”Hjärtsjuka kan leva längre med bättre livskvalitet”
Sverige sitter på en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.
– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi och en av pionjärerna bakom de svenska hjärtregistren.
För alla som lever med en hjärt- eller lungsjukdom är det goda nyheter att registerforskningen fortsätter att gå framåt.
– Dödligheten i hjärtinfarkt efter ett år har mer än halverats och registerforskningen har kraftigt bidraget till den snabba utvecklingen, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet.
Sverige är sedan länge världsledande på registerforskning, särskilt inom hjärt- och lungsjukdomar. De över 100 medicinska kvalitetsregister som finns i landet har bidragit till att rädda många liv – och forskarna ser stor potential för ännu större genombrott framöver.
I registren samlas allt från provresultat, undersökningsdata och behandlingar till patienternas egna upplevelser av vården. Syftet är tydligt: att kontinuerligt utvärdera och ständigt förbättra sjukvården – och bidra till att vården anpassas efter de senaste kunskaperna och patienternas verkliga behov.
Lars Wallentin, professor i kardiologi vid Uppsala universitet, har haft en viktig roll för utvecklingen av kvalitetsregister.
Ovärderligt för forskningen
Registren har blivit en ovärderlig resurs för både svensk och internationell forskning.
– Våra kvalitetsregister är kända över hela världen, säger Lars Wallentin och förklarar att registren ger forskarna möjlighet att utveckla nya behandlingsmetoder och förbättra prognosen för patienter, vilket gör framtiden betydligt ljusare för den som är drabbad.
– Kvalitetsregistren gör det också möjligt att genomföra stora, randomiserade studier av nyttan av nya och äldre behandlingar epidemiologisk forskning som annars vore omöjlig.
– Kvalitetsregistren används också för forskningen om och införande av nya biomarkörer som troponin, NT-proBNP och GDF-15 som idag hjälper läkare att ställa säkrare diagnoser och skräddarsy behandlingar för varje patient.
– Med information från ett enda blodprov får vi en säkrare diagnos och en bättre uppfattning om prognosen, vilket gör att vi kan anpassa behandlingen efter varje individs förutsättningar, säger Lars Wallentin.
Nyckelroll i utvecklingen
Hjärt-Lungfonden har haft en nyckelroll i utvecklingen av registerforskningen och bidrar till finansieraringen av flera register. Ett av de mest framstående exemplen är SWEDEHEART, som samlar data från hela landet om hjärtinfarkter och andra hjärtsjukdomar. Här ingår bland annat RIKS-HIA, ett register för hjärtintensivvård som utvecklades redan på 1990-talet. Alla svenska sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter rapporterar idag in data till detta register, vilket ger en heltäckande bild av vården i hela landet.
Sedan 2003, när statistik över dödligheten i hjärtintensivvården började publiceras öppet i RIKS-HIA, har vårdkvaliteten blivit både högre och jämnare över landet – och patienterna lever längre.
Just nu byggs också ett europeiskt nätverk av kvalitetsregister – EuroHeart – med Sverige som förebild.
Fakta: Register som räddar liv
SWEDEHEART är ett nationellt kvalitetsregister som samlar data om hjärtinfarkter och andra hjärtsjukdomar från hela Sverige. Registret används för att följa upp och förbättra vården för hjärtpatienter.
SWEDEHEART finansieras till stor del av Hjärt-Lungfonden, som därutöver stödjer fyra andra medicinska kvalitetsregister:
- Luftvägsregistret
- SESAR (sömnapné)
- Hjärtstartarregistret
- Lungfibrosregistret
Allmänhetens stöd avgörande
Lars Wallentin säger att fortsatt forskning kan öppna för framtida innovationer, som exempelvis inopererade chip som kontinuerligt övervakar hjärtats status och kan varna i tid för risker.
– Ett sådant chip skulle kunna ge livsviktiga signaler om när och hur det är dags att sätta in eller ändra behandling.
Men det är ingen självklarhet att utvecklingen kan fortsätta. Fortsatt ekonomiskt stöd är en nödvändighet och därför spelar Hjärt-Lungfonden en viktig roll. Organisationens generalsekreterare, Kristina Sparreljung, är ändå hoppfull inför framtiden.
– Flera miljoner människor i Sverige är drabbade av sjukdom i hjärtat eller lungorna, själva eller hos någon närstående, och många av dem vill hjälpa forskningen. Tillsammans kan vi göra stor skillnad och varje krona räknas, säger Sparreljung.
Vill du hjälpa forskarna stoppa hjärtsjukdomar?
Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
Andra har också läst
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?
Stor studie pågår: Kan en enkel protes i kroppspulsådern rädda liv?En ny metod med en protes i kroppspulsådern testas nu i en stor forskningsstudie. Målet: Att rädda livet på fler som drabbas av den livshotande sjukdomen aortadissektion - att stora kroppspulsådern...
Sprang fjällmaraton i full brandutrustning
Samlade in pengar till förmån för hjärtsjuka: Sprang fjällmaraton i full brandutrustningFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoFoto: Craft Idre Fjällmaraton & Alexander Neimert/FjällfotoBrandmannen Fredrik Moberg sprang 45 kilometer i...
9 vanliga frågor och svar om TIA – Överläkaren svarar
9 vanliga frågor och svar om TIA - Överläkaren svararVarje år drabbas runt 10000 svenskar av en TIA, en tillfällig syrebrist i hjärnan som ofta kallas en liten stroke. Symptomen går snabbt över – men risken för en ny attack är stor. – Det är viktigt att söka hjälp...
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp – ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”
Lowe, 24, dog av plötsligt hjärtstopp - ”Det måste forskas mer på orsakerna till detta”Varje år drabbas runt 10 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Nästan 90 procent av dem dör. En av dem var Lowe Klang, en till synes fullt frisk ung man som drabbades av...
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddas
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddasI dag begränsas antalet hjärttransplantationer i Sverige på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Hjärtan går därför förlorade och patienter dör innan de hinner...
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”Therese Alshammar har på nära håll sett hur snabbt livet kan förändras av hjärtsjukdom. När hennes simmarkollega Alexander Dale Oen, 26, plötsligt gick bort i en hjärtinfarkt blev det...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”Elin Andersson var 44 år när hon drabbades av en stroke. – Jag visste att något var väldigt fel. Jag fick extrem dödsångest, berättar hon. Nu hjälper hon...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...