Familjeterapi effektivt i kampen mot anorexi – men ännu behövs mer forskning
– Mycket handlar om att bekräfta föräldrarna och hjälpa dem att hitta sin egen kompetens, konstaterar överläkaren Ulf Wallin.
Det är ännu oklart om fler barn och tonåringar drabbas av anorexia nervosa än tidigare eller om det endast är fler som söker hjälp. Men faktum är att antalet unga patienter ökat de senaste åren, en ökning som dessutom accelererade under pandemin.
– Nivån har hållit i sig och vi ser ingen tydlig minskning ännu, säger Ulf Wallin, överläkare på kompetenscentrum ätstörningar Syd – psykiatri, habilitering och hjälpmedel.
Samtidigt har patienterna också blivit allt yngre, många är inte äldre än 11-12 år. En möjlig förklaring tror Ulf Wallin står att finna på sociala medier.
– Vi ser en sexualisering av prepubertala flickor på till exempel Tiktok. Dessutom utsätts barn idag för ökad prestationspress i skolan.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär kraftigt begränsat matintag och förvrängd kroppsuppfattning. De flesta som insjuknar är unga och sjukdomen kan ge allvarliga medicinska följder, men tidig behandling ökar chanserna för tillfrisknande.
Mångårig erfarenhet
Ulf Wallin har behandlat patienter med anorexi sedan 1980-talet och började tidigt med familjeterapi, ett område som han också forskat på. Behandlingen sker i tre steg.
– Steg ett är symtomfokuserat och handlar om att häva svälten. En patient i svält har inte tillgång till emotionella eller kognitiva resurser och när kroppen svälter minskar metabolismen och kroppen kan inte heller tillgodogöra sig eventuella läkemedel.
I den här fasen gäller det också att hjälpa föräldrarna att förstå att de tillsammans med oss i vården kan hjälpa sitt barn mot ett tillfrisknande. Behandlingen är högst konkret: Vid andra mötet har familjen med sig mat som de äter, samtidigt som terapeuten intervenerar och samtalar med dem.
– Då ser jag hur föräldrarna hanterar måltidssituationen. Här är det viktigt att föräldrarna krokar arm, så att barnet känner sig tryggt.
Han lyfter också eventuella syskons roll.
– Man behöver frigöra syskonen från att gå in och bli matpoliser. Annars känner sig patienten väldigt ensam i familjen.
När patienten väl ått upp i vikt fokuseras behandlingen på att patienten ska komma igång med det vanliga livet, som att återvända till skolan.
– I den här fasen vidgar vi också perspektivet: Vad finns det för andra bekymmer som också kan påverka patientens mående? Har patienten till exempel en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD eller autism? Det är inte ovanligt med samsjukhet och man kan därför behöva göra en ny bedömning.
Den tredje fasen är framtidsorienterad. Nu ska patienten ha hittat tillbaka till sitt vanliga liv och föräldrarna ha lärt sig att på nytt lita på sitt barn.
– Det verkar som att familjeterapi är den mest effektiva startmotorn för att häva svälten. Efter ett år är 50 procent av patienterna friska. Det belyser att det fortfarande finns ett behov av att fortsätta forska om behandlingen för att kunna utforma ännu bättre stöd. Och friskförklarandet är ingen garanti – en del patienter beskriver anorexi som en sjukdom som kan komma och gå under livet, konstaterar Ulf Wallin.
Han poängterar också att behandling av anorexia aldrig kan luta sig mot en enda metod. I teamet kring patienten finns därför också ofta både sjukgymnast och dietist.
Att rusta familjen med kunskap om sjukdomen är också väldigt viktigt
EXTERN LÄNK: Se hela föreläsningen med Ulf Wallin på Hjärnans Dag här.
Mer forskning behövs
Anorexia nervosa är en svårbehandlad och allvarlig psykiatrisk sjukdom, som i värsta fall kan vara livshotande och det är därför viktigt att få behandling. Tack vare dagens forskning går det att bli frisk från sjukdomen och majoriteten av patienterna tillfrisknar. Men sett ur perspektivet att det är en av de minst beforskade psykiatriska sjukdomarna, både vad gäller orsak och behandlingsmetoder, finns det fortfarande ett stort behov av fortsatt forskning på området.
I det sammanhanget är Hjärnfondens stöd till forskningen viktigt, menar Ulf Wallin:
– Anorexia nervosa är en komplex sjukdom, det är så mycket vi fortfarande söker svar på. Mycket återstår för att hitta bra behandling och förstå hur hjärnan påverkas. Vi behöver både förstå sjukdomen bättre och forska mer kring olika behandlingar.
För Ulf Wallin blir dock varje tillfrisknad patient ett kvitto på att det går att göra skillnad. Det är också förklaringen till hans mångåriga engagemang:
– När man i behandlingen möter en tonåring som inte mår bra och är snabb med att avvisa en och ens stöd, kan jag samtidigt se den ledsna och förtvivlade lilla ungen som döljer sig därinne. Att sedan få följa patienternas resa mot ett tillfrisknande och se hur de likt fjärilar vecklar ut vingarna och fladdrar iväg i livet – när man fått uppleva det några gånger blir det svårt att välja ett annat yrke.
EXTERN LÄNK: Forskning om ätstörningar räddar liv. Ge en gåva här.
Om du eller någon i din närhet kämpar med en ätstörning, kan du alltid vända dig till din vårdcentral för hjälp och stöd. Du hittar också värdefull information och stöd hos organisationerna SHEDO och Frisk & Fri.
