En råttskrämma som verkligen fungerar
Gnagare är erkänt svåra att bli av med. De anpassar sig, kan klämma sig genom små, små hål och äter det mesta – till och med plast eller kartong.
Dessutom är de försiktiga och lär sig snabbt att undvika farliga saker, såsom gift eller fällor, i en ny miljö. Som att inte det vore nog så förökar de sig snabbt. En enda hona, som blir könsmogen vid fem veckors ålder, kan föda flera kullar med upp emot tolv ungar per år.
Kort sagt: att få råttor eller möss i sitt hus kan vara en mardröm som är svår att bli av med.
Historiskt låg effekt av ultraljudsskrämmor
Ultraljudsskrämmor är en vanlig åtgärd som sätts in vid en gnagarinvasion. Problemet är att de historiskt sett inte har fungerat särskilt väl.
– Möss har en enorm anpassningsförmåga. En ultraljudsskrämma kan fungera ett tag, men mössen kommer snabbt tillbaka om ljudet är konstant. Deras hjärnor lär sig nämligen att ignorera det, säger Örjan Johansson, professor i teknisk akustik vid Luleå tekniska universitet.
Johan och Anna från Norrköping har fått lära sig hur bristfälliga ultraljudsskrämmor är. De har länge haft problem med möss på vinden och har testat tre olika ultraljudsapparater som lovade att hålla gnagarna borta.
– Först trodde vi att det fungerade, men efter någon vecka var mössen tillbaka. Till slut kändes det som att vi bara slängt pengar i sjön, säger Johan.
Deras historia är inte unik – tester har visat att många av de billigare apparaterna visat sig ha kortvarig eller ingen effekt alls.
Svenska forskare har funnit svaret på gåtan
Örjan Johansson leder ett forskningsteam vid Luleå tekniska universitet och Sveriges lantbruksuniversitet som försökt lösa gåtan. Och nu har de svaret.
– Vi skapade komplexa ljudmönster, och då hände något helt annat.
Simulerar akuta hot
De avancerade ljudsekvenserna varierar i både frekvens och intensitet. För gnagarens hjärna tolkas det varje gång som ett nytt hot. Den hinner inte anpassa sig.
– Vi har utvecklat ett sätt att simulera akuta hot genom ljud för råttan. Det handlar inte om volym, utan om att påverka det undermedvetna med rätt typ av signaler så att råttan flyr, säger Örjan Johansson.
Tekniken har gått från en prototyp till en färdig produkt på marknaden. En repello-enhet täcker upp till 40 kvadratmeter och kan användas i till exempel kök, källare, vindar eller förråd.
