Med rätt strategier
blir ADHD en tillgång
ADHD på jobbet – funkar det och i så fall hur?
– Det gäller att se varje människa med ADHD som en individ och inte som en diagnos, säger Lotta Borg Skoglund, som är docent vid Uppsala universitet och överläkare i psykiatri.
Lotta Borg Skoglund är tillsammans med kollegan Martina Nelson högaktuell med boken ”ADHD på jobbet”. Förhoppningen med boken är att ge en fördjupad förståelse för och ökad kunskap om hur ADHD kan yttra sig i vuxen ålder i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet. Det handlar först och främst om att förstå sig själv, finna sina egna strategier och sedan bli bemött med rätt anpassningar.
– ADHD behöver verkligen inte vara ett hinder i arbetslivet. Det handlar först och främst om att förstå sig själv, finna sina egna strategier – då kan man nå sin fulla potential. I grunden handlar det om anpassningar i arbetslivet som är bra för alla, men särskilt ifall man har en diagnos. Det finns en stereotyp bild av att alla med ADHD hela tiden är superaktiva, men alla upplever sin diagnos på sitt eget, unika sätt, säger Lotta Borg Skoglund, och fortsätter:
– Det vi vet är att personer med ADHD byter jobb oftare än andra, att de ofta känner sig stressade och att de drabbas av utmattning oftare vilket leder till ökade sjukskrivningstal.
Lotta Borg Skoglund
Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. Organisationen finansierar svensk hjärnforskning samt arbetar med kunskapsspridning och opinionsbildning på hjärnans område.
Hjärnfonden
Hjärnfonden är en insamlingsstiftelse som arbetar för ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fritt från hjärnans sjukdomar. Organisationen finansierar svensk hjärnforskning samt arbetar med kunskapsspridning och opinionsbildning på hjärnans område.
Anpassningar i arbetslivet handlar inte om att riva upp alla inarbetade strukturer på en arbetsplats – utan snarare om att individanpassa arbetet och inte minst uppgifterna för dem som har diagnoser. Att tydliggöra syftet och att sätta gränser i form av yttre ramar, förväntningar, mål och delmål – och att regelbundet följa upp detta.
– Med rätt stöd kan man växla upp sina starka sidor. Och det är viktigt att göra skillnad på prestation och funktion liksom att komma ihåg att det som en person upplever som en relativt enkel arbetsuppgift, kan en annan tycka är väldigt svår eller energikrävande.
Det finns i dag – enligt Arbetsmiljöverket – en trend att arbetsbeskrivningar blir alltmer otydliga. Vilket är precis tvärtemot hur en person med ADHD behöver ha det.
Lotta Borg Skoglunds forskning och arbete med ADHD -patienter har givit henne massor av insikter. Något av det som hon har lyckats identifiera under de cirka 20 år som hon har jobbat med ADHD och andra diagnoser är:
– Det måste finnas en struktur och en ordning i vilken arbetsuppgifter ska utföras. Det måste finnas en förmåga hos individen att reglera allt som är viktigt för ett hälsosamt liv, såsom kost, sömn, känslor. Det måste ske en filtrering, att man lär sig eller får hjälp att filtrera bort sånt som är ovidkommande och allt brus och alla intryck som saknar egentlig betydelse men som man kan bli väldigt trött av. Och man måste få hjälp med att ställa om fokus och ändra på sin grundläggande strategi om den inte funkar.
Lotta Borg Skoglund vill peka på sju hörnstenar som är grundläggande för oss alla – men extra viktiga för personer med diagnoser:
- Äta hälsosamt och regelbundet.
- Träna/motionera/röra på sig regelbundet.
- Prioritera sömn.
- Hitta balans i sitt känsloliv och i sina relationer.
- Hålla stressen på en lagom nivå.
- Vara försiktig med substanser av olika slag.
- Sträva efter att ha kontroll över sin ekonomi.
Hur ser det ut idag i arbetslivet för personer med ADHD jämfört med för 20 år sedan när du började fördjupa dig i ämnet?
– Det har ju hänt mycket på 20 år i samhället. Ser vi på arbetslivet så har det ju skett en stor digitalisering och de öppna kontorslandskapen har fått stort genomslag. Ett plus är att vi i dag är mycket mer medvetna och har större kunskaper och förståelse för personer med olika diagnoser. Det finns också en helt annan forskning kring det än då. Digitaliseringen har bidragit till mycket positivt men ett minus skulle kunna vara skärmarnas inträde i våra liv som gör det väldigt svårt för många att sätta gränser i livet och att privat- och yrkesliv tenderar att flyta ihop för mycket.
ADHD
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det har ingenting med intelligens att göra, utan med hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera sitt beteende. ADHD påverkar förmågan att koncentrera sig, styra och kontrollera sitt beteende. ADHD yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet.
ADHD beräknas förekomma hos 5–7 procent av barn och vara dubbelt så vanligt hos pojkar som hos flickor. Hos vuxna beräknas ADHD förekomma hos knappt 3 procent av både män och kvinnor.
