8 tecken – då kan besvären vara klimakteriet
Trötthet, minskad sexlust, oro och nedstämdhet.
Vanliga tillstånd, men som faktiskt kan vara symptom som har med klimakteriet att göra.
Här berättar vi mer om vad som händer i kroppen under klimakteriet – och vad du kan göra för att få hjälp.
– Ofta är det inte helt lätt att förstå att besvären har med klimakteriet att göra utan man tror att det beror på något annat, säger Susanne Sjöström, gynekolog och chef över kvinnohälsa på Kry.
Alla kvinnor genomgår klimakteriet, trots det finns det många missuppfattningar kring när det inträffar och hur man “ska” må. En av de vanligaste är att klimakteriet börjar först när mensen upphör helt, men klimakteriet är en period i livet och besvären kommer ofta flera år innan mensen försvinner, när hormonerna börjar svänga upp och ner.
Susanne Sjöström, gynekolog och chef över kvinnohälsa på Kry
Klimakteriebesvär kan komma smygande men också vara så påtagliga att både vardag och livskvalitet påverkas. Trots att övergångsåldern är en naturlig fas i livet kan det vara svårt att koppla ihop att förändringarna faktiskt hänger ihop med klimakteriet. Det kan ha att göra med att det är ganska vanliga besvär, som oro, nedstämdhet, hjärtklappning eller sömnsvårigheter.
Vanliga symptom vid klimakteriet
- Värmevallningar och nattliga svettningar
- Sömnstörningar, trötthet, koncentrationssvårigheter
- Oro, nedstämdhet, irritabilitet
- Hjärtklappning
- Led- och muskelvärk, stelhet
- Torra slemhinnor i underlivet, urinvägsbesvär smärta vid samlag
- Minskad sexlust
- Oregelbunden mens är ofta det första symtomet
Symptomen behöver inte komma samtidigt.
Varierande symtom
Klimakteriets symptom är nämligen många och individuella. För vissa dominerar värmevallningar och nattliga svettningar. För andra är symptomen sömnbesvär, oro eller nedstämdhet. Många beskriver också hjärtklappning, torra slemhinnor i underlivet, smärta vid samlag eller minskad sexlust. Även koncentrationssvårigheter, hjärndimma eller led- och muskelvärk är vanligt, såväl som urinbesvär, trängningar och känsla av urinvägsinfektion.
Då ska du söka hjälp för dina besvär
Ibland kan besvären börja som en känsla av att man inte känner igen sin kropp. Man kanske går upp i vikt, känner sig trött eller har humörsvängningar. Eftersom det kan variera både i vilka symtom man får och hur starka de är kan det vara svårt att veta när man ska söka hjälp och vilken hjälp man kan få.
– Ibland är besvären lindriga, men om du har jobbiga blödningar, vallningar eller svettningar och andra besvär som påverkar din livskvalitet kan behandling behövas. Då ska du inte tveka på att söka hjälp, för den finns att få, säger Susanne Sjöström, gynekolog och chef över kvinnohälsa på Kry.
Det är en myt att alla måste träffa gynekolog för att få hjälp och att det alltid behövs en gynekologisk undersökning.
Föreställningen att klimakteriet ”börjar” först när mensen försvinner kan göra att vissa väntar onödigt länge. I praktiken kan besvär komma tidigare. Du kan vara 45, eller yngre, och uppleva symtom kopplade till hormonell omställning. Det handlar inte om att ”bli gammal”, utan om en fas som många går igenom. Nästan halva livet ligger ofta efter menopaus, och målet är att du ska kunna må bra under den tiden.
– Sök hjälp när symtomen påverkar din vardag, ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet – eller när du helt enkelt vill förstå vad som händer i kroppen. Det räcker att du själv upplever besvär, säger Susanne Sjöström.
Om du är under 45 år och din mens har uteblivit i mer än 3 månader kan det vara tecken på prematur menopaus. Då är det viktigt att du söker vård för utredning och eventuell hormonbehandling då för tidig menopaus kan innebära att risken för benskörhet ökar.
Hitta din närmaste mottagning
Vi har vårdcentraler, barnavårdscentraler och barnmorskemottagningar i flera regioner – från Malmö i söder till Luleå i norr.
- Klimakteriet: ett samlingsnamn för hela övergångsperioden i en kvinnas liv då äggstockarnas funktion minskar, östrogennivåerna sjunker och mensen till slut upphör helt samt perioden efter då symtom fortfarande kan kvarstå.
- Perimenopaus: ett ord som ibland används för att beskriva den första fasen av klimakteriet, som ofta börjar med att mensen blir mer oregelbunden. Det kallas ibland också för “förklimakteriet”, vilket inte stämmer riktigt då är en del av klimakteriet, inte en period före.
- Menopaus: Tidpunkten för den sista menstruationen (bekräftas efter 12 månaders frånvaro av mens).
- Postmenopaus: Tiden efter menopaus, som kan vara länge beroende på om man fortsatt har symtom.
Helhetsgrepp hos Kry
Många kvinnor vittnar om att de har fått behandling för enskilda symtom som sömnsvårigheter eller nedstämdhet, utan att någon tittat på helheten. Först när hormonförändringar tas med i bilden faller pusselbitarna på plats.
– På Kry möter vi dagligen kvinnor med frågor, oro och besvär i olika faser av klimakteriet. Därför känns det extra bra att vi kan erbjuda en tillgänglig och heltäckande klimakteriebehandling digitalt via vår app och på våra vårdcentraler. Ingen ska behöva lida i onödan och det ska inte vara krångligt att få hjälp, säger Susanne Sjöström.
Så går det till hos Kry:
- Boka ett digitalt besök via appen eller via en av våra vårdcentraler.
- Beskriv dina symtom och mål. Ta gärna med menshistorik, läkemedel och egna observationer om sömn, stress och kroppsliga förändringar. Att fylla i skattningsformuläret Menopause rating scale (MRS) är en bra förberedelse. För att påbörja hormonbehandling direkt behövs även ett nytaget blodtryck.
- Få en plan. Bedömning, råd och, när det är lämpligt, start av behandling vid första besöket.
- Uppföljning. Vi justerar behandlingen utifrån hur du mår, och kopplar in fysioterapeut, psykolog eller dietist vid behov.
Du är alltid välkommen till en Kry Vårdcentral. Föredrar du att besöka oss på plats kan du boka en tid i appen eller ringa till en av Krys vårdcentraler.