”Jag minns ingenting – plötsligt var hela livet borta”
Peter Dahlin, 58, var ute och plockade svamp med sin fru Helene när han fick ett fästingbett i nacken.
Sedan förändrades livet drastiskt. 4,5 år senare är han rullstolsbunden och har hjälp av assistenter dygnet runt.
– Målet är att kunna gå igen, säger Peter.
Det var en höstdag precis som många andra. Peter och Helene Dahlin hade varit ute och plockat svamp i närheten av hemmet i Tidaholm. När Peter stod och tvättade bilen kände han att det satt något i nacken och ropade på sin fru. Hon såg att det var en fästing, som de gick in och tog bort innan Peter fortsatte med det han gjorde.
Efter cirka två veckor började han känna sig förkyld. Ytterligare några dagar senare fick han ont i huvudet.
– Jag hade en fruktansvärd huvudvärk. Och sen.. minns jag inget mer, säger Peter.
Helene, som är med vid intervjun då Peter har lite svårt att prata, fyller i luckorna.
– Peter brukar inte säga så mycket när det är något, men nu sa han att han hade ont i huvudet i alla fall. Men jag märkte också att han var lite personlighetsförändrad. Vi var på en sextioårsfest och Peter är väldigt social och håller igång festen och så, men nu ville han i stort sett bara gå hem.
– Han blev också väldigt arg på sin dotter när de skulle övningsköra, och det var konstigt, för Peter brukar aldrig bli så arg.
En kväll några dagar senare låg de i soffan och tittade på tv, men Helene noterade att Peter försökte undvika att titta på tv:n eftersom det gjorde så ont i huvudet.
– När han skulle resa sig upp ur soffan så skrek han bara rakt ut att det gjorde så fruktansvärt ont i nacken, säger hon.
Jag hade en fruktansvärd huvudvärk. Och sen.. minns jag inget mer,
Fick penicillin mot borrelia – men blev inte bättre
Han hade då redan varit hos läkare och fått penicillin mot borrelia som det hade konstaterats att han hade. Dagen därpå behövde Helene åka till jobbet tidigt så hon bad Peters barn komma och titta till honom. När dottern Evelina kom fick hon inte kontakt med Peter.
– Han blev förlamad i käken, så han tappade tungan och hade slutat andas och sådana grejer. Så Evelina hade bara stått och slagit på honom, och ringt ambulans.
På akuten blev Peter snabbt sämre.
– Han började att sparka med benen och skrek till mig att han började bli förlamad. Han kände alltså hur rörelserna försvann i kroppen, säger Helene och vänder sig till Peter.
– Du hade ju panik där verkligen, och skrek: jag dör, jag dör.
Läkarna tog beslutet att Peter behövde sövas ner då hans andningsorgan kollapsade.
– De sa att de behövde söva ner honom i några dagar, så jag fick gå och säga god natt och så. Då var du helt medveten, säger hon till Peter och fortsätter:
– Han sa åt mig att jag måste ringa till hans jobb och tala om för alla vad som hänt och så.
Kommer du ihåg att det här hände Peter?
– Nej, jag kommer inte ihåg någonting. Ingenting.
Du hade ju panik där verkligen, och skrek: jag dör, jag dör.
Låg på IVA i 70 dagar
I samma veva konstaterades det att Peter hade fått TBE efter fästingbettet. Han var då inlagd på IVA och hade fått en trakeostomi – en kirurgisk öppning på halsen – eftersom han inte kunde andas själv. Han låg nersövd i tre veckor först innan de försökte väcka honom. Men kort efter det fick han sövas igen då hans hjärna hade börjat ”krampa”.
– Vi var inne på möten där vi fick höra att Peters hjärna var som gröt, och att de inte visste om han skulle överleva det här.
Under tiden på IVA började Helene och Peters vuxna barn började kämpa för att få honom till ett specialistrehab i Stockholm som Helene hade fått reda på fanns, då de kände att det inte hände någonting. Kampen lönade sig, och i början av december 2021 flög de upp till Stockholm.
– Då började Peter uppfatta omvärlden lite igen. Jag visste ju inte om Peter fattade vad som hände, för han kunde inte kommunicera med mig. Han kunde ju inte prata eller någonting.
– Det var väldigt konstigt för mig, tufft liksom att innan Peter sövdes var det han som talade om för mig vad jag behövde göra, som att ringa jobbet och så, och sen när han vaknar upp är det en helt annan man, berättar Helene.
På specialistkliniken började Peter långsamt göra framsteg. På nyårsafton ringde han hem för att säga ett kort ”hej”, mer orkade han inte.
– Men vi kunde ju inte ha en konversation eller så och läkarna sa att de inte visste exakt hur mycken han förstod när vi pratade med honom.
Länge visste de inte om Peter skulle klara sig.
– Första gången jag fick besked om att han faktiskt skulle överleva var efter sju månader i Stockholm. Men det var nog också först då jag vågade fråga, säger Helene.
Kom hem i maj 2023
Efter ett år på rehab i Stockholm kunde Peter återvända till lasarettet i Skövde. Efter tid där, och korttidsvård i Tidaholm kunde han slutligen komma hem.
– Det tog ju faktiskt till maj innan du klev in genom dörren här, eller inte klev in, men åkte, säger Helene och tittar på Peter.
I dag, tre år senare, sitter Peter fortfarande i rullstol och har hjälp av två assistenter dygnet runt. Han har kvar trakeostomin och får hjälp med att hosta i en hostmaskin då han inte har någon hostkraft, men tränar varje dag med sina assistenter. Båda två säger att han gör framsteg varje dag.
– Ja i dag är det faktiskt bra. Jag kan ju vara med på allting. I lördags till exempel var jag med på ett dop och jag är med på alla kalas, på julafton och kan få se barnbarnen växa upp, säger Peter.
– Peter blir ju bara bättre och bättre, men de här stora förbättringarna fattas fortfarande. Du kan inte äta själv och du kan inte resa dig. Men du lever ju ett fantastiskt bra liv ändå, säger Helene.
– Ja det gör jag. Jag är ju glad att jag lever, fyller Peter i.
Längtar efter att resa utomlands.
Mot TBE finns nämligen inget botemedel, och även om det bara är upp till 5 procent av fästingar som bär på TBE-smitta blir ungefär var tredje person som smittats allvarligt sjuk då viruset sprids vidare till hjärna och hjärhinnor. Det skydd som finns är vaccination, något som Peter och Helene hade pratat om innan han blev sjuk.
– Vi hade pratat om det eftersom vi plockar så mycket svamp, men vi hann ju aldrig göra det, säger Peter.
Även om Peter är bättre än på länge, och glad att han faktiskt lever, har han några stora mål som han nu kämpar för.
– Målet är att kunna gå igen och att åka utomlands. Och bli av med den där jävla tracken i halsen.
Så här fungerar TBE-vaccinering
Ett enda fästingbett kan ge dig TBE. I dag finns ingen medicin som botar TBE, men vaccinering kan skydda.
Grundvaccination av TBE består av tre doser. Efter det behöver du ta så kallade booster-doser regelbundet för att behålla ditt skydd. Vaccinationsschemat ser vanligtvis ut så här:
- Dos 1
- Dos 2: En till tre månader efter första dosen
- Dos 3: Fem till tolv månader efter andra dosen
- Dos 4 (booster): Tre år efter tredje dosen
Efter det bör du ta booster-dos vart femte år. Vaccinatörer erbjuder sig ofta att påminna om dina doser och hur man ligger till i sitt vaccinationsschema.
Artikeln är ett betalt samarbete med Pfizer AB, www.pfizer.se
GCMA nr: PP-TCV_SWE-0298 Mar-2026
