Därför funkar gamla jobbråd inte för dagens unga

Gå in i butiken, ta i hand och visa framfötterna. Många vuxna minns det som en rimlig väg till första jobbet. I dag börjar jobbsökandet oftare i digitala formulär, kravprofiler och väntan på svar som aldrig kommer – ofta efter flera steg i processen.

– Råd som bygger på att arbetsmarknaden är enkel och att det räcker med att visa framfötterna krockar ofta med dagens verklighet, säger Johanna Goa, författare och beteendevetare.

EXTERN LÄNK: Det gröna kuvertet – för en bra start i arbetslivet

Vissa jobbråd har levt länge av ett skäl – de fungerade en gång i tiden. Ring arbetsgivaren, gå in och presentera dig, visa att du vill…

Många föräldrar hör inte bara råd i de där fraserna, utan minnesbilder från den egna starten i arbetslivet för 20 eller 30 år sedan, när en chef bakom en disk, en spontan fråga eller en praktikplats kunde öppna dörren till första jobbet.

Men arbetsmarknaden har förändrats. Många unga möter i dag digitala ansökningar, kravprofiler, automatiska svar och konkurrens från andra som också försöker kliva in i arbetslivet.

Då kan råden hemma börja skava. De låter konkreta men pekar ibland mot dörrar som inte längre används.

Gamla jobbråd möter en ny verklighet

I McDonald’s nya undersökning syns glappet även hemma. Nästan alla föräldrar uppger att de känner sig trygga i hur de pratar med sina barn om jobb och framtid. Samtidigt säger många unga att samtalen skapar stress, press eller spänningar.

– Råd som bygger på att arbetsmarknaden är enkel, mer informell och att det räcker med att visa framfötterna krockar ofta med dagens verklighet, säger Johanna Goa, författare och beteendevetare.

De klassiska råden är inte värdelösa. Det är fortfarande bra att våga ta kontakt, visa ansvar och försöka igen efter ett nej. Men de behöver översättas till en arbetsmarknad där vägen in ofta ser annorlunda ut, menar Johanna Goa:

– Förr kunde man ofta gå in i en butik, presentera sig och få en chans direkt på plats. Kontakter skapades mer spontant och kraven var ofta lägre i början. I dag ser det annorlunda ut. Många jobb går via digitala ansökningar, CV-filter och tydliga kravprofiler.

Förr kunde man ofta gå in i en butik, presentera sig och få en chans direkt på plats.

Beteendevetaren Johanna Goa

Pressen börjar inte alltid med ett nej. Den kan lika gärna finnas i allt som händer före och efter: formulären, väntan, tystnaden och känslan av att man borde ha förstått processen bättre. Då kan ett välmenande ”det är bara att ligga i” landa som ännu en sak att leva upp till.

– Det förenklar något som många upplever som svårt. När någon redan kämpar kan det kännas som att man inte försöker tillräckligt, när ungdomen egentligen behöver någon som bekräftar att det är svårt och jobbigt. Många gånger landar ett ”jag fattar att det här är tufft, jag ser hur hårt du kämpar” bättre hos ungdomen.

Dela erfarenheter – men undvik facit

För många unga handlar jobbsnacket inte bara om att få ett jobb. Det väcker också frågor om pengar, framtid, vem man är och varför andra verkar ha kommit längre. Därför kan ett enkelt råd hemifrån landa i något som redan är laddat.

– Den stress många unga känner är sammansatt. Det handlar inte bara om jobb, utan om ekonomi, framtid, identitet och jämförelse med andra. Många unga känner att de hela tiden blir bedömda, både av omgivningen och av sig själva.

Därför behöver föräldrar inte sluta dela med sig av egna erfarenheter. Men de behöver markera att erfarenheten är just en erfarenhet, inte ett facit.

– Säg hellre ”så här var det för mig” än ”så här borde du göra”. Det öppnar för dialog i stället för att stänga den.

Som en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare möter McDonald’s många unga när de tar sina första steg in på arbetsmarknaden. Där handlar vägen in också om självförtroende.

Ett första jobb kan ge rutiner, ansvar, lön, kollegor och erfarenheter att ta med sig vidare. Men innan någon kommer dit finns ofta samtalen hemma, där unga försöker förstå vad som förväntas och föräldrar försöker hjälpa till på en arbetsmarknad de inte alltid känner igen.

Föräldrar kan vara nyfikna på hur ungas verklighet ser ut idag, samtidigt som unga kan ha nytta av vuxnas erfarenheter av ansvar, uthållighet och motgångar.

– Vuxna behöver se barn och unga som egna kompetenta individer, som kanske inte alls har samma intressen och förutsättningar som de själva hade. Det går att vara en förebild och vägleda utan att komma med pekpinnar.

Det handlar mindre om att skrota gamla råd och mer om att översätta dem. Att visa framfötterna kan idag handla om att förstå hur man skriver en ansökan, våga fråga någon om råd, följa upp utan att tjata och orka söka igen efter ett nej.

– För att överbrygga generationsglappet behöver vi släppa tanken på att den ena sitter på facit. Vuxna behöver förstå att dagens samhälle ser annorlunda ut, och unga behöver få ta del av vuxnas erfarenheter utan att de blir krav. Det handlar i grunden om att mötas, inte korrigera.

Känner du igen dig? Ta del av guiden Jobbiga frågor och få konkreta tips på hur du kan prata om jobb och framtid utan att skapa onödig press.

EXTERN LÄNK: Läs guiden: Jobbiga frågor (och vad du kan säga i stället)

Jobbsnacket hemma i siffror

En ny undersökning från McDonald’s, framtagen i samarbete med Johanna Goa och genomförd av Perspetivo, visar att:

96 procent av föräldrarna känner sig mycket eller ganska trygga i hur de pratar med sina barn om jobb och framtid.
60 procent av unga mellan 16 och 24 år har ibland eller någon gång undvikit sådana samtal för att slippa stress och press.
48 procent av de unga uppger att samtalen någon gång fått dem att må sämre kring sin framtid.
45 procent säger att samtalen ofta eller ibland leder till spänning eller bråk.