ALS-forskaren: “Jag är övertygad om att något av de läkemedel vi nu testar kommer fungera”
Ett botemedel mot ALS kan vara nära, men för att lösa gåtan med den dödliga nervsjukdomen behövs fler satsningar på forskningen. Det menar överläkaren och ALS-forskaren Caroline Ingre.
Den som drabbas av ALS blir mer och mer förlamad tills andningen slutar att fungera. De flesta som får sjukdomen är mellan 50 och 70 år, och är ofta relativt friska i övrigt.
– Om vi bara hittar ett sätt att bromsa sjukdomen kan de här människorna ha hela livet kvar. Mitt mål är att ALS ska gå från att vara en dödlig sjukdom till att bli en kronisk, som det går att leva med, säger Caroline Ingre, som är överläkare och ALS-forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Caroline Ingre, överläkare och ALS-forskare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.
Tidig diagnos
Tillsammans med sin forskargrupp arbetar Caroline Ingre bland annat med att ta fram ett sätt att diagnostisera ALS i ett tidigt skede. I dag tar det i snitt ett år för en patient att få sin diagnos.
– Under flera år har vi drivit ett projekt där vi intervjuar alla patienter som insjuknar i ALS i Stockholm, och försöker hitta mönster i deras livsstil och miljö som kanske har triggat i gång sjukdomen. Vi tar också blodprover och andra vävnadsprover samt röntgenbilder på patienterna.
Caroline Ingres forskningsgrupp har precis sammanställt ett stort arbete där de under lång tid har tittat på magnetkamerabilder på ALS-patienter och hittat ett ”ALS-mönster”, alltså att de ser en bild på röntgen som visar att det är ALS man drabbats av, och där lokalisationen i hjärnan dessutom stämmer överens med svagheten i motsvarande kroppsdel, vilket ingen har gjort tidigare.
– Mycket av vår forskning har handlat om att hitta biologiska markörer som är associerade med olika typer av ALS, och olika uttryck av sjukdomen. Vi har exempelvis sett att en del av immunförsvaret är bra att ha aktiverat på rätt sätt för att kunna leva länge med sjukdomen.
Att få ner tiden från det att patienten drabbas av ALS till dess att diagnosen ställs innebär att de snabbare hamnar rätt inom sjukvården och får träffa experter på sjukdomen. I en inte alltför avlägsen framtid kan det betyda att man hinner bromsa sjukdomen från att utvecklas.
– När det kommer behandlingsmetoder för ALS vill man sätta in dem så tidigt som möjligt i processen för att så få nervceller som möjligt har hunnit dö.
Samarbeten över landsgränserna
För att lösa gåtan med ALS samarbetar Caroline Ingre med forskare från hela världen. Hon är bland annat del av en internationell forskningsgrupp som har träffats varje vecka i flera år.
– I en stor gemensam ALS-studie lägger vi ihop all vår data så att alla får tillgång till mycket data från olika register. Det blir lättare för oss att förstå de små nyanserna i sjukdomen när vi har ett större patientmaterial.
– Det är bland annat tack vare samarbeten över landsgränserna vi har kommit väldigt långt och gjort många viktiga framsteg inom ALS-forskningen. Vi vet otroligt mycket mer om ALS idag än vi gjorde för bara några år sedan – och något av de läkemedlen som vi testar nu är jag övertygad om kommer att fungera, tillägger hon.
“Det behövs mer tid och pengar”
Men för att få fram ett botemedel mot ALS behöver man lägga mer tid och pengar på forskningen, menar Caroline Indre.
– I dag fattas det medel för att driva långsiktiga forskningsprojekt, och därför hoppas jag att fler vill vara med i kampen mot sjukdomen.
EXTERN LÄNK: Ge en gåva till forskningen om ALS
Foto: Juliana Wolf Garcindo
Hjärnfonden
Hjärnfonden arbetar med insamling och finansiering av hjärnforskning, samt kunskapsspridning och samhällsförändring för att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. De senaste 25 åren har Hjärnfonden finansierat över 1 400 svenska forskningsprojekt tack vare generösa gåvor från privatpersoner, företag och testamenten.
