Annons Innehåll från Hjärnfonden

Överläkarens besked:

Så förebygger du för hög stressbelastning

"

För 25 år sedan började sjukskrivningarna i samhället öka markant. Det som framför allt ökade var sjukskrivning för psykisk ohälsa, ofta sammankopplad med för hög stressbelastning på jobbet. Idag sjukskrivs ungefär 70 000 personer av just stressrelaterad psykisk ohälsa. 75 procent av de drabbade är kvinnor och en undersökning från Folkhälsomyndigheten visar också att unga uppger sig vara mest stressade i Sverige idag. Kristina Glise, medicine doktor och överläkare i VG-region, är en av dem som sedan många år tillbaka forskar på ämnet.

Stress är ett negativt laddat ord, men det behöver inte ha negativa konsekvenser.

– Stress är inte farligt utan en del av livet. Det är när den höga stressbelastningen tar över alltmer som den kan leda till psykisk ohälsa och olika kroppsliga sjukdomar. Därför är mitt mantra: Återhämtning! Det är så viktigt med återhämtning mellan varven, för att ladda om och koppla av, säger Kristina Glise.

För hög stressbelastning i arbetslivet är inte ovanligt, och där har arbetsgivarna ett stort ansvar. Genom att ställa rimliga krav och förbättra den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön kan arbetsgivarna göra skillnad och skapa en hälsofrämjande arbetsplats som minskar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Om vi tar arbetslivet så är för hög arbetsbörda en viktig stressfaktor, vi kan kalla det stressor. Det säger sig själv att om man inte hinner med sina uppgifter eller om de är alldeles för omfattande så kan man känna sig stressad. En annan faktor som kan vara en påtaglig stressor är relationen till sin arbetsledare eller chef. Den emotionella stressen hittar vi bland annat i olika vårdyrken. Där finner vi många anställda som känner att de inte hinner leva upp till patienternas behov eller krav och där har vi ofta stora problem med underbemanning.

Kristina Glise.

Hjärnfonden

Hjärnfonden är en insamlings­stiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. Organisationen finansierar svensk hjärnforskning samt arbetar med kunskapsspridning och opinionsbildning på hjärnans område.

Hjärnfonden

Hjärnfonden är en insamlings­stiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. Organisationen finansierar svensk hjärnforskning samt arbetar med kunskapsspridning och opinionsbildning på hjärnans område.

Återhämtning och vila är viktigt för att stressen inte ska bli skadlig.

Men även privatlivet kan skapa stress.

– Olika sorts relationer – kärlek eller vänskap eller vad det nu må vara – kan ge upphov till hög stressbelastning. Vi har sett att många som har ansvar för en kroniskt sjuk anhörig är oerhört belastade och lever under alldeles för hög stressbelastning. Sedan, inte minst som världen ser ut i dag, finns ekonomisk stress. Inflation, energikris, höjda räntor …. Kommer man ha råd att betala räkningarna kommande månad? Detta kan vara väldigt stressande.

Även om det inte finns någon patenterad mall för att klara av för hög stressbelastning, så går det många gånger att påverka sin egen situation åtminstone lite grand.

– Varje individ är unik och upplever därför en stressbelastning på sitt eget sätt, det är vanligt att man får olika symtom när man lever under press. Någon kan exempelvis få koncentrationssvårigheter, sämre minne eller känna sig nedstämd och ibland irriterad. Ett första steg kan vara att försöka lära sig hur kroppen reagerar när den utsätts för ökad stressbelastning, kroppens signaler. Då kan man hitta sätt att bryta mönster innan stressbelastningen blir för stor, säger Kristina Glise.

Men ta arbetslivet, hur ska man minska stressen själv när det kanske finns höga krav från närmaste chef?

– Ett förslag är att man ber om ett samtal med sin chef för hjälp med prioriteringar av arbetsuppgifterna, vad är viktigast? Vad kan vänta? Det gäller att försöka komma in i en god spiral så att symtomen minskar och helst försvinner. Arbetsgivaren behöver en signal om att arbetet är för pressat och att åtgärder krävs för att de anställda ska fortsätta må bra.

I privatlivet handlar det om att analysera hur problemen ser ut och fundera ut vad man skulle kunna åtgärda.

– Återhämtning behövs även i privatlivet. Det kan handla om många olika saker som kan ge återhämtning men goda levnadsvanor är en bra början, tillräcklig sömn, att äta sund kost på regelbundna tider och återkommande utöva fysisk aktivitet i lagom dos. När arbetslivet pressar på och man blir stressad så är det lätt hänt att man börjar slarva med kost, sömn och/eller motion. Man kommer in en ond cirkel och kanske sitter uppe på natten och jobbar i stället för att sova. Man äter näringsfattig snabbmat i all hast och struntar i träningen, säger Kristina Glise, och fortsätter:

– Det handlar i grunden om struktur och att ta kontrollen över sitt eget liv. Om att prioritera och om att våga säga nej.

Stress i arbetslivet

En viktig aspekt är att arbetsgivare ska och måste ta ansvar för de strukturer som gör många sjuka. Sedan några år tillbaka finns en föreskrift från Arbetsmiljöverket om arbetsgivarens ansvar för organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö som alla arbetsgivare har att efterleva. Den tillkom eftersom det finns ett tydligt samband mellan bristande arbetsförhållanden och stressrelaterad psykisk ohälsa. Det finns mycket kunskap om hur vi kan förebygga sjukdom men kunskapen används inte alltid. Genom att gemensamt – arbetsgivare och individer, vara uppmärksamma på symtom på långvarig hög stressbelastning och agera kan vi på sikt minska den stressrelaterade psykiska ohälsan.

Alla artiklar