Förändrade levnadsvanor förbättrar hjärnhälsan
Det finns flera olika livsstilsfaktorer som kan bidra till bibehållen och ökad hjärnfunktion, minska risken för sjukdom och påverka hälsan positivt rent generellt.
EXTERN LÄNK: Läs om hur du kan påverka hjärnhälsan
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, leder den numera världsomspännande FINGER-forskningen, där vart och ett av handens fingrar står för en livsstilsfaktor: hälsosam kost, fysisk aktivitet, liksom sociala och kognitiva aktiviteter (som läsning och korsordslösning) samt koll på hjärt- och kärlvärden.
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet.
Foto: Stefan Zimmerman
– Det räcker inte att täcka in en aspekt, det gäller att ha en helhetssyn. Det är också det som är det unika med vår studie, konstaterar Miia Kivipelto.
I Sverige har 36 procent av männen och 25 procent av kvinnorna högt blodtryck, men nästan hälften av de drabbade är omedvetna om sin sjukdom och får ingen behandling.
I en rapport från IHE, Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, på uppdrag av Hjärnfonden, framkommer att låg fysisk aktivitet är den livsstilsfaktor som påverkar flest av hjärnans sjukdomar negativt.
Under den inledande studiens gång fick Miia Kivipelto och hennes forskarteam något av en aha-upplevelse:
– Vi hade inte riktigt själva fattat hur viktigt det sociala var, men de sociala aktiviteterna var det som deltagarna uppskattade mest.
Det sociala ”fingret” har därför fått en ännu större tyngd i de FINGER-studier som just nu genomförs runt om i världen. Miia Kivipelto berättar att det ute i de svenska kommunerna finns ett stort intresse att arbeta förebyggande utifrån FINGER-studiens resultat.
– Vi har startat ett svenskt nätverk för kommuner som vill arbeta FINGER-inspirerat, eller som redan startat sådana aktiviteter, och där finns över 90 kommuner representerade.
Foto: Erik Cronberg
I de här fallen handlar det framför allt om kommuner som vill skapa mötesplatser för att stimulera äldre, men Miia Kivipelto poängterar att förebyggande arbete för att förhindra hjärnohälsa inte är något som enbart berör de äldsta.
– Det är aldrig för tidigt eller för sent att förändra sin livsstil.
Därför har hennes team också dragit igång ett nytt projekt som riktar sig till barn och ungdomar– High Five for Life. I London pågår just nu en studie kring hur universitetsstudenter kan förändra sin livsstil. Och mer forskning är nödvändig.
– Det behövs verkligen mer forskning på området, inte minst vad gäller de sociala faktorerna. Blodtryck och kolesterol kan vi ju mäta, men hur mäter vi ensamhet eller stress?
Det finns ett samband mellan bristande arbetsförhållanden och stressrelaterad psykisk ohälsa. I en nysläppt rapport från Försäkringskassan, lägesrapport II: Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, 2024, visar dessutom en undersökning bland sjukskrivna att cirka 80 procent av dem som är sjukskrivna i psykiatriska diagnoser upplever att stress bidrog till sjukskrivningen.
EXTERN LÄNK: Hjärnfondens reformförslag för ett hållbart arbetsliv
Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden, understryker också vikten av fortsatt forskning vad gäller hjärnhälsa och livsstilsfaktorer.
– Varje ny studie ökar vår förståelse. Det är också viktigt att fortsätta grundforskningen: Vad gäller hjärnans funktioner återstår fortfarande det mesta att upptäcka.
Han tycker också det är viktigt att samhället i stort underlättar för människor att skaffa levnadsvanor som är bra för hjärnhälsan.
– Vi behöver bygga samhällen som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det kan handla om belysning i parker så att det känns tryggt att röra sig ute, eller att det finns cykelbanor som det inte känns livsfarligt att cykla på.
Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef på Hjärnfonden.
Foto: Fredrik Hjerling
Mötesplatser för social samvaro är också viktiga, och här menar Joakim Ramsberg att till exempel idrottsföreningar kan göra mycket för att fler ska känna sig inkluderade.
– Och i arbetslivet finns det mycket att göra på organisatorisk nivå, så att medarbetarna slipper hög stressbelastning under lång tid och får möjlighet till återhämtning.
Att högt blodtryck ökar risken för både stroke och Alzheimer är välkänt, men många svenskar lever med förhöjt blodtryck utan att ha en aning om det. Ett vårdförlopp, likt det för mammografi, borde även finnas vad gäller blodtryckskontroll, anser Joakim Ramsberg.
Tobaks- och alkoholpolitiken är ett annat område där det finns förändringar att göra.
Joakim Ramsberg efterlyser också större samverkan mellan olika samhällsaktörer:
– Det är viktigt att vi bestämmer oss för var ansvaret för folkhälsan ligger och bestämmer oss för hur vi tillsammans kan arbeta mest effektivt.
Hjärnfondens arbete med livsstilsfaktorer för bättre hjärnhälsa
Hjärnfonden arbetar för att främja hjärnhälsa. Goda levnadsvanor är en faktor som påverkar hjärnhälsan, riskfaktorer en annan. Genom att öka kunskapen om att livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan, stärka forskningen och skapa ett samhälle som underlättar hälsosamma val, kan hjärnhälsan i samhället förbättras.
