Därför påverkar könet
när du får din diagnos
Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar hur det kommer sig att man missar flickor med NPF – och på vilket sätt hormonella svängningar kan påverka deras symptom.
– Problemet är att flickor och pojkars symptom kan ta sig olika uttryck på gruppnivå, vilket kan bero både på sociala förväntningar och biologiska faktorer som hormoner.
EXTERN LÄNK: Läs mer om ADHD och ADD
När man utreder ADHD eller autism bedöms alla, oavsett kön, utifrån samma grundkriterier. För ADHD innebär detta att man tittar på symptom som impulsivitet, ouppmärksamhet och hyperaktivitet, medan man vid en autismutredning bland annat tar hänsyn till svårigheter med kommunikation och interaktion, upprepade beteenden och överkänslighet för olika typer av sinnesintryck.
– Problemet är att flickor och pojkars symptom kan ta sig olika uttryck på gruppnivå, vilket kan bero både på sociala förväntningar och biologiska faktorer som hormoner. Flickor blir också i yngre åldrar ofta bättre på att dölja sina svårigheter för att passa in, säger Lotta Borg Skoglund, som är överläkare i psykiatri och grundare av SMART Psykiatri.
Hormonernas betydelse
Lotta Borg Skoglund arbetar med utredning och behandling av NPF-diagnoser. Sedan några år tillbaka har hon tillsammans med sin forskargrupp fokuserat alltmer på könsskillnader och hormonella faktorer i relation till psykiatriska diagnoser och psykisk hälsa.
– Vi tittar specifikt på hormonernas betydelse för flickor med ADHD. Vi vet sedan tidigare att signalsubstansen dopamin, som spelar en central roll i symptomen vid ADHD, påverkas av könshormonet östrogen. I början av menscykeln när östrogennivåerna stiger upplever många kvinnor också att deras ADHD-symtomen är lindrigare.
Men vid ägglossningen när kroppen i stället börjar producera hormonet progesteron blir det en helt annan effekt i hjärnan, förklarar Lotta Borg Skoglund.
– Då berättar många flickor och kvinnor med ADHD att de får kämpa mycket hårdare för att inte hamna i konflikter eller få ångest. De här processerna i hjärnan är såklart inte unika vid en ADHD-diagnos utan många av symtomen vid autism kan också påverkas av de hormonella svängningarna.
Okunskap kring symptom leder till att tjejer får sin diagnos senare
Eftersom flickors hormoner förändras mycket under en och samma månad, och därför också deras symptom, kan det vara svårt för omgivningen att tolka dem korrekt. Pojkar som lever med en helt annan hormonell situation upplevs ofta ha en mer stabil symptombild över tid.
– Samtidigt har den forskning som finns på NPF i väldigt hög utsträckning gjorts på pojkar. Därför har vi lärt oss att tolka de här diagnoserna enligt en manlig norm, vilket betyder att vi inte riktigt har förstått att de kan se annorlunda ut för flickor och kvinnor, säger hon och fortsätter:
– Det är till exempel vanligare att man tar till en psykosocial förklaringsmodell för flickors svårigheter medan pojkars symptom oftare får en medicinsk-biologisk förklaring. Vi tolkar ofta det som att flickor mår dåligt på grund av något i deras miljö, exempelvis att de är mobbade eller har det svårt hemma.
Konsekvensen av att vi har svårt att se ADHD och autism hos flickor är att de ofta får sin diagnos mycket senare än pojkar.
– I snitt handlar det enligt vår forskning om så mycket som fyra år, och det är ofta år fyllda av lidande för flickorna och deras familjer. Många hinner utveckla samsjuklighet som till exempel ångest, depression, ätstörningar och självskadebeteenden. Vi ser att de här flickorna konsumerar mycket vård och det är vanligt att de har flera olika mediciner. Det vi ser är att det ofta blir en brantare uppförsbacke i livet för de som får sin diagnos i tonåren eller som ung vuxen jämfört med de som är i början av skolåldern.
Kunskap och forskning saknas
För att fånga upp fler flickor och hjälpa dem i ett tidigt skede behövs mer forskning om kvinnlig ADHD och autism, menar Lotta Borg Skoglund.
– Vi saknar viktig kunskap på det här området. I princip handlar det om att börja bygga upp grunderna i vår forskning. Nu hoppas vi att fler ska vilja vara med och ta reda på hur vi skapar den bästa vården för flickor med NPF. Med rätt stöd och insatser kommer det att gå bättre i livet för dem. I förlängningen kommer det att kunna påverka även hur deras barn och barnbarn kommer att må. Jag ser en ökad satsning på flickor och unga kvinnor med NPF som en möjlighet att påverka psykisk hälsa i generationer framåt.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh
