“Vi var som bäst när motståndaren hade 67 procents bollinnehav”

Del 4: Gefle IF

EXTERN LÄNK: Hitta schyssta odds på Superettan hos Unibet

I Gefle IF pågår en strid för överlevnad i Superettan och det har varit verkligheten för föreningen i många år nu. 2016 var den senaste gången man befann sig i svensk fotbolls finrum, men efter att ha befunnit sig i Allsvenskan i tolv år har det senaste decenniet präglats av spel i såväl Division 1 som Superettan.

Klubbens tidigare sportchef och den forne skyttekungen Hasse Berggren minns tillbaka på lagets glada allsvenska dagar.

– Vi tittade inte så mycket på bollinnehav. Gefle var som bäst när motståndaren har 67 procents bollinnehav och vi 33 procent. Det var ett kollektivt och hårt arbetande lag, med spelare som gjorde det man var bra på – och ställde upp för sin lagkramrat, säger Hasse Berggren i det senaste avsnittet av Gameday med Glenn.

En vinnande taktik är en bra taktik, oavsett om den är tråkig eller inte, hävdar anfallslegendaren.

– Många motståndare var frustrerade över det där, men det handlar om att vinna matcher och det var vi extremt bra på.

Glenns oväntade gåva

Hasse berättar även om hur han och Glenn träffades. Han spelade i BK Häcken tillsammans med Glenns bägge söner, målvakten Alexander Hysén och Tobias Hysén som tränade med klubben under en sommar.
Hasse Berggren hade problem med ett hudslitage på hälen och läkaren Leif Swärd hade en idé om att ta hud från Hasses lår för att fästa på hälen. Idén blev till en nyhet som fick en helsida i Expressen.

Glenn Hysén läste om dilemmat och samlade ihop en gåva i ett kuvert, som sonen Alexander fick ta med sig till Häckens omklädningsrum.
– Dagen därpå, ligger det ett kuvert från Glenn på min plats och när jag vänder på det, kommer det ut en massa förhårdnader som han har klippt från sin egen häl och sina tår. Det fanns även ett meddelande med texten, skit i Leif Swärd, du får hud av mig istället, säger Hasse i programmet och skrattar.

Annan klubbikon vill stävja hot mot fotbollen

En annan Gefleikon, som tagit en annan väg efter fotbollen, är Anders Wikström – med över 120 matcher för klubben. Sedan åtta år tillbaka jobbar Wikström med frågor som matchfixning och hur några av de största hoten mot fotbollen i dag ska bekämpas.

– Som gammal spelare tycker jag att det är viktigt att vi har en ligaorganisation som tar hand om sina spelare. Våra spelare ska vara välutbildade, må bra och känna sig trygga när de spelar, säger Anders Wikström.

Inför säsongsstarten 2024 genomgick samtliga spelare och ledare i de 32 klubbarna i Allsvenskan och Superettan två olika utbildningar, något som görs årligen. En i anti-matchfixning och en i ansvarsfullt spelande. Utbildningarna är framtagna av Svensk Elitfotboll i samarbete med elitfotbollens huvudpartner Unibet.

– När det kommer till anti-matchfixningsutbildningen fokuserar vi på tre saker. Du ska säga nej direkt om en fråga om matchfixning kommer. Du har anmälningsplikt och måste rapportera vad som skett och du får inte spela på dina egna matcher eller din egen liga. Vi vill ha ett säkerhetsavstånd och inga tveksamheter kring vad som gäller. Om man nu vill spela, vilket många vill, så ska det ske på andra ligor, säger Anders.

Leo Englund, 33-årig anfallare i Gefle IF, understryker vikten av att hålla sig påläst i ämnet:

– Utbildningarna vi går varje år är jättebra för att påminnas att det finns där ute, även om man inte har blivit påverkad själv så vet man om att det finns i sporten. Det är ett jätteviktigt arbete som görs, säger Leo.

“Ingen som går på fotboll vill se det”

Matchfixning har under en längre tid varit ett hett ämne inom fotbollen och hur mycket fuffens som aldrig ser dagens ljus är en fråga som ständigt är på tapeten.

– Det är allvarligt att det finns kriminella som vill påverka matcher och göra vinst på det. Det är ingen som sitter på en fotbollsläktare som vill se spelare som inte ger allt, säger Anders Wikström.

Hur går det till i dag när en match ska fixas?

– Jag har fått frågan när jag spelade en match i Allsvenskan för 15-20 år sedan. Då skrattade man lite åt att “det här finns ju inte i Sverige”. Det är ofta en vän eller nära bekant som närmar sig en mittback eller målvakt. Som mittback är det ganska enkelt att “råka” göra ett misstag. Det är svårt att se om det är på riktigt, säger Anders och fortsätter:

– Av det jag hör ute i Europa så kontaktar man ofta båda lagens målvakter och mittbackar för att få igenom spel på över 2.5 mål i matchen eller liknande. Det är enklare och bättre om bägge lagen är med på det. Det finns också lagkamrater i lägre divisioner som har gått ihop och kommit överens om att förlora matchen och spela på motståndarna vinner matchen.

Strömvallen, där Gefle If huserade i över 100 år, är klassisk mark. Sedan 2015 spelar man sina matcher på Gavlevallen.

Enligt Anders går trenden för att minska matchfixning i rätt riktning i Sverige.

– Antalet matcher som är misstänkta för matchfixning går nedåt hela tiden just nu. Förra året var det nio misstänkta matcher och när jag började med det här för åtta år sedan var det mycket mer, kanske runt 40-50 misstänkta matcher på ett år, säger han och berättar om framstegen svensk fotboll gjort:

– Jag tror att det har mycket att göra med arbetet vi lägger ner tillsammans med spelare och ledare. Att problemet med matchfixning faktiskt kommer ut i ljuset. Det man inte vill som kriminell är att den här typen av saker ska komma ut i ljuset. Man vill göra det i det fördolda.

“Spelarna går inte till sin klubb med problem”

Anders Wikström berättar att samarbetet dels ökar med klubbarna i sig, men att man också har extern hjälp som spelare kan vända sig till om en situation dyker upp.

– Vi bygger öppna linjer med ett oberoende stöd som man kan få om man har problem. De flesta spelare skulle aldrig gå till sin tränare eller sportchef med sina problem. Spelarna har korta kontrakt och karriärer. De kan vara rädda för vilka konsekvenser det kan få om man öppnar sig till den sportsliga ledningen. Därför har vi tagit fram att man kan ringa till någon externt utanför klubben.

Anders Wikström på planen för Gefle i sin sista aktiva säsong som elitspelare. Foto: Bildbyrån

Vidare förklarar Anders att striden mot kriminella krafter inom fotbollen inte kan föras på egen hand.

– Vi har blivit inbjudna till riksdagen på grund av arbetet vi gör, för att prata om vad vi behöver för hjälp från politiken. Vi är även med i lite olika forum i Europa där vi blivit inbjudna. Det är inte någon enskild organisation eller myndighet som kommer lösa problemen, det måste göras tillsammans och det känns som att ligorna ute i Europa tar det på allvar.

En av ligorna med mindre resurser som tagit hjälp av Sveriges utbildningar och arbetssätt mot matchfixning är den isländska ligan.

– De hörde av sig i våras. Vi säger självklart ja till det, vi vill inte att det ska fixas matcher någonstans. Vi byggde om utbildningarna till isländska.

Glenn Hysén på besök i Gävle – se hela inslaget i spelaren längst upp! 

Unibets stöd – en förutsättning för Svensk Elitfotbolls arbete

Anders Wikström lyfter även betydelsen av stödet från Unibet för att fortsätta kunna jobba vidare med anti-matchfixning och spelansvar.

– Vi jobbar mot den nollvisionen som Unibet har. Vi vill inte ha spelare som har spelproblem och vi vill inte ha någon matchfixning hos oss. Tack vare stödet från Unibet finansieras tjänsten jag jobbar med, utbildningarna som spelare och ledare får och all utveckling vi gör i dessa frågor.

EXTERN LÄNK: Hitta schyssta odds på Superettan hos Unibet

För ett schysstare sponsorskap

Svensk Elitfotboll och huvudsponsorn Unibets hållbarhetssatsning innebär flera initiativ för att ge klubbarnas spelare och ledare en trygg miljö kopplad till spel.

EXTERN LÄNK: Läs mer om initiativen

Publikstödet

Svensk fotbollspublik levererar stämning i europeisk toppklass. Publikstödet är Unibets sätt att hylla det. Totalt fördelas 20 miljoner kr mellan klubbarna i Allsvenskan och Superettan – ju mer publik, desto mer pengar till din klubb.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Publikstödet

18+ | Spelpaus.se. Stödlinjen.se. Spela ansvarsfullt