Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling
Sverige är ett av de länder i världen som ligger i framkant när det gäller Alzheimerforskning. En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.
EXTERN LÄNK: Swisha 25 kr till forskningen om Alzheimers sjukdom
Sverige ligger i framkant när det gäller forskning på Alzheimers sjukdom. En forskare som har varit tongivande på området är Lars Lannfelt, professor emeritus och läkare. När han inledde sin forskning på området i början av 90-talet var han med och gjorde en upptäckt hos en stor släkt i Norrland. Det man fann döpte amerikanska forskare till ”den svenska mutationen”.
– Mutationen är en genetisk förändring som i det här fallet är ärftlig och leder till sjukdom. Det var väldigt tydligt och enkelt att se att den svenska mutationen ökade nivån av det ämne som heter amyloid-beta, som finns i placken i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I den här släkten var medlemmarna precis som alla andra Alzheimerpatienter förutom att de fick sjukdomen tidigare i livet, berättar Lars Lannfelt och fortsätter:
– Därav drog vi slutsatsen att all Alzheimers sjukdom startar med amyloid-beta.
Lars Lannfelt berättar att det vid Alzheimers sjukdom finns två patologiska förändringar, där den ena är placken som innehåller amyloid-beta, och som bildas tidigt i sjukdomsprocessen. Sedan finns det också något som kallas nervcellsfibriller, vilka kan liknas vid nystan och innehåller fosforylerat tau. När tau sprider sig i hjärnan märks de första symtomen, oftast i form av mildare minnesnedsättning.
– Det är en pusselbit i att förstå sjukdomens uppkomst.
Stora genombrottet – en antikropp
Det stora genombrottet är att man nu har tagit fram en antikropp riktad mot lösliga former av amyloid beta-proteinet. Den har fått mycket goda testresultat och har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten och även i Japan.
– Det har tidigare varit många motgångar inom Alzheimerfältet när det gäller att ta fram läkemedel. Jag tycker att effekterna av denna antikropp har varit överraskande bra. Dock kommer behandlingen blir mycket långvarig för patienten. Förmodligen livslång, säger Lars Lannfelt.
Bilden visar amyloida plack (syns i brunt). Vid Alzheimers sjukdom bildas små klumpar vid nervtrådarna, så kallade amyloida plack, som stör kommunikationen mellan nervcellerna. Placken består främst av beta-amyloid, ett protein som även förekommer i en frisk hjärna.
Blodprov för Alzheimerdiagnos?
En annan forskare med lång erfarenhet på området är Kaj Blennow (syns på bilden i artikelns topp), professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Han leder en forskargrupp som har utvecklat metoder för att genom ett enkelt blodprov mäta proteiner, så kallade biomarkörer, som spelar en stor roll i uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Med forskningen som grund har de tagit fram metoder där man genom att mäta de proteiner som förändras vid Alzheimer kan diagnostisera sjukdomen i ett tidigt skede, och direkt sätta in behandling som ska bromsa sjukdomsutvecklingen.
– Biomarkörer är tester för att kunna påvisa, följa och mäta olika processer i människokroppen via prover. När det gäller hjärnsjukdomar handlar det i första hand om att ta prover på ryggvätskan. Men på senare år har intresset växt för biomarkörer. Man har även fått bra resultat av att analysera dem i enklare blodprover.
Nytt läkemedel
Kaj Blennow berättar att Lecanemab är ett nytt läkemedel som har utvecklats av ett amerikanskt och ett japanskt bolag, men det hela bygger på den svenska antikroppen. Det har gjort en stor skillnad i hur man nu kan behandla Alzheimers sjukdom i ett tidigt stadie. Målet är att kunna diagnostisera Alzheimers sjukdom innan hjärnan har blivit alltför skadad och tidigt sätta in behandling som kan bromsa processen.
– Förut kunde vi ställa diagnosen men vi kunde bara ge symtomlindrande tabletter. Nu kan vi screena patienter som söker i primärvården med blodtesterna, ställa diagnosen på minnesmottagningarna och så småningom hoppas vi kunna behandla patienten med Lecanemab, som tar bort placken som de allra flesta tror är orsaken till sjukdomen, säger Kaj Blennow.
Det låter ju som en revolution på området?
– Det är ett extremt framsteg. Jag har hållit med detta i 35 år och när jag började visste man inte något om Alzheimer förutom att man får demens som man kallar det. Jag tror framstegen kommer av den tradition vi har med integration mellan forskning och sjukvård. Sedan har anslagen blivit allt större med åren från sådana bidragsgivare som Hjärnfonden, avslutar Kaj Blennow.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
