Ensamhet kan leda till nedsatt hjärnhälsa
Ofrivillig ensamhet handlar om att man känner sig ensam. Man kan alltså mycket väl leva i ett förhållande eller regelbundet träffa andra, och ändå uppleva att man är ensam. Orsakerna till ofrivillig ensamhet kan vara flera. Stora livsförändringar som gör att man förlorar sitt sociala sammanhang är ofta ett skäl, som att man flyttat till en ny ort, separerar eller går i pension.
– Och det finns en stor skillnad i upplevd ensamhet vad gäller personer som är arbetslösa eller sjuka, jämfört med dem som har jobb och är friska, konstaterar socionomen och folkhälsovetaren Kerstin Thelander. Hon är även en av författarna till boken ”Sociala relationer och hälsa: teori och praktik”.
Ålder kan också spela en stor roll, och störst är den ofrivilliga ensamheten bland äldre över 80 år, unga vuxna och äldre tonåringar.
En annan viktig faktor är ekonomin.
– Att delta i sociala aktiviteter kostar ofta pengar och därför kan ekonomin vara en riskfaktor, säger Kerstin Thelander.
Om den ofrivilliga ensamheten pågår under längre tid kan den leda till sjukdom.
Studier visar att risken för att dö i förtid ökar markant om man upplever långvarig ensamhet.
– Risken ökar lika mycket som vid rökning och stillasittande, säger Kerstin.
Kerstin Thelander, socionom och folkhälsovetare.
Ökar risken att drabbas av hjärnsjukdomar
Det finns ett tydligt samband mellan ofrivillig ensamhet och depression, åt båda hållen.
– Det kan börja med att man känner sig ensam och blir deprimerad av det, samtidigt som en del av diagnosen för depression är att man drar sig undan sociala kontakter.
I värsta fall kan depressionen i sin tur leda till självmordstankar. Upplevd ensamhet ökar också risken att drabbas av demenssjukdomar. Det finns även studier som visar att det finns klara samband mellan upplevd ensamhet och fysisk smärta.
– Smärta är den vanligaste orsaken till att människor söker sig till primärvården. Och när man inte kan hitta någon fysisk orsak gäller det att se till helheten och kartlägga personens hela livssituation, säger Kerstin Thelander och konstaterar samtidigt att det inom sjukvården fortfarande finns mycket att göra på det området.
Ensamhet påverkar hälsan
Ofrivillig ensamhet påverkar även immunförsvaret negativt. Detta på grund av att den upplevda ensamheten sätter igång en stressreaktion.
–Det är helt enkelt kroppens sätt att varna oss för att vi ska ta oss ur situationen, säger Kerstin Thelander, och förklarar att det är en reaktion som går tillbaka till förhistorisk tid: Då var gruppen tryggheten och det var bokstavligen livsfarligt att vara ensam.
Om den här stressen får ligga och pyra under längre tid kan den öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Man återhämtar sig också sämre från sjukdom om man är socialt isolerad eller saknar socialt stöd.
– I en studie av överlevnadschanser för kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer såg man att kvinnor som hade tillgång till socialt stöd hade lägre risk att dö, jämfört med dem som inte hade det.
Upplevd ensamhet påverkar också hur vi tar hand om oss själva.
– Om man känner sig ensam kan det försämra motivationen att ta hand om sig själv. Man kanske röker mer, dricker mer, rör sig mindre. Vilket får konsekvenser för hjärnhälsan och hälsan som helhet.
Hjärnfondens arbete med livsstilsfaktorer för bättre hjärnhälsa
Hjärnfonden arbetar för att främja hjärnhälsa. Goda levnadsvanor är en faktor som påverkar hjärnhälsan, riskfaktorer en annan. Genom att öka kunskapen om att livsstilsfaktorer påverkar hjärnhälsan, stärka forskningen och skapa ett samhälle som underlättar hälsosamma val, kan hjärnhälsan i samhället förbättras.
