Biologin bakom anorexia nervosa i fokus för forskare
Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning som innebär att den sjuke svälter sig själv eller tränar extremt mycket för att gå ner i vikt. Men med stöd och behandling går det att bli frisk och i dag tillfrisknar majoriteten av de som drabbats av sjukdomen. Även om studier på senare tid indikerar att sjukdomen delvis kan vara ärftlig, söker forskare fortfarande svar på de bakomliggande orsakerna.
– Vi vet inte tillräckligt om de biologiska orsakerna bakom sjukdomen, konstaterar Suzanne Dickson, professor i neurovetenskap vid Göteborgs universitet.
Många återfall
Den behandling som i dag erbjuds är öppen- och slutenvård, med återkommande uppföljningar. Väntetiden kan ibland också vara lång. Själva behandlingen kan behöva pågå under en längre tid.
– Målet inom vården är att patienten ska gå upp i vikt, men det botar inte sjukdomen i sig, säger Suzanne Dickson och påpekar att ungefär hälften av patienterna får återfall inom två år efter avslutad behandling. För en del patienter är anorexia nervosa en sjukdom som man kan behöva tackla flera gånger under sitt liv.
– Att det inte finns någon medicinering är ett stort problem. Det skulle också vara väldigt bra om det gick att ta reda på vilka patienter som riskerar återfall.
I sin forskning fokuserar Suzanne Dickson och hennes team därför bland annat på hur hormonnivåerna ändras i samband med anorexi och vilken betydelse den kunskapen kan ha för att förutsäga risken för återfall.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär kraftigt begränsat matintag och förvrängd kroppsuppfattning. De flesta som insjuknar är unga och sjukdomen kan ge allvarliga medicinska följder, men tidig behandling ökar chanserna för tillfrisknande.
Hjärnfondens stöd avgörande
Hon forskar även på de biologiska aspekterna kring hunger och aptit, och vad det är som gör att kroppens hungersystem sätts ur spel hos vissa personer.
– Vi identifierar vilka celler i hjärnan som aktiveras i samband med anorexia nervosa och undersöker sedan deras koppling till specifika nervbanor, för att förstå vilka mekanismer som driver sjukdomen.
Forskningen som Suzanne Dickson och hennes team bedriver stöds med medel från bland annat Hjärnfonden.
– Vi är ett relativt litet labb och det är extremt svårt att få tillräckliga forskningsmedel i Sverige. Därför är stödet från Hjärnfonden verkligen fundamentalt för vår forskning, konstaterar hon.
EXTERN LÄNK: Forskning om ätstörningar räddar liv. Ge en gåva här.
Hoppfull studie
På senare tid har även en tysk studie kring hormonet leptin rönt stor uppmärksamhet och skapat ett visst hopp. Leptin skapas av fett och reglerar aptiten. Om vi äter för mycket ökar mängden leptin och hjärnan säger åt oss att äta mindre – och tvärtom ifall vi äter för lite. Därför saknar de som lider av anorexia nervosa i princip leptin.
– Den tyske professorn och forskaren Johannes Hedebrand fick idén att behandla patienter med anorexia nervosa med leptin, berättar Suzanne Dickson.
– Resultatet var fantastiskt. Efter tre månaders behandling med leptin hade patienterna tillfrisknat ur psykiatrisk synvinkel och även börjat gå upp i vikt.
Problemet är att det ännu inte gjorts några kliniska studier och att behandlingen är väldigt kostsam. Därför är den fortsatta forskningen om leptin och aptitreglerande behandling beroende av forskningsstöd från forskningsfinansierande aktörer som Hjärnfonden. Vägen till en effektiv behandling av anorexia nervosa är ännu ganska lång men det finns hopp.
– Allt indikerar att vi med tiden och med fortsatt stöd för vår forskning kommer kunna finna en framgångsrik behandling för de som drabbas av anorexia nervosa.
Om du eller någon i din närhet kämpar med en ätstörning, kan du alltid vända dig till din vårdcentral för hjälp och stöd. Du hittar också värdefull information och stöd hos organisationerna SHEDO och Frisk & Fri.
