Annons – innehåll från Right Livelihood

I spåren efter jakt på olja och gas

”Kan inte tyst se på när de förstör miljön för generationer framåt”

"

Omfattande, biologiskt känsliga naturområden som skövlas. Byar som jämnas med marken och tusentals familjer som tvingas flytta och lämna livsviktiga skördar bakom sig. När stora olje- och gasfyndigheter upptäcks i Uganda tas sällan någon hänsyn till lokalbefolkningen.
Organisationen Africa Institute for Energy Governance (AFIEGO) jobbar för att stötta de människor som utsätts. I november kommer de till Stockholm för att ta emot ett av årets fyra Right Livelihood-pris.

När stora gas- och oljefyndigheter görs i Uganda får de företag som exploaterar marken ofta fri lejd av regeringen. När förekomsten av olja upptäckts ges företagen rätt att avhysa människor, och ibland hela byar, som ofta funnits där i generationer. Dessutom behövs ofta ny infrastruktur för att kunna hantera fyndigheterna, som en ny flygplats, vägar eller pipelines.

Den mark som behöver tas i anspråk konfiskeras och enligt lag ska människor som bor där få ersättning för det.

Företagen gör dock ofta sitt bästa för att fördröja utbetalningarna. Det kan handla om upp till sex-sju års fördröjning. Utan ekonomiska förutsättningar blir det svårt för människor att starta om sina liv på en annan plats. Dessutom har värdet av ersättningen ofta ätits upp av inflationen när kompensationen väl utbetalas.

– Ersättningen är reglerad i lag men regeringen låter företagen hållas. Det AFIEGO gör är att informera de som utsätts om deras rättigheter och uppmuntrar dem att höja rösten för att få ut sin lagstadgade ersättning, säger Dickens Kamugisha, CEO för AFIEGO.

Africa Institute for Energy Governance (AFIEGO)

Tilldelas priset för: ”Sitt modiga arbete för klimaträttvisa och stöd till lokalsamhällen vars rättigheter kränks av storskaliga projekt för energiutvinning.”
Huvudkontor: Kampala, Uganda
Grundades: 2005
Sajt: www.afiego.org
Twitter: @AfiegoUg
Facebook: @AfricaInstituteForEnergyGovernance

Regeringen vill inte ha oss därute. De vill att invånarna ska förbli ovetande om sina rättigheter, säger Dickens Kamugisha. Dickens Kamugisha, CEO för AFIEGO.

Tunga sociala konsekvenser

De uteblivna ersättningarna får många sociala konsekvenser som drabbar hela samhällen på bred front.

– Befolkningen får till exempel bara ersättning för grödor som är redo att skördas vid tillfället för konfiskeringen. Men att odla till exempel kassava eller bananer kan ta upp till två år och har man precis sått för en ny skörd får man alltså ingen ersättning alls för detta, säger Diana Nabiruma, Senior Communications Officer på AFIEGO.

EXTERN LÄNK: Läs mer om årets pristagare

Samhällsarbete med AFIEGO.

Den lagstadgade ersättningen kan betalas ut på två sätt, i kontanter eller genom att familjen ersätts med ny mark och ibland också bostad. Men eftersom det är mycket enklare för företagen att betala ut ett kontant stöd så ställs ofta många hinder i vägen för de familjer som önskar sig ny mark.

Familjerna får ofta själva leta upp ett nytt boställe, göra marken brukbar och bygga sig ett nytt hus.

– Många gånger leder detta till att framför allt flickorna tas ur skolan. De behövs helt enkelt hemma för att bygga upp den nya vardagen. I Uganda är det, framförallt på landsbygden, fortfarande så att om en familj måste välja mellan om sönerna eller döttrarna ska få gå i skolan så väljer man pojkarna, säger Diana Nabiruma.

Den utsatta situationen som familjen försätts i leder också ofta till ökat våld i hemmet.

– En familj kan från ena dagen till den andra tvingas ifrån ett bra liv, som tagit generationer att bygga upp, till att ha – ingenting. Det skapar mycket stress som ofta leder till ökat våld i familjerna, framför allt våld mot kvinnor och barn, säger Dickens Kamugisha.

Right Livelihoods prisutdelning

30 november tar 2022 års fyra pristagare emot sina utmärkelser vid en prisutdelning på Cirkus i Stockholm.
Prisutdelningen leds av journalisten och programledaren Parisa Amiri och för underhållningen står Tingsek och GET UP Soul Choir.

Du kan köpa biljetter till prisutdelningen fram till 30 november på Ticketmaster.
Prisutdelningen går att se live onsdagen den 30 november kl 19.30 på expressen.se samt den här kampanjsajten, liksom på Right Livelihoods hemsida.

En fiskeby i Lake Albert som påverkas av jakten på olja.

”Regeringen vill inte ha oss där ute”

När mark exploateras för att utvinna gas och olja blir också påfrestningarna på miljön stor, inte enbart för att användningen av fossila bränslen ökar koldioxidutsläppen. Det kan också handla om att mark som är avgörande för den biologiska mångfalden skövlas eller att det dras pipelines genom områden som länge varit skyddade som nationalparker.

– Uganda har skrivit under Parisavtalet (det globala klimatavtal som trädde i kraft 2016) men fortsätter att utvinna både olja och gas som om det inte var så. Skövlingarna runt fyndigheterna förstör miljön för lokalbefolkningen för flera hundra år framöver och sätter det livsnödvändiga biologiska kretsloppet helt ur spel, säger Diana Nabiruma.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Right Livelihood

Att gå till domstol för att ställa de exploaterande företagen inför rätta, både för brott mot lokalbefolkningens rättigheter och för miljöbrott, är oftast inte ett alternativ.

– I Uganda kan en rättsprocess ta åratal och familjerna behöver hjälp snabbare än så. Men, visst har det hänt att vi uppmuntrat familjer eller samhällen att vända sig till domstol, inte minst för att försöka statuera viktiga exempel, säger Dickens Kamugisha.

Istället jobbar AFIEGO mycket med att lokalt informera befolkningen om vilka rättigheter de har och hur de kan ställa krav på företagen. Om invånarna i en by eller i ett större område går samman kan deras protester få större genomslag.

Men att protestera kan också ha sitt pris. Både AFIEGO och enskilda individer ute i byarna har fått ta emot hot och utstå trakasserier för att de ställt krav.

– Regeringen vill inte ha oss därute. De vill att invånarna ska förbli ovetande om sina rättigheter så att det blir enklare att förflytta dem precis som företagen vill, säger Dickens Kamugisha.

– Förra året var det till exempel två mödrar som sattes i häkte över natten för att de deltagit i en protest. De hade båda ammande barn hemma som de inte fick träffa på över ett dygn, säger Diana Nabiruma.

Right Livelihood-priset

Right Livelihood grundades 1980 för att stödja arbete för fred, rättvisa och hållbarhet globalt. Right Livelihood-priset delas varje år ut för att uppmärksamma modiga människor och deras visionära insatser för en bättre värld. Med hjälp av pristagarna byggs starka och handlingskraftiga nätverk runt om i världen. Right Livelihood erbjuder alla pristagare långvarigt stöd. Särskilda skyddsinsatser görs för pristagare vars liv och frihet hotas. Organisationen sammanför också pristagarna med akademiska institutioner samt ser till att deras arbete och alla viktiga idéer uppmärksammas världen över. Hittills har 190 personer och organisationer från 74 länder tilldelats Right Livelihood-priset.

Du kan vara med och stödja Right Livelihoods arbete för en rättvis, fredlig och hållbar värld för alla.

Här finns mer information!

AFIEGO arbetar med att informera invånarna om deras rättigheter.

Starka drivkrafter

För att skapa en ännu större rörelse jobbar AFIEGO också mycket med att utbilda civilsamhället. De håller kurser och jobbar kunskapshöjande på bred basis, så att många fler ugandier ska få kännedom om sina rättigheter. Och för både Diana och Dickens är arbetet med social rättvisa en självklarhet, även om det kan ha sitt pris.

– Jag står inte ut med att se sociala orättvisor, eller orättvisor överhuvudtaget. Jag kan helt enkelt inte hålla tyst då. Detsamma gäller miljön. Jag kan bara inte tyst se på när de förstör miljön för generationer framåt. Man kan ha hur mycket pengar som helst, men i en förstörd och förorenad miljö kan ingen människa bli lycklig, säger Diana Nabiruma.

EXTERN LÄNK: Mer än bara ett pris – så stöttar Right Livelihood sina pristagare

Oljebrunnar håller på att sänkas ned i Lake Albert, Uganda.

– Många av oss har växt upp på landsbygden och vet hur beroende man är av den jordbruksmark som ofta gått i arv inom släkten i generationer. Att plötsligt bli av med den, och dessutom ofta utan att få någon ersättning alls, blir en tragedi för många familjer. Vi kan inte bara stilla se på när det händer och vi kommer aldrig att ge upp vår kamp, säger Dickens Kamugisha.

Nu har ni som en av fyra organisationer tilldelats Right Livelihood-priset. Vad betyder det för er?

– Vi har fortfarande många byar där ute som lider. Priset hjälper oss att nå ut till ännu fler människor med stora problem.

Viktiga årtal i Right Livelihoods historia

1979 – Den svensk-tyske författaren och filantropen Jakob von Uexkull vänder sig till Nobelstiftelsen och erbjuder sig att bekosta två nya Nobelpris. När Nobelstiftelsen avböjer hans erbjudande grundar han istället Right Livelihood-priset.

1980 – Right Livelihood-priset delas för första gången ut i Stockholm.

Visa mer

1989 – Right Livelihood-stiftelsen etableras i Sverige.

2003 – Det totala antalet pristagare överskrider 100.

2007 – En stöd-stiftelse etableras i Schweiz för att stärka kännedomen om pristagarna i landet, samt för att samla in pengar till Right Livelihoods arbete.

2009 – Right Livelihood College etableras på initiativ av 1982 års pristagare Anwar Fazal från Malaysia.

2011 – Right Livelihoods skyddsprogram etableras, med syfte att öka säkerheten och tryggheten för pristagare som lever under hot.

2015 – Kontor öppnas i Genève, Schweiz.

2018 – Right Livelihood får konsultativ status i FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC). Det stärker pristagarnas påverkansarbete inom FN.

Läs om de andra Right Livelihood-pristagarna

AFIEGO

Cecosesola

CCL

Elman Peace