Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter
– Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Alzheimer är den vanligaste orsaken till demenssjukdom och tros orsakas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Det leder till försämrat närminne, lokalsinne och tidsuppfattning. Många drabbade får också svårt att uttrycka sig och problem med vissa kroppsrörelser. Ångest och förvrängd verklighetsuppfattning hör också till sjukdomsbilden.
Alzheimers sjukdom upptäcktes för över hundra år sedan, men det är först på senare år som stora forskningsgenombrott gjorts för att bättre förstå uppkomsten av den dödliga hjärnsjukdomen.
– Tidigare har man inte haft verktyg för att studera sjukdomen på det sätt vi gör idag, konstaterar Michael Schöll, forskare och professor vid Göteborgs universitet.
Om Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Genom att finansiera hjärnforskning och sprida kunskap förbättrar de människors välbefinnande, hälsa och förmåga att växa, så att fler kan leva längre och med bättre livskvalitet.
Svensk forskning i topp
Numera kan man upptäcka alzheimer genom att ta prov på ryggvätska eller genom att mäta ansamlingar av protein i hjärnan med så kallad PET-kamera. Metoderna utförs dock endast på specialistmottagningar, medan de flesta patienter fortfarande får sin diagnos på vårdcentralen. Där har läkarna hittills inte haft tillgång till pålitliga diagnosmetoder, något som lett till både sena och felaktiga diagnoser.
Men nu har bland annat forskare vid Göteborgs universitet tagit fram en revolutionerande metod, som testats och validerats i omfattande studier av bland annat forskare i Lund. Genom ett vanligt blodprov kan man med god säkerhet säga om det finns alzheimerrelaterade förändringar eller inte.
– Nu har vi i teorin alltså möjlighet att mäta de här förändringarna i hjärnan på vilken vårdcentral som helst.
Samtidigt har flera nya läkemedel utvecklats. Ett av dem, som godkändes i Europa förra året, står Uppsalaforskaren Lars Lannfelt bakom.
– Sverige är ett framstående land inom alzheimerforskningen och det här läkemedlet är en svensk succéhistoria, konstaterar Michael Schöll.
Stöd från Hjärnfonden avgörande
De nya behandlingarna bygger dock på tidig upptäckt. De flesta som idag får en alzheimerdiagnos kan ha börjat utveckla sjukdomen för uppemot 20 år sedan. Tidig diagnos är en förutsättning för effektiv behandling.
Michael Schöll leder därför en omfattande studie för att ta fram effektiva metoder för tidig upptäckt. Ett projekt som finansieras med stöd från bland annat Hjärnfonden.
– Vi är väldigt tacksamma för bidragen från Hjärnfonden. Vår forskning står och faller med extern finansiering – utan bidragsgivare som Hjärnfonden kan vi inte göra någonting, poängterar Michael Schöll.
Studien genomförs i Västra Götalandsregionen och dess primärvård, totalt 105 vårdcentraler är involverade. Alla invånare mellan 50 och 80 utan alzheimerdiagnos har erbjudits att återkommande testa sin egen, kognitiva förmåga via en app. Testerna kompletteras sedan med blodprov.
– Styrkan i metoden är att man kan göra testerna ofta och hemma. Då kan man upptäcka subtila förändringar i sin egen, kognitiva förmåga över tid.
Studien påbörjades 2024 och beräknas pågå till slutet av det här decenniet.
– Den har på kort tid blivit en av de största studierna i sitt slag i världen, konstaterar Michael Schöll.
Nu har vi i teorin alltså möjlighet att mäta de här förändringarna i hjärnan på vilken vårdcentral som helst.
Hoppas på attitydförändringar
Enligt honom skulle det rent praktiskt vara relativt enkelt och inte heller särskilt kostsamt att införa den här typen av diagnostik i den ordinarie sjukvården men det är avgörande att de kan sedan kan leda till rätt behandling.
– Hittills har det tagit lång tid innan framgångar inom alzheimerforskningen omsätts i praktiken. Jag önskar att beslutsfattarna inser hur akut det är att man inom vården snabbare tar tillvara nya forskningsrön och att vi har ett stort behov av tillgång till nya läkemedel.
Michael Schöll hoppas dock att en attitydförändring är på gång, i och med den senaste tidens många forskningsframgångar:
– Min förhoppning är att vår studie blir omkörd av verkligheten och att vissa av metoderna införs i vården redan innan vår studie är klar.
Alzheimers sjukdom
I dag lever omkring 150 000 människor i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen och står för cirka två tredjedelar av fallen. Vid alzheimer förändras hjärnan gradvis: amyloida plack bildas mellan nervcellerna och andra proteiner ansamlas inne i cellerna. Det stör hjärnans kommunikation, vilket gör att nervceller förtvinar och dör – framför allt i de delar som styr minne, språk och orienteringsförmåga. När hjärnans vävnad krymper påverkas förmågan att tänka, minnas och hantera vardagen.
Ge en gåva i samband med alzheimerdagen
Drygt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom och förlorar gradvis sitt minne. Den siffran beräknas dessutom fördubblas till år 2050. Det får inte ske och därför behöver forskningen ditt bidrag nu.
