[et_pb_section fb_built=”1″ _builder_version=”4.23″ _module_preset=”default” background_color=”#fafafa” module_alignment=”center” custom_margin=”0px||0px||false|false” custom_padding=”0px||0px||false|false” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout”][et_pb_row column_structure=”2_3,1_3″ use_custom_gutter=”on” gutter_width=”2″ _builder_version=”4.24.3″ _module_preset=”default” background_color=”#FFFFFF” width=”100%” max_width=”980px” module_alignment=”center” custom_margin=”0px||0px||false|false” custom_padding=”16px|16px|30px|16px|false|true” box_shadow_style=”preset1″ box_shadow_vertical=”0px” box_shadow_blur=”4px” box_shadow_spread=”2px” box_shadow_color=”rgba(173,173,173,0.25)” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout”][et_pb_column type=”2_3″ _builder_version=”4.23″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout”][et_pb_text admin_label=”Rubrik” _builder_version=”4.27.2″ _module_preset=”default” custom_margin=”||0px||false|false” custom_padding=”||10px||false|false” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout”]<\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_image src=”https:\/\/kampanj.expressen.se\/lumoral\/wp-content\/uploads\/2025\/02\/lumoral-Klinge-2.jpg” title_text=”lumoral-Klinge-2″ admin_label=”Artikelbild” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px||10px||false|false” custom_padding=”0px||0px||false|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=”Ingress” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font=”||||||||” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||false|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″ text_text_color=”#757575″ text_font_size=”16px” text_line_height=”1.3em”]Bj\u00f6rn Klinge, tandl\u00e4kare och professor i parodontologi vid bland annat Karolinska Institutet.[\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Ingress” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font=”|700|||||||” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||false|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]De flesta av oss vet att en d\u00e5lig munh\u00e4lsa kan orsaka till exempel karies och tandlossning. Men f\u00e4rre k\u00e4nner till att det ocks\u00e5 kan p\u00e5verka utvecklingen av sjukdomar som diabetes, cancer och Parkinson.[\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Br\u00f6dtext” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font=”|700|||||||” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n
EXTERN L\u00c4NK:\u00a0L\u00e4s mer om munh\u00e4lsa<\/a><\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Br\u00f6dtext” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n Vet du vilken v\u00e4rldens vanligaste icke \u00f6verf\u00f6rbara sjukdom \u00e4r? En ledtr\u00e5d \u00e4r: den finns i munnen.<\/p>\n \u2013 Karies \u00e4r den vanligaste sjukdomen i v\u00e4rlden och \u00e4ven tandlossning, gingivit, kvalar in p\u00e5 topp 10. Och det mesta vi vet om kopplingen mellan v\u00e5r allm\u00e4nna h\u00e4lsa och munh\u00e4lsan har just med tandlossningssjukdom att g\u00f6ra, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Klinge, tandl\u00e4kare och professor i parodontologi vid bland annat Karolinska Institutet.<\/p>\n Tandlossning b\u00f6rjar med att bakterier samlas vid tandk\u00f6ttskanten. Om de inte avl\u00e4gsnas ordentligt reagerar tandk\u00f6ttet med att bli inflammerat. Resultatet blir att tandk\u00f6ttet rodnar och svullnar, vilket leder till att bakterierna st\u00e4ngs in under tandk\u00f6ttskanten och blir \u00e4nnu sv\u00e5rare att f\u00e5 bort.<\/p>\n \u2013 Om inflammationen f\u00e5r fortg\u00e5 s\u00e5 bildas det s\u00e5 sm\u00e5ningom sm\u00e5 s\u00e5r i tandk\u00f6ttsfickans insida d\u00e4r bakterier och inflammations\u00e4mnen kan l\u00e4cka ut i blodbanan. N\u00e4r de hamnar i blodet s\u00e5 skapar de en l\u00e5ggradig infektion som p\u00e5verkar v\u00e5r allm\u00e4nna h\u00e4lsa p\u00e5 flera s\u00e4tt, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Klinge.<\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Br\u00f6dtext” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n En annan v\u00e4g som de skadliga bakterierna i munh\u00e5lan kan n\u00e5 kroppen \u00e4r via saliven. Vi sv\u00e4ljer ungef\u00e4r en till en och en halv liter saliv per dygn och om det finns skadliga bakterier d\u00e4r i s\u00e5 n\u00e5r de mag- och tarmkanalen. D\u00e4r kan de s\u00e5 sm\u00e5ningom orsaka att tarmv\u00e4ggen bli mer genomsl\u00e4pplig och p\u00e5 det s\u00e4ttet n\u00e5r infektionen ut i kroppen.<\/p>\n \u2013 En tredje v\u00e4g som de skadliga bakterierna i munh\u00e5lan kan spridas i \u00f6vriga kroppen \u00e4r genom aspiration, att man andas ner en infektionsb\u00e4rande salivkludd i lungan. Det kan leda till olika sorters lunginflammation och man s\u00e5g ocks\u00e5 under pandemin att de som hade tandlossningssjukdom hade en stor \u00f6verrisk f\u00f6r att d\u00f6, s\u00e4ger Bj\u00f6rn Klinge.<\/p>\n [\/et_pb_text][et_pb_image src=”https:\/\/kampanj.expressen.se\/lumoral\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/woman-heart-problem.jpg” title_text=”woman-heart-problem” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”27px||27px||true|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=”Br\u00f6dtext” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]<\/p>\n 1. Diabetes<\/strong> 2. Hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom<\/strong> 3. Cancer<\/strong> 4. Demens<\/strong> 5. KOL och \u00f6vriga lungsjukdomar<\/strong> 6. Mag- och tarmsjukdom som exempelvis Krohns och IBD<\/strong> [\/et_pb_text][et_pb_text admin_label=”Br\u00f6dtext” _builder_version=”4.27.4″ _module_preset=”default” text_font=”|700|||||||” custom_margin=”0px||25px||false|false” custom_padding=”0px||0px||true|false” hover_enabled=”0″ locked=”off” global_colors_info=”{}” theme_builder_area=”et_body_layout” sticky_enabled=”0″]<\/p>\nBakterier till lungan<\/h2>\n
H\u00e4r \u00e4r sex sjukdomar som kan p\u00e5verkas av din munh\u00e4lsa:<\/h2>\n
”H\u00e4r visar forskningen ett tydligt samband: om du har allvarlig tandlossningssjukdom s\u00e5 \u00e4r risken betydande att du har eller f\u00e5r diabetes. Och vice versa; har du diabetes \u00e4r risken stor att du f\u00f6rv\u00e4rrar din tandlossningssjukdom. Man har ocks\u00e5 sett att om du l\u00e4ker ut din tandlossningssjukdom s\u00e5 minskar glukosniv\u00e5erna i blodet, vilket kan leda till att du slipper till\u00e4ggsmedicinering f\u00f6r din diabetes.”<\/p>\n
”Risken f\u00f6r att f\u00e5 sin f\u00f6rsta hj\u00e4rtinfarkt \u00e4r 28 procent h\u00f6gre om du har allvarlig tandlossning \u00e4n om du inte har det, visar en studie vi gjort h\u00e4r p\u00e5 Karolinska Institutet. Det vi vet \u00e4r att vissa bakterier p\u00e5verkar blodk\u00e4rlen s\u00e5 att man f\u00e5r en mer utvecklad \u00e5derf\u00f6rfettning och -f\u00f6rkalkning, vilket allts\u00e5 \u00f6kar risken f\u00f6r hj\u00e4rtinfarkt. Vi vet ocks\u00e5 att genom att bli frisk i munnen kan man avsev\u00e4rt f\u00f6rhindra fortsatt sjukdomsutveckling.”<\/p>\n
”Det finns ju v\u00e4ldigt m\u00e5nga olika sorters cancer och de sorter d\u00e4r man b\u00e4st k\u00e4nner till sambandet mellan d\u00e5lig munh\u00e4lsa och cancer \u00e4r olika typer av oral cancer och i \u00f6vre delen av mag- och tarmkanalen. Men ocks\u00e5 till bukspottk\u00f6rtelcancer har man hittat samband. Det beror dels p\u00e5 att all cancertillv\u00e4xt p\u00e5verkas av l\u00e5ggradig inflammation, men man har ocks\u00e5 hittat vissa specifika sorters bakterier i munh\u00e5lan som verkar kunna f\u00f6rv\u00e4rra vissa cancerformer.”<\/p>\n
”N\u00e4r det g\u00e4ller sambandet mellan demens och tandlossningssjukdom s\u00e5 ser man dels samma samband som n\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6vriga sjukdomar, det vill s\u00e4ga en inflammation eller vissa bakterier som vandrar vidare till hj\u00e4rnan. Men det som dykt upp p\u00e5 senare \u00e5r \u00e4r att forskningen tittar mycket p\u00e5 sambandet mellan antal f\u00f6rlorade t\u00e4nder och demens. Det \u00e4r n\u00e4mligen s\u00e5 att det verkar som om speciellt ”tuggt\u00e4nderna” l\u00e4ngst bak i k\u00e4ken \u00e4r v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6r stimulansen av hj\u00e4rnan. N\u00e4r vi tuggar s\u00e5 skickas en kaskad av signaler till hj\u00e4rnan, plus att blodfl\u00f6det till hj\u00e4rnan stimuleras. N\u00e4r vi f\u00f6rlorar m\u00e5nga tuggt\u00e4nder inneb\u00e4r det att signalerna och stimulansen minskar, vilket d\u00e5 skulle kunna p\u00e5verka utvecklingen av demens.”<\/p>\n
”Under pandemin blev sambandet mellan allvarlig tandlossningssjukdom och infektioner i lungorna \u00e4nnu tydligare. Patienter med tandlossning l\u00f6pte tre till fem g\u00e5nger h\u00f6gre risk f\u00f6r respiratorv\u00e5rd. H\u00e4r handlar det om att man andas in skadliga bakterier och virus i lungorna. Ocks\u00e5 p\u00e5 KOL har allvarlig tandlossningssjukdom en stor p\u00e5verkan och det finns tydligt visat att om man f\u00f6rb\u00e4ttrar munh\u00e4lsan s\u00e5 s\u00e4nker man risken f\u00f6r lungassocierad d\u00f6dlighet.”<\/p>\n
”Tandlossningssjukdom p\u00e5verkar egentligen alla mag- och tarmkanalens sjukdomar, inte minst genom den l\u00e5ggradiga inflammationen som kan vara resultatet av den. Men man har ocks\u00e5 h\u00e4r hittat vissa selektiva, sjukdomsframkallande bakterier fr\u00e5n munnen som kan driva p\u00e5 exempelvis Krohns sjukdom och IBD [inflammatorisk tarmsjukdom].”<\/p>\n