Therese Alshammar efter vännens död: ”Jag vet hur snabbt livet kan förändras”
– För mig blev händelsen en ögonöppnare. Alla har ett hjärta – så vi kan alla drabbas, säger Therese Alshammar.
Inför OS i London 2012 var Alexander Dale Oen en av världens bästa simmare och favorittippad inför spelen. Men bara månader innan OS förbyttes den norska gulddrömmen i tragedi. Under ett träningsläger avled Alexander Dale Oen plötsligt i en hjärtinfarkt. Han hittades livlös i duschen av sina lagkamrater efter ett träningspass.
– Alexander Dale Oen var en av de mest vältränade av alla och hade en fantastisk fysik, berättar Therese Alshammar.
Vid den tiden tränade de norska och svenska landslagen mycket tillsammans och simmarna stod varandra nära. För den svenska simmerskan Therese Alshammar blev hans död en smärtsam påminnelse om hur snabbt livet kan förändras, och att hjärtsjukdom kan drabba vem som helst
– Det var en fruktansvärt plötslig och jobbig händelse, som chockade och påverkade oss alla djupt. Man vill inte tänka att det kan hända en själv. Det är lätt att tänka att det bara drabbar andra, som inte alls är som en själv, men det kan drabba alla.
Lever med hjärtsjukdom
Hon lever själv med en mild form av hjärtsjukdom och har sedan barndomen haft arytmi, vilket innebär att hjärtat slår dubbelslag.
– Det uppdagades när jag var liten och vi skulle ta pulsen. ”Så där många slag kan du inte ha”, sa de, trots att jag hade räknat. Och sedan när det kom pulsband så fungerade de inte på mig, för de mätte inte. Under min aktiva karriär kändes det därför tryggt att nästan varje år kolla hjärtat genom att göra arbets-EKG.
För några år sedan drabbades även Thereses svärfar av en hjärtinfarkt. Han överlevde, men fick bestående men.
– Vi såg hur snabbt det går, hur oväntat det är och att livet hänger på en skör tråd. Varje dag ska man vara tacksam för att man lever och är frisk.
”Viktigt donera pengar till forskning”
Idag arbetar Therese bland annat med att lära barn att simma. Hon betonar vikten av att fler lär sig hjärt-lungräddning – något hon tycker borde vara en självklarhet redan i skolan.
– Du kan sitta bredvid någon på bussen som ramlar ihop, gå förbi någon på gatan eller vara hemma på middag hos någon som drabbas. Då är det jätteviktigt att kunna hjärt-lungräddning. Det är ett ansvar som är väldigt fint att ta. Alla har ett hjärta och alla är levande organismer. Då måste man också vara noga med att ta hand om sig själv och donera pengar till forskning, så att forskarna kan hjälpa oss andra att leva längre och friskare liv.



Andra har också läst
Svenska hjärtregister räddar liv
Svenska hjärtregister räddar livSvenska kvalitetsregister har blivit en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”En vintermorgon tog livet en helt annan vändning för Elin Andersson. Hon skulle precis påbörja ett crossfit-pass på gymmet när något plötsligt kändes konstigt...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...