Från tjat till pepp: så blir jobbsnacket lättare hemma
Nästan alla föräldrar känner sig trygga i hur de pratar om jobb och framtid i hemmet.
Trots det uppger många unga att just de samtalen skapar stress.
Beteendevetaren Johanna Goa ser ett tydligt glapp mellan omtanke och upplevelse.
Stort generationsglapp
I en ny undersökning framtagen av McDonald’s, i samarbete med beteendevetaren Johanna Goa och genomförd av undersökningsföretaget Perspetivo, uppger 96 procent av föräldrarna att de känner sig mycket eller ganska trygga i hur de pratar med sina barn om jobb och framtid. Samtidigt säger 60 procent av unga mellan 16 och 24 år att de ibland eller någon gång har undvikit sådana samtal för att slippa stress och press.
– Jag tror att glappet ofta handlar om att föräldrar pratar utifrån ansvar och prestation, medan unga lyssnar utifrån känsla och självkänsla. Det som är tänkt som stöttning kan landa som en påminnelse om att man inte räcker till, säger författaren och beteendevetaren Johanna Goa.
Många unga bär redan på en stress kring framtiden, och då blir samtalet inte neutralt utan laddat.
När jobbsnacket hemma låser sig ser hon ofta samma återkommande mönster: föräldern försöker hjälpa vidare, den unga hör en bedömning.
– Många unga bär redan på en stress kring framtiden, och då blir samtalet inte neutralt utan laddat.
Det handlar inte om att sluta prata om jobb, ansvar och pengar. Men frågan behöver inte komma som ett kvitto på allt som ännu inte är gjort. När ingången blir mer öppen kan samtalet handla mindre om försvar och mer om vad nästa steg faktiskt kan vara.
– Många av de här frågorna saknar ett enkelt svar. De kräver att man redan har en plan, en riktning eller ett driv, något som många unga fortfarande håller på att bygga upp. Då kan frågan trigga känslor av otillräcklighet eller stress.
Johanna Goas fem tips för bättre jobbsnack hemma
- Tänk relation först: Gå via relationen och visa att du finns där utan krav. Målet är att den unga ska känna: ”jag gör det här för mig”, inte ”jag gör det för att göra mamma och pappa nöjda”.
- Välj rätt tillfälle: Är det läge just nu? Kanske har den unga redan mycket annat som stressar, eller är trött och irriterad. Välj hellre ett mer avdramatiserat tillfälle, som i bilen eller när ni gör något annat tillsammans.
- Ställ mindre laddade frågor: Frågor som ”varför har du inte sökt jobb än?” kan göra att den unga känner mindre tilltro till sin egen förmåga. Försök skapa nyfikenhet och intresse i stället för press, till exempel: ”det här ser spännande ut, jag tror du skulle göra det väldigt bra”.
- Prata om nästa lilla steg: Många frågor om jobb och framtid kräver att man redan har en plan, en riktning eller ett driv. I stället för att prata om var den unga borde vara kan samtalet handla om nästa lilla steg. Det skapar riktning utan att förstärka känslan av att vara efter.
- Var en trygg bas: Gör mer av att lyssna, välja rätt tillfälle, visa nyfikenhet och bekräfta ansträngning. Gör mindre av att jämföra, kontrollera och ställa negativt laddade frågor.
Så kan ni prata istället
Gränsen mellan omtanke och press går inte alltid där föräldern själv tror. Samma fråga kan vara tänkt som stöd, men börja låta som ett mått på hur långt den unga har kommit.
– Så länge samtalet handlar om att förstå och stötta är det omtanke. Men när det börjar handla om vad barnet borde göra, hur det ligger till jämfört med andra eller vad som förväntas, upplevs det ofta som press, oavsett intention.
När den unga blir tyst, irriterad eller drar sig undan behöver föräldern inte vinna samtalet där och då.
– Ibland kan det räcka att prata om något annat först. Man behöver visa att man finns där utan krav. Ett bra nästa steg kan vara att komma tillbaka senare, men på ett mer öppet och utforskande sätt, säger Johanna Goa.
När samtalet tas om behöver det inte ske vid samma bord, i samma ton eller i samma stund. Platsen och läget kan göra frågan mindre laddad.
– Välj ett mer avdramatiserat tillfälle, som i bilen eller när ni gör något annat tillsammans. Viktigast av allt är att tänka relation först, sen snack.
För många unga är det första jobbet mer än en rad i ett CV. Det kan vara första gången någon utanför familjen räknar med att de kommer i tid, tar ansvar inför andra och märker att deras insats faktiskt behövs. Som en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare möter McDonald’s många unga i just det första steget. Undersökningen visar att samtalen hemma kan påverka hur lätt eller laddat det steget känns.
Därför behöver jobbsnacket inte börja i var den unga borde vara. Det kan börja i vad som faktiskt är möjligt att göra nu.
– Genom att normalisera att vägar ser olika ut och att tempo kan variera skapar man en känsla av riktning utan att förstärka känslan av att vara efter, säger Johanna Goa.
I hennes egen tumregel ryms mycket av det hon menar att föräldrar kan göra mer av hemma.
– Först relation, sen snack. Gör mer av att lyssna, välja rätt tillfälle, visa nyfikenhet och bekräfta ansträngning. Gör mindre av att jämföra, kontrollera och ställa negativt laddade frågor. Försök vara en trygg bas, inte en ständig påminnelse.
Känner du igen dig? Ta del av guiden Jobbiga frågor och få konkreta tips på hur du kan prata om jobb och framtid utan att skapa onödig press.