Publiksvenskan:
8 saker som gör vår liga unik

EXTERN LÄNK: Hitta schyssta odds på Allsvenskan hos Unibet

51-procentsregeln

Många allsvenska supportrar vurmar om 51-procentsregeln och det är lätt att förstå varför. Medan många europeiska fotbollsländer och dess klubbar styrs av rika ägare, där lagen man har inflytande över ofta beskrivs som leksaker, har supportrarna makten över sina föreningar i Sverige. Det är tack vare den så kallade 51-procentsregeln, som innebär att en förenings medlemmar måste inneha 51 procent av rösterna i ett idrottsaktiebolag och därmed ha rösträttsmajoritet. En regel som även Tyskland bevarat och som, så länge den finns, gör att varken enskilda ägare eller företag helt och hållet kan köpa upp en klubb. Något att värna om, va?

Trots att Allsvenskan är en av få ligor som spelas vår-höst är det inte omöjligt att åskådarna får se snötäckta planer. Foto: Bildbyrån

Spel vår-höst

När ligorna ute i Europa slutar runt maj månad rullar Allsvenskan vidare. Anledningen till det är att vi i Allsvenskan har spelordningen vår-höst istället för vice versa. Alltså: medan Premier League, La Liga, Serie A och andra ligor startar upp sina säsonger runt slutet av augusti och spelar över hela vintern, så startar Allsvenskan redan i april för att sedan avslutas i november. Allsvenska fantaster behöver således inte sörja när sommaren närmar sig, likt inbitna PL-supportrar, vars favoritlag går på ett långt sommaruppehåll.

Finns det någon europeisk liga som kan mäta sig med Allsvenskans genomgående imponerande nivå när det gäller tifoarrangemang? Foto: Bildbyrån

Tifon i världsklass

Tifon – läktarkoreografier – är ett vanligt inslag på fotbollsläktare runt om i världen. Men det är inte på många platser som det sker lika välorkestrerat, maffigt och kontinuerligt som på de allsvenska läktarna. Vem minns inte detaljerna i AIK:s premiärtifo i år, där Allsvenskan målades upp som den sista utposten av en genuin och äkta fotboll? Eller Djurgårdssupportrarnas King Kong-tifo i fjol? För att inte tala om Malmö-supportrarnas 3D-liknande tifo där publiken var en del av koreografin, som ramades in med tre hissade overhead-flaggor, föreställande Möllevångstorget. Hatten av till alla svenska lags tifogrupper, helt enkelt.

Närheten till ditt lag

En stor charm med den svenska fotbollen är närheten som supportrarna har till sitt lag. De flesta lagen har öppna träningar dit supportrar kan komma och få en inblick i spelarnas vardag. Något som inte är lika vanligt förekommande i de stora ligorna, där träningarna oftast sker i stora träningskomplex, bakom lås och bom. Att dessutom kunna påverka hur din förening styrs genom medlemsdemokratin och lyfta de frågor just du brinner för är en närhet många fotbollssupportrar runt om i världen bara kan drömma om.

Få toppligor i Europa kan erbjuda en sån närhet till favoritlaget som Allsvenskan, eller för den delen en sån variation på spelplatser. Foto: Bildbyrån

Från Nationalarenan till idrottsplatsen

Kontrasten på inramningen kring de allsvenska matcherna kan ibland vara enorm – och det i sig är en annan stor charm vår härliga liga erbjuder. Ena stunden är det en fullsatt modern nationalarena och andra stunden är det Finnvedsvallen, byggd 1935 och med löparbanor runt om planen, i Värnamo. Visst vill vi ha kvar lite av båda?

Publiksnittet – på en hög nivå

Totalt 2,4 miljoner (10 017 i snitt) besökare kom till de allsvenska arenorna under 2023 och totalt över 3 miljoner såg Allsvenskan och Superettan på plats under fjolåret. Rekordsiffror då det var första gången sedan Allsvenskan blev en 16-lagsserie som snittet var över 10 000 åskådare per match. Tre klubbar, AIK, Hammarby och Malmö FF, hade ett publiksnitt på över 20 000 per match och även om alla matcher inte drar de publiksiffrorna är supporterkulturen stark även hos mindre klubbar. Ståplatserna har växt sig starka på många håll runt om i landet och matcherna har en ljudkuliss som överträffar många av de stora arenorna i Europa.

Publiksnittet kan inte jämföras med till exempel Bundesliga eller Premier League, vars siffror båda ligger över 40 000. Men jämför vi med våra nordiska grannländer står sig Allsvenskan starkt. Säsongen 2022/23 hade danska ligan ett snitt på 9 923, medan norska ligan snittade 7 212.

Den svenska supporterrörelsen har fått uppmärksamhet fotbollsvärlden över för sitt unika – och framgångsrika – motstånd mot VAR. Foto: Bildbyrån

Nej till VAR

I fler än hälften av högstaligorna i Europa används videogranskningssystemet VAR i samband med fotbollsmatcher. Men Sverige och Allsvenskan stretar emot. Efter att föreningar i landet använt demokratin för att ta ställning i frågan ledde den negativa inställningen till VAR till att Svenska Fotbollsförbundet även i år väljer att inte lägga fram förslag för beslut om VAR. Frågan, som ständigt är aktuell i fotbollskretsar, lär dock vara på tapeten en lång tid framöver.

En oförutsägbar liga

Medan många ligor ute i Europa har två eller tre lag som varje år tampas om att ta hem titeln, har Allsvenskan historiskt varit svår att förutse. Visst har Malmö FF uppnått en dominans på senare tid, men det var ändå i den allra sista omgången som guldet avgjordes ifjol – och det är mer ofta än sällan som det är precis så rafflande i vår kära liga. Även bottenstriden bjuder ofta på överraskningar, där storlag kan bli indragna lika väl som nykomlingar i serien. Och vem trodde till exempel att GAIS skulle göra det så bra i Allsvenskan i år?
Sedan 2000 har Allsvenskan haft elva olika vinnare: Halmstads BK, Hammarby, Djurgårdens IF, Malmö FF, IF Elfsborg, IFK Göteborg, Kalmar FF, AIK, Helsingborgs IF, IFK Norrköping och BK Häcken.

Allsvenskan är verkligen unik på sitt sätt och nu går den in i sin slutfas. Detta med både en spännande toppstrid – med ett riktigt getingbo kring Europaplatserna, men också en oviss bottenstrid som lär leva in i det sista.

18+ | Spelpaus.se. Stödlinjen.se. Spela ansvarsfullt