mycket bättre än människor på att hitta farliga rubbningar i hjärtrytmen, visar ny forskning.
– Den missade 14 gånger färre diagnoser än människor gjorde, säger Linda Johnson, docent vid Lunds universitet.
Upptäckten kan leda till snabbare, billigare och bättre diagnostik av rytmrubbningar som förmaksflimmer – en folksjukdom som ökar risken för stroke, demens, hjärtsvikt och för tidig död.
Tidiga tecken på förmaksflimmer kan vara svåra att upptäcka. Långtids-EKG krävs ofta, och då samlas enorma mängder data som måste granskas noggrant av vårdpersonal. I Sverige görs detta ofta av biomedicinska analytiker.
– Flaskhalsen är att det finns för få människor som är tränade att titta på EKG och har tid att gå igenom all data. Det kan handla om över en miljon hjärtslag på tio dygn, säger Linda Johnson, docent vid Lunds universitet.
– Vår ingångspunkt var att utveckla en AI-algoritm som är så pass bra på att hitta arytmier att den kan rapportera direkt till läkare. Målet är att använda AI till att göra fler EKG-registreringar som också är längre, så att vi hittar alla som har rytmrubbningar.
Linda Johnson, docent vid Lunds universitet.
AI:n är mycket känslig och träffsäker
14 606 patienter har ingått i studien och över 200 000 dygn av EKG-registreringar har gjorts. Resultaten från både de biomedicinska analytikerna och AI:n har utvärderats av mer än 50 kardiologer från hela världen.
Studien visade att AI-algoritmen DeepRhythmAI missade en allvarlig arytmi i 3,2 av 1000 patienter jämfört med 44 av 1000 patienter för de mänskliga analytikerna.
Det innebär 14 gånger färre missade diagnoser.
– Det var en dramatisk skillnad till förmån för AI:n, säger Linda Johnson.
Dock innebar AI:ns högre känslighet att antalet falskt positiva fynd ökade något. Det innebär att AI:n ibland flaggade avvikelser som senare bedömdes som ofarliga av experterna. Forskarna beskriver dock ökningen som måttlig i relation till den förbättrade träffsäkerheten för allvarliga arytmier.
I uppföljande analyser visade DeepRhythmAI mycket hög känslighet och träffsäkerhet för att upptäcka både snabba och långsamma hjärtrytmrubbningar. AI:n hittade betydligt fler relevanta arytmier än de mänskliga teknikerna och ökade också upptäckten av så kallade bifynd, det vill säga avvikelser som kan vara kliniskt viktiga men som annars lätt skulle kunna missas.
Internationellt saknas det omkring 15 miljoner hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens inom området EKG och hjärtdiagnostik, enligt Linda Johnson. Forskarna ser därför AI som ett viktigt verktyg för att snabba upp och förbättra diagnostiken.
AI ersätter dock inte läkaren utan fungerar som ett stöd, poängterar Linda Johnson.
– Det man vill är att använda AI till att frigöra personal inom vården så att de kan jobba mer patientnära.
Anslag från Hjärt-Lungfonden
Studien vid Lunds universitet utförs med anslag från Hjärt-Lungfonden. Resultaten har publicerats i den ansedda medicinska tidskriften Nature Medicine.
Cirka 400 000 personer i Sverige lider av förmaksflimmer. Men mörkertalet är sannolikt stort och endast drygt två tredjedelar har fått diagnosen.
Varje år får flera tusen personer i Sverige stroke till följd av förmaksflimmer.
Linda Johnson ser stora möjligheter för dessa patienter när forskningen nu går vidare:
– Nästa steg är studier där vi implementerar AI-algoritmen i vården, med rapport direkt till läkare utan att biomedicinska analytiker alls granskar registreringen. Samtidigt vill vi jobba vidare med liknande algoritmer som hjälper oss att diagnosticera andra hjärtsjukdomar på samma sätt.
Vill du också minska risken att människor drabbas av hjärtproblem?
Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
Visste du att ...
- Fler människor lider och dör av hjärt- och lungsjukdomar än något annat.
- Hjärt-Lungfonden är den största oberoende finansiären av hjärt-lungforskning.
- Man kan få upp till 3 000 kr i skattereduktion för gåvor till Hjärt-Lungfonden.
Andra har också läst
Revolutionen som räddar liv – forskningen bakom den moderna strokevården
Revolutionen som räddar liv – forskningen bakom den moderna strokevårdenFler och fler patienter överlever och återfår sin livskvalitet efter att ha drabbats av en stroke, och andelen med svåra funktionsnedsättningar minskar stadigt.Men kampen mot sjukdomen är långt...
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?En ny metod med en protes i kroppspulsådern testas nu i en stor forskningsstudie. Målet: Att rädda livet på fler som drabbas av den livshotande sjukdomen aortadissektion - att stora kroppspulsådern...
Sprang fjällmaraton i full brandutrustning
Samlade in pengar till förmån för hjärtsjuka: Sprang fjällmaraton i full brandutrustningFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoBrandmannen Fredrik Moberg sprang 45 kilometer i...
9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar
9 vanliga frågor och svar om TIA - Överläkaren svararVarje år drabbas runt 10000 svenskar av en TIA, en tillfällig syrebrist i hjärnan som ofta kallas en liten stroke. Symptomen går snabbt över – men risken för en ny attack är stor. – Det är viktigt att söka hjälp...
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp – ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp - ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”Varje år drabbas runt 10 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Nästan 90 procent av dem dör. En av dem var Lowe Klang, en till synes fullt frisk ung man som drabbades av...
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddas
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddasI dag begränsas antalet hjärttransplantationer i Sverige på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Hjärtan går därför förlorade och patienter dör innan de hinner...
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”Therese Alshammar har på nära håll sett hur snabbt livet kan förändras av hjärtsjukdom. När hennes simmarkollega Alexander Dale Oen, 26, plötsligt gick bort i en hjärtinfarkt blev det...
Svenska hjärtregister räddar liv
"Hjärtsjuka kan leva längre med bättre livskvalitet"Sverige sitter på en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”Elin Andersson var 44 år när hon drabbades av en stroke. – Jag visste att något var väldigt fel. Jag fick extrem dödsångest, berättar hon. Nu hjälper hon...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...