Maja fick en stroke när hon var gravid i sjätte månaden
Maja var fullt frisk och gravid i vecka 28.
Då kom smällen – en stroke som förändrade allt.
– Forskningen räddade inte bara mitt liv – den räddade faktiskt två, säger hon.
I april 2015 förändrades livet för Maja Ullberg. Ett drygt år tidigare hade hon flyttat tillbaka till Stockholm efter några år i Västerås där hon utbildat sig till sjuksköterska. Första helgen tillbaka i huvudstaden träffade hon Thomas och de blev ett par. Några månader senare visade ett graviditetstest att de väntade sitt första barn. Maja berättar att hon såg sig som en väldigt frisk person, som dessutom var aktiv och spelade både fotboll och innebandy.
– Jag tänkte flera gånger innan på att jag hade väldigt ont i huvudet, men jag var inte orolig över det.

Maja Ullberg
Ålder: 40 år
Familj: Maken Thomas. Barnen Elliott 8 år och Alfred 19 månader.
Vill du också stoppa stroke innan den kommer?
Stöd i så fall forskningen. Det tar mindre än en minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
”När jag var där tjatade jag fortfarande om att jag inte kände bebisen och då gav han mig en jättehård spark. Det är en spark jag kan återuppleva än i dag. Då visste jag att han mådde bra.”
Smällde till i tinningen
Det var en fredagskväll det hände. Maja och Thomas åt middag, fläskfilé med senapssås, när hon kände att hela rummet började snurra. Det smällde till i tinningen, följt av känslan av att det gick en varm våg längs bakhuvudet.
– I samma sekund slutade jag känna mitt ben. Jag försökte lyfta på det och ändra position, men det hände ingenting. Då bröt jag ihop, började grina och det enda jag fick fram var ”mitt ben, mitt ben”, berättar Maja Ullberg och fortsätter:
– Sedan började det sticka i min vänstra arm. Jag grät för att jag kände att det var något som inte stämde. Det låg en servett framför mig. Jag tänkte att jag skulle ta den för att jag behövde torka mina tårar, men jag kunde inte.

Vänstra sidan förlamad
När de har fått kontakt med larmoperatören fick Maja luren och svarade på frågor som skulle visa hur medveten hon var. Medan hon pratar i telefonen ramlar hon av stolen. Hela hennes vänstra sida har blivit förlamad. Strax efteråt kommer ambulansen.
– Det enda jag blev rädd för var att jag inte längre kände bebisen i magen. Jag började tänka på att jag inte mindes när jag hade känt honom sparka senast. Jag brydde mig inte om ifall jag själv skulle överleva, min enda oro handlade om bebisen, säger Maja.
En kvinnlig läkare sa att deras fokus var att jag skulle överleva eftersom att om inte jag gjorde det skulle inte bebisen heller göra det. Men när hon skulle in i röntgenapparaten hände något som gjorde att hon kunde fokusera på sig själv.
– När jag var där tjatade jag fortfarande om att jag inte kände bebisen och då gav han mig en jättehård spark. Det är en spark jag kan återuppleva än i dag. Då visste jag att han mådde bra.
Fakta: SCAPIS
SCAPIS är världens största studie av sitt slag inom hjärta, kärl och lungor. Målet är att på sikt kunna hitta och stoppa sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke innan de kommer. SCAPIS leds och drivs av sex universitet och universitetssjukhus i Sverige med Hjärt-Lungfonden som huvudfinansiär.
Tävlade med bebisen
Röntgenundersökningen visade att Maja hade drabbats av en stroke. Fem veckor efter att Maja insjuknat föddes bebisen med ett kejsarsnitt. Han fick namnet Elliott, och bidrog med att hon fick tydliga målbilder att sträva mot med sin träning.
– När jag kunde skrivas ut från IVA var mitt fokus att kunna röra min arm innan Elliott skulle födas, så att jag kunde hålla och bära honom och jag blev nästan helt bra i armen innan han kom.
– Jag satt fortfarande i rullstol när vi kom hem, så mitt nästa mål var att jag skulle lära mig gå innan Elliott gjorde det. Vi hade en liten tävling där, han och jag. Jag vann.

Maja och Thomas har alltid drömt om en stor familj med många barn. Nu blev det en kamp mot klockan om de ville att Elliott ska få ett syskon. Att bli gravid igen var alldeles för riskabelt för Maja. Det krävdes flera operationer och mellan vissa behövde Maja vänta tre år innan de kunde göra nästa. När de väl fick klartecken blev Maja gravid nästan på direkten.
– Med honom har det varit ett fokus på att få en revansch – när det gäller graviditet, förlossning och den första tiden hemma. Ganska snabbt började jag tänka på hur det skulle bli ifall det hände igen. Då skulle jag ju lämna Elliott. Jag vaknade ganska ofta på nätterna av att jag var ledsen eller rädd.
Ett speciellt kejsarsnitt
När lillebror Alfred skulle födas hade Maja hunnit vidareutbilda sig till barnmorska. Hon hade en tydlig bild av hur hon ville att förlossningen ska gå till. Eftersom en vaginal förlossning skulle vara förenad med för stora risker förlöstes barnet med ett planerat kejsarsnitt. Ett snitt där Maja ville vara fullt närvarande.
– Mig veterligen är det ingen annan som har fött så i Sverige. Jag födde honom med ett kejsarsnitt där jag hela tiden tittade ner på magen och fick se honom födas. Jag tog emot honom själv och fick ta upp honom på bröstet. Han var så varm när han kom upp på mitt bröst. Den revansch-känslan var skön, berättar hon.

”Forskningen räddade inte bara mitt liv”
Det är tydligt att Maja fortfarande blir berörd när hon pratar om sjukdomstiden. Rösten tjocknar och tårarna kommer vid ett flertal tillfällen under vårt samtal. I trädgården leker Alfred som i dag är 19 månader gammal och precis har börjat på förskolan. På kylen i radhuset utanför Stockholm sitter bilder på Elliott i hockeyutrustning. Han är hemma hos en kompis och leker efter skolan.
– När det är som tyngst får jag landa i att det blev så bra det kunde bli, ändå, säger Maja, som gärna berättar om det dramatiska som hänt henne i hopp om att på så sätt få människor att skänka pengar som möjliggör fortsatt forskning på området.
– I mitt fall räddade forskningen inte bara ett liv – den räddade faktiskt två. Om inte forskningen hade kommit så långt som den har kommit så kanske inte jag hade suttit här idag. Även om jag bara kan bidra med att det blir tio kronor extra till forskningen så kanske det hjälper någon.

Elliott förlöstes med kejsarsnitt. Förlossningsläkaren hette Lennart.
– Han tog bara väldigt speciella fall. Det är bland annat han som har förlöst prinsessan Victoria. I operationssalen var de lite uppspelta över att det var han som skulle göra det. Det var en lite härlig stämning. Han berättade att han kallar kejsarsnittet för soluppgången, att han plockar ut barnet i soluppgången.
Vill du också stoppa stroke?
John Pernow
Professor i Kardiologi, Ordförande
i Hjärt-Lungfondens forskningsråd
Stöd i så fall forskningen. Det tar mindre än en minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
Andra har också läst
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astmaAstma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt att...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...