Så föddes begreppet om det slumpmässiga tippandet

EXTERN LÄNK: Här hittar du veckans stryktipskupong

Den 20 oktober 1934 var det premiär för Stryktipset i dåvarande Tipstjänsts regi. Det var då spel på fotboll skulle börja arrangeras i statlig regi för att motarbeta de illegala varianter som fanns runtom i landet. Och de var många och tämligen avancerade. Det var till exempel före Tipstjänsts Stryktipset som man faktiskt strök matcher på kupongen. Sedan nämnda datum för 90 år sedan har tipsen markerats på andra sätt.

Begreppet sömmersketips är också äldre än vårt kära stryktips. Enligt Svenska Akademiens ordbok härstammar det nämligen från 1929 då en tipsrad med alla rätt lämnades in i Göteborg. Vinnaren var som du säkert har listat ut sömmerska och blev alltså ursprunget till begreppet som SAOB definierar ”slumpmässigt sammansatt tursamt tips”.

Färska vinnarhistorier

Det går att attackera en stryktipsvecka på många sätt: med stora system, kraftiga andelsspel eller med en klassisk 64-raders. Merparten av tipparna är pålästa, om än i olika utsträckning. De riktiga experterna har full koll på alla skador i respektive lag, historik och hur det ena eller det andra laget brukar spela när en viss domare håller i visselpipan. Historiskt sett har dessa ”experter” varit män och troligen är det därför sömmerskorna har fått sådant utrymme genom åren. De har, minst sagt, varit underdogs. Det visar inte minst gamla tidningskrönikor från just manliga experter (vi ska återkomma dit).

En annan mycket intressant sak med sömmersketipsen är att de slår in påfallande ofta. Vi kommer att visa på några äldre exempel, men än idag kan du hitta berättelser om vinnaren med huvudrollsinnehavare som egentligen inte alls är intresserade av fotboll utan bara ”fyllt i en rad”. Idag är de sällan sömmerskor, men det var de faktiskt inte alltid förr heller.

Ella och Karin i Vittsjö

Så låt oss gå 85 år tillbaka i tiden, till mars 1939, och det kanske mest klassiska sömmersketipset som går att finna. Signerat en sömmerska och – en kokerska. Kokerskan Ella i skånska Vittsjö var så oinsatt i fotboll att hennes vänner kastade ut henne från det sedvanliga kompistipset som bedrevs på Turistgården. Ella fick klara sig själv, men valde att ta med sig sin jämngamla moster, sömmerskan Karin. De klarade sig rätt bra. På den här tiden var tolv rätt bytet alla siktade in såg på och det var precis vad systrarna lyckades pricka in. Vinsten: 75 000 kronor. Inte illa år 1939. Det motsvarar minst en miljonvinst idag.

Det finns mer att hämta från denna stryktipsomgång, men vi stannar hos Ella och Karin i Vittsjö en stund. Provinstidningen i Dalsland, som förstås hade sin egen tipsexpert, bevakade händelsen noga. I en artikel från den 17 mars 1939 skrev man bland annat:

”Det visar sig, att de största vinsterna ha en obehaglig benägenhet att gå till folk, som kan skryta med att de aldrig ha sett en fotbollsmatch, de riktiga amatörerna alltså. Än är det en gammal gumma, som vet mindre än intet om fotboll, och än är det en herre, som låter tärningar eller en snurrande penna avgöra hur tecknen skall stå, som tar guldet.”

Notera att (den manlige) artikelförfattaren skrev ”de största vinsterna”. Det kan ju vara så att det ”oinsatta” tipset som slår in ger en högre vinst av just den anledningen.
Provinstidningen var långt ifrån ensam om att uppmärksamma storvinsten och Hembygdsföreningen i Vittsjö by har bevarat en text som berättar om hela händelsen och inte minst om hur ryktet om storvinsten spred sig på byn. Gratulanterna var minst sagt många, men det kom också både tiggar- och friarbrev till ”Vittsjöflickorna”. Ella och Karin blev helt enkelt lokala superstjärnor och rent av seriefigurer. Japp, det gjordes faktiskt också seriestrippar om dem.

Enligt artikeln från Hembygdsföreningen stod dock vinnarna stadigt på jorden. De använde pengarna till att förvekliga en dröm och öppnade en manufaktur- och konfektionsaffär med namnet Carella. Den drev de sedan i 30 år innan de gick i pension.

Karin var verkligen sömmerska, Ella var det inte. Den andra personen med tolv rätt samma vecka stod också bakom ett klassiskt sömmersketips. Det var också en kvinna, en servitris från Norrtälje.

Sömmerskan kan vara en ”han”

Det ska sägas att ”sömmerskorna” inte alltid har varit en ”hon”. I Göteborgs handels och sjöfartstidning gick det den 21 november 1941 att läsa om en ”sömmerska” som skrev fel och fick två tolvor. Sammanlagt hade denna ”sömmerska” sju vinstrader av åtta möjliga. I artikeln framgår det att Tipstjänst hade vissa problem med att reda ut om de åtta raderna var just åtta enkelrader eller om det handlade om ett systemtips. Utan att gå in på detaljer, men systemtips markerades väldigt annorlunda då än nu. Tipparen hade med största sannolikhet tänkt att göra ett åttaraders system, men markerade det felaktigt och kunde i stället tillgodoräkna sig sju vinstrader.

Tipparen i fråga benämns som ”han” artikeln igenom, men hans omedvetna taktik på Stryktipset får nog betecknas som en ”sömmerskas”.

Den uppochnervända kupongen

Oavsett hur man kommit fram till (idag) 13 rätt är det värt respekt. I boken ”1X2 –Stryktipset och resan mot 13 rätt” finns en mer nutida historia om en kvinna i Norrköping, som skulle sätta sin ”expert” till man på plats ordentligt. De var och handlade tillsammans när de bestämde sig för att lägga åtta enkelrader var på Stryktipset.

”Jag började fylla i Stryktipskupongen, men när jag kom till den sjätte raden så tröttnade jag. Då vände jag kupongen uppochner istället, och det var på den sjätte raden som jag vann”, berättar kvinnan som vill vara anonym.

Vinsten för de 13 rätta matcherna? 333 333 kronor.

Att vända kupongen uppochner är givetvis ett sömmersketips (möjligen i kubik) och kvinnan ifråga trodde inte heller sina ögon när hon började rätta raderna.

”Jag såg att jag hade sex rätt på de sex första matcherna, men då tog jag en liten paus och tänkte att nu faller det, men det gjorde inte det. ’13 rätt’ skrek jag till maken, då gick han ut med hunden. Så jag rättade raden igen och det stämde. Jag har tänkt många gånger på hur det skulle kännas att vinna så här mycket pengar. Jag trodde att jag skulle tuppa av om det hände mig. Men det var som att jag började koka inombords och sen skrek jag bara rätt ut. Det var väl tur att han var ute med hunden då.”

Det var det kanske. Den fotbollsintresserade maken, som ”ju läser tidningarnas tips”, fick åtta rätt som bäst denna helg.

Skriet från köket

Vi ska avsluta den här texten med ytterligare en reflektion kring yrkesgruppen sömmerskor och tippande. När Tipstjänst och dagens stryktips var nytt rättades alla kuponger för hand. En artikel i Svenska Dagbladet från 10 december 1940 tar upp just detta och hur snabba de kvinnliga rättarna var jämfört med de manliga. Kvinnorna kunde ”komma upp till den otroliga siffran av 6 000 rader i timmen, det vill säga nästan två tipsrader i sekunden”. Imponerande, eller hur?

I artikeln benämner tidningen rättarna ifråga som sömmerskor, men i själva verket handlade det troligen om hushållerskor, eller hemmafruar som de senare kom att kallas, som utförde jobbet så kvickt. Det skulle mycket väl också kunnat vara just hushållerskor som gav namnet till det slumpmässiga tippandet. En krönika i tidningen Arbetet från den 19 november 1936 förklarar:

”En mycket praktiserad metod är hushållersketipset eller skriet från köket: kupongifyllaren ropar ut till hushållerskan i köket: ’Vad blir detta’ varpå denna svarar: ’Kryss!’ eller eventuellt en etta. Tio rätt anses ingalunda vara någon ovanlighet, och det lär till och med finnas de köksor som trollat ihop tolvor medan de vänt kotletterna. Metoden kräver icke ens en köksa, utan i nödfall kan vem som helst leverera skriet från köket – bara den ropande inte sett på kupongen.”

34 miljoner – tidernas största Stryktips-jackpot på lördag

Skriet från köket alltså. Något att prova nästa omgång? Oavsett vilken taktik du väljer är helgens Stryktipsomgång en speciell sådan. 34 miljoner kronor, tidernas största summa, finns nämligen i jackpoten.

EXTERN LÄNK: Till veckans stryktipskupong

Tävlingen arrangeras av Svenska Spel i samarbete med Bonnier News Brand Studio, en del av Bonnier News AB. Genom att klicka på ”Skicka” och därigenom anmäler dig till tävlingen bekräftar du att du godkänner Tävlingsvillkoren samt att du har tagit del av Bonnier News AB’s Personuppgiftspolicy. Bonnier News AB är personuppgiftsansvarig för de uppgifter du lämnar när du anmäler dig till tävlingen.