Det här säger färgen på ditt mensblod om din hälsa

Från ljusrött till svart. Alla som menstruerar vet att mensblod har olika färg beroende på var i cykeln de befinner sig. Men vad säger egentligen färgen om din hälsa? Här går vi igenom vad mensblodets färg betyder – och vilken typ av blödningar du bör ha lite extra koll på.

EXTERN LÄNK: Upplever du svår mensvärk? Här kan du läsa mer om vad det beror på och hur du kan få hjälp

Om du skär dig i fingret kommer blodet att vara klarrött när såret är färskt för att sedan bli mörkare och mer trögflytande. Samma sak gäller när du har mens. 

– Vilken färg ditt mensblod har beror på hur lång tid det tar för det att lämna kroppen. De första dagarna är det vanligt med en riklig och klarröd blödning, men eftersom det rinner långsammare mot slutet hinner syret oxidera blodet, vilket gör att det får en brun eller svart ton, säger Elisabeth Rosén, ST-läkare och expert inom kvinnohälsa på Kry, och tillägger:

– Så länge din mens inte avviker från det normala vad gäller tid, mängd och smärtintensitet finns det ingen anledning till någon vidare oro. Det är snarare vad som inte är en menstruationsblödning, det vill säga en mellanblödning, som är intressant. 

”Du bör alltid prata med en läkare
om du upptäcker onormala blödningar.”

Elisabeth Rosén, ST-läkare och expert inom kvinnohälsa på Kry

Att det kommer blod från underlivet mellan menstruationer kan ha flera olika orsaker – och du bör alltid prata med en läkare om du upptäcker onormala blödningar. Här är några av de vanligaste orsakerna till mellanblödningar: 

Ägglossning

En del kvinnor har nästan alltid mellanblödningar och då sker det ofta i samband med ägglossning. Det brukar handla om en liten mängd klarrött eller brunt blod, eller bara en blodblandad flytning. 

– Om du alltid har haft en återkommande blödning vid tiden för ägglossning är det inget du behöver reflektera över, men om du inte har haft det tidigare är det bra att tänka till lite kring vad det kan vara. Och om du inte hittar någon tydlig förklaring till varför du blöder är det bra att kontakta vården, förklarar Elisabeth Rosén. 

En infektion

Om du har fått en sexuellt överförbar infektion, till exempel klamydia, eller om bakterier har infekterat äggledare eller livmoder kan du få blödningar. Då brukar du också ha andra symptom som exempelvis buksmärtor, avvikande flytningar eller irritation. Om du har haft oskyddat sex och har mellanblödningar bör du söka vård.

Hormonella preventivmedel

När du står på hormonella preventivmedel har du ingen riktig menstruation utan en bortfallsblödning. Den blödningen är ofta tunnare och svagare än en vanlig mens. Det är inte ovanligt med blödningsrubbningar i samband med hormonella preventivmedel. Om du har ett gestagent preparat, till exempel en hormonspiral eller minipiller är det vanligt med småblödningar, speciellt i början av behandlingen. 

– Det är också vanligt med mellanblödningar om du har en kombinerad metod och har glömt bort att ta ett p-piller, byta din p-ring eller ditt p-plåster. Äter du ihop kartorna för att skjuta upp blödningarna under en längre tid kommer det också ofta till slut en bortfallsblödning. Vid återkommande besvär med oregelbundna blödningar kan det vara bra att diskutera alternativa metoder med din gynekolog. 

Myom eller polyper

Ett myom i livmodern kan både orsaka blödningar mellan menstruationer och göra att du blöder längre och mer än vad du brukar. Precis som myom är polyper icke-cancerösa tillväxter som kan sitta i både livmodern och på livmoderhalstappen och kan göra att du får onormala blödningar.  

Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)

PCOS är en kronisk hormonrubbning som gör det svårt för folliklarna i äggstockarna att växa, mogna och åstadkomma ägglossning. Istället kännetecknas äggstockarna hos personer med PCOS via flertalet, små folliklar. Menstruationer, som är ett resultat av ägglossning, påverkas därför också och blir oregelbundna och ofta långdragna, eller uteblir helt. Det gör att mensen kan upplevas som en mellanblödning. 

– Det är inte ovanligt att en menstruation ibland uteblir, och det gäller även för kvinnor som inte har PCOS, men om du har upprepade besvär med oregelbunden mens bör du kontakta vården.  

Graviditet eller missfall

När ägget fäster i livmodern kan det komma en liten blödning och vissa kvinnor får också enstaka mindre blödningar i början av graviditeten. Du får också en blödning vid ett missfall, som kan debutera på flera olika sätt. 

– Får du exempelvis ett uteblivet missfall, vilket innebär att det ligger en graviditet i livmodern som har stannat av, kan det visa sig som en grå- och brunaktig flytning, förklarar Elisabeth Rosén.

Livmodertappen

En infektion eller cellförändringar på livmodertappen gör den mer blödningsbenägen och kan ge upphov till blödningar, ofta i samband med sex. Om du besväras av blödningar under samlag bör du uppsöka vård.

Sår på vaginalväggen

Om slemhinnan i vagina är extra skör, vilket ofta är orsakat av östrogenbrist i samband med amning eller atrofisk vaginit, kan du få små rifter på slidväggen varifrån det kan blöda. Det brukar kunna uppstå när något förs in vaginalt, exempelvis en penis, dildo eller tampong.

Blödning efter klimakteriet

Klimakteriet börjar när antalet ägg minskar och deras kvalitet blir sämre. Kroppen får svårare att ägglossa regelbundet med oregelbundna och ofta rikliga blödningar som följd. Till slut är ägganlagen slut, vilket gör att mensen upphör. 

– Menopausen är den tidpunkt då du varit blödningsfri i tolv månader. Blödningar som inträffar efter det kallas för postmenopausala blödningar och bör alltid undersökas av gynekolog för att utreda vad den bakomliggande orsaken till blödningen är, säger Elisabeth Rosén.

EXTERN LÄNK: Vill du läsa mer om vad olika färger på ditt mensblod säger om din hälsa – läs här