ALS-forskaren: ”Vi befinner oss vid en brytpunkt”
Foto: Mattias Pettersson
– Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon.
Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Karin Forsberg, läkare på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet, började studera ALS redan under sin läkarutbildning.
– Jag kom i kontakt med ALS i tonåren, då en av min pappas kollegor drabbades. Därför föll det sig naturligt ta kontakt med den forskargrupp som höll på med just ALS, förklarar hon.
I sin forskning fokuserar hon framför allt på att försöka särskilja olika typer av ALS:
– Idag vet vi att ALS inte är en enda sjukdom utan mer ett paraplybegrepp och jag tror att olika typer av sjukdomen kommer att kräva olika behandlingar.
Därför studerar hon just nu hur ALS visar sig hos olika patienter, både i mikroskopet och kliniskt:
– Hos en del börjar den med talsvårigheter, hos andra med förlamning i en arm eller ett ben. Andra har frontallobsdemens som första symptom.
Karin Forsberg, läkare på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.
Foto: Mattias Pettersson
Kontakten med de drabbade betydelsefull
I sin egenskap av neurolog träffar Karin Forsberg många ALS-patienter. För henne som forskare är kontakten med de drabbade betydelsefull.
– Jag behöver gå till källan. Självklart berörs jag av patienternas öde och känner vemod över att ännu en människa drabbas, men jag försöker omsätta detta till energi i forskningen.
– När de väl tagit sig igenom den första chocken är det många som reser sig igen och fortsätter att kämpa mot sjukdomen, för kommande generationers skull.
För Karin Forsberg är både patienterna och deras anhöriga oumbärliga i forskningsarbetet.
– Forskning är ett teamarbete och i det teamet ingår inte bara forskare och läkare – det är tack vare patienterna som deltar som vi kan forska.
Hon betonar också betydelsen som organisationer som Hjärnfonden har i sammanhanget.
– Det är deras anslag som gör att vi kan fortsätta vårt arbete. Och bakom organisationerna finns det i sin tur engagerade bidragsgivare.
”Jag hoppas och tror att vi inom överskådlig framtid kommer att kunna bromsa sjukdomen och kanske även stoppa vidare utveckling.”
Karin Forsberg
Nya bromsmediciner
Så sent som i våras fick Karin Forsberg ett anslag från Hjärnfonden, pengar som gjort det möjligt för henne att bygga upp ett eget forskningslabb.
Förutom den egna forskningen utför Karin Forsberg kliniska studier med nya läkemedel och hon när ett visst hopp inför framtiden:
– Det återstår jättemycket att göra, men jag tror att vi befinner oss i en brytpunkt. Just nu testas nya läkemedel som har potential att ha en riktigt bromsande effekt för vissa grupper av patienter, framför allt de med familjär ALS, det vill säga de som har någon nära anhörig som drabbats tidigare.
Foto: Mattias Pettersson
I takt med att nya bromsmediciner tas fram och förhoppningsvis blir godkända blir det också allt viktigare att upptäcka sjukdomen i tid.
– Det handlar både om att öka kunskapen kring ALS och om att leta efter nya sätt att diagnosticera sjukdomen på, och det är också något vi jobbar med.
Karin Forsberg tror att vi kommer att få se stora framsteg de kommande åren:
– Jag hoppas och tror att vi inom överskådlig framtid kommer att kunna bromsa sjukdomen och kanske även stoppa vidare utveckling. Och i de fall där man känner till att det finns en ärftlighet kan det kanske till och med bli möjligt att förhindra att sjukdomen bryter ut.
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar. Det möjliggörs genom insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och opinionsbildning. De senaste 25 åren har Hjärnfonden, tack vare gåvor från privatpersoner, företag och testamenten, delat ut nära en miljard kronor till olika forskningsprojekt.
Vad är ALS?
ALS (amyotrofisk lateralskleros) är namnet på en grupp neurodegenerativa sjukdomar där nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen dör. Det leder i sin tur till muskelförtvining och förlamning. De flesta som får ALS insjuknar mellan 50–70 års ålder. Man kan i dag inte bli frisk från ALS, men det finns läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet något och som kan lindra vissa symtom. Forskning pågår, men ännu återstår mycket för att lösa gåtan med ALS.
