Annons Innehåll från Pfizer

Vanliga myter om fästingar – vad stämmer?

3

Kan man bara få fästingar om man rör sig i skogen eller i högt gräs? Och är man skyddad mot fästingbett och sjukdomar genom att klä sig i heltäckande kläder?

Här reder vi ut vanliga missuppfattningar om fästingar.

Fästingar är en sommarplåga vi helst hade varit utan. Men de är en del av den varma årstiden och varmare klimat gör att de är aktiva längre in på hösten och tidigare på våren än förut.

En gammal sanning är att det bara är på vissa platser i landet det finns fästingar.

För 30–40 år sedan fanns fästingar mest i södra Sverige. Men enligt Folkhälsomyndighetens statistik sprider sig fästingarna norrut i landet och forskningen pekar på en fortsatt ökning av både fästingpopulation och TBE-förekomst i takt med klimatförändringarna.

Det samma gäller för den typ av platser där det finns risk för att få en fästing. Fästingarna finns nämligen inte bara i skogen eller högt gräs.

Fästingen, som är ett spindeldjur, behöver visserligen fukt och värme som finns i skogen, men det betyder inte att den inte kan finnas i en kortklippt gräsmatta på exempelvis en golfgreen eller i en park i stadsmiljö. Eftersom fästingar också behöver blod sprids de med värddjur som rådjur och harar som rör sig även i andra miljöer än skogen. Alltså finns det väldigt få miljöer man kan betrakta som fästingfria.

En gammal sanning är att det bara är på vissa platser i landet det finns fästingar.

Även TBE ökar

Långt ifrån alla fästingar bär på sjukdomar men en del sprider borrelia och TBE till oss människor. Mot borrelia finns antibiotika men mot TBE finns det inte något botemedel.

Varje år rapporteras mellan 300 och 600 fall av sjukdomen i Sverige. 2024 drabbades mer än dubbelt så många som 2014, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten.

Av de som får diagnosen är 60 procent män och 40 procent kvinnor, varför vet man inte.

Ofta förs viruset över direkt via bettet och man känner inte att man blir biten. Till en början kan det vara svårt att skilja på TBE och influensa eftersom symtomen påminner om varandra: lindrig feber och värk i kropp och huvud. Om det är en lindrig variant kan besvären gå över efter ungefär en vecka. Men om det sprids till hjärnan eller hjärnhinnorna kan det leda till allvarlig sjukdom med livslånga besvär.

20 – 30 procent av alla som insjuknar i TBE får allvarliga symtom som hjärnhinne- och hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk, förvirring och i vissa fall kramper och förlamningar.

Myter kring skydd mot sjukdomar

Har man ett bra skydd mot fästingar om man klär sig i heltäckande kläder och stoppar in byxorna i höga stövlar? Svaret är nej. Fästingar kan krypa in under kläderna, därför är det bästa att kolla kroppen, inklusive huvud och hår, ordentligt efter en dag utomhus. Själva fästingbettet i sig är inte farligt, utan det är sjukdomarna fästingen bär på som kan vara farliga.

En missuppfattning är att det finns botemedel mot fästingburna sjukdomar, men det är bara delvis sant. Borrelia kan man få antibiotika mot, men för TBE finns inget botemedel när du väl har smittats. Däremot kan man vaccinera sig mot TBE, men inte mot Borrelia.

Kan ge livslånga besvär

TBE är en fästingburen och allvarlig sjukdom som kan ge livslånga besvär. Om det spridit sig till hjärnan, eller hjärnhinnorna, kan det leda till ett eller flera neurologiska symtom som förlamning, koncentrationssvårigheter, balansstörningar, talrubbningar och svårigheter att gå. Enligt Folkhälsomyndigheten får 20-30 procent av alla som insjuknar i TBE allvarliga symptom.

Även om bara cirka 1-5 procent av fästingarna bär på TBE-virus kan ett enda fästingbett ge dig TBE. Och eftersom viruset finns i fästingens spottkörtlar överförs det direkt när fästingen biter fast. Därför kan man smittas även om man tar bort fästingen snabbt.

Så här fungerar TBE-vaccinering

Ett enda fästingbett kan ge dig TBE. I dag finns ingen medicin som botar TBE, men vaccinering kan skydda.
Grundvaccination av TBE består av tre doser. Efter det behöver du ta så kallade booster-doser regelbundet för att behålla ditt skydd. Vaccinationsschemat ser vanligtvis ut så här:

  • Dos 1
  • Dos 2: En till tre månader efter första dosen
  • Dos 3: Fem till tolv månader efter andra dosen
  • Dos 4 (booster): Tre år efter tredje dosen

Efter det bör du ta booster-dos vart femte år. Vaccinatörer erbjuder sig ofta att påminna om dina doser och hur man ligger till i sitt vaccinationsschema.

Artikeln är ett betalt samarbete med Pfizer AB, www.pfizer.se
GCMA nr: PP-TCV_SWE-0298 Mar-2026