Annons | Innehåll från Hjärt-Lungfonden

”Vi jobbar på att jämna ut de genetiska orättvisorna”

Fokus: Den nya forskningen

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige i dag. En stor del av anledningen till att man drabbas finns i generna. Nu pågår ett omfattande projekt där forskarna ska hitta de medfödda riskerna – innan du drabbas av sjukdom.

Samma år som Tove Fall föddes dog hennes farfar av en hjärtinfarkt. I dag är hon professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet och forskar bland annat kring hur generna påverkar risken för hjärt-kärlsjukdomar.

– Jag har en stark personlig motivation till den här forskningen eftersom jag själv kommer från en familj som har mycket hjärt-kärlsjukdom. Jag tänkte att jag kunde hitta något som gör att mina barn får leva långa, friska liv, säger Tove Fall och lägger till:

– Man kan säga att vi jobbar på att jämna ut de genetiska orättvisorna. Har man haft oturen att födas med den här ärftligheten ska vi kunna hitta den tidigt och minska dess påverkan.

SCAPIS (Swedish CardioPulmonary bioImage Study)

SCAPIS är en världsunik studie med målet att förhindra hjärt- och lungsjukdom. I SCAPIS har 30 000 slumpvis utvalda svenskar i åldern 50–64 år, genomgått omfattande hälsoundersökningar. Med hjälp av all information hoppas forskarna kunna få svar på varför sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och KOL uppstår.

Under 2024-2026 undersöks hälften av SCAPIS-deltagarna på nytt. Det ger forskarna en bild av hur kranskärlssjukdom och lungsjukdom utvecklas över tid.

Sex universitet och universitetssjukhus leder och driver SCAPIS i nära samarbete med Hjärt-Lungfonden, som är studiens huvudfinansiär.

Haft hjälp av SCAPIS-studien

En stor hjälp i sin forskning har Tove Fall och hennes kollegor haft av forskningsstudien SCAPIS, som är ett världsunikt projekt där sex svenska universitet och universitetssjukhus gått samman och gjort omfattande undersökningar av 30 000 deltagare för att kunna hitta och förhindra hjärt- kärl- och lungsjukdomar innan de bryter ut. Projektet inleddes år 2012 och just nu pågår en återundersökning av halva gruppen.

– SCAPIS är fantastiskt på många sätt. Storleken är jätteviktig, och att man har gjort så många mätningar som till exempel de avancerade bildundersökningarna. Jag leder genetikprojektet i SCAPIS, där vi har kartlagt den genetiska koden. Den fina samverkan som finns mellan de olika biobankerna i Sverige möjliggjorde att vi kunde lägga ihop prover från SCAPIS-deltagarna runtom i Sverige och göra genetikanalysen samtidigt med högsta kvalitet.

– Den här forskningen kräver stora resurser och Hjärt-Lungfonden, som är projektets huvudfinansiär, har varit avgörande. Jag är säker på att det finns många svar på viktiga forskningsfrågor i den information som samlats in. Vi behöver dock fortsatt finansiering för alla de talangfulla ofta unga forskare som kan analysera de här stora dataseten.

Ett bra utfall är att hitta bättre behandlingar, men det största målet för mig är att hitta sätt att stoppa sjukdomarna redan innan de bryter ut

Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet.

Den vanligaste dödsorsaken

Omkring 30 000 svenskar dör av hjärt-kärlsjukdom i Sverige varje år, vilket gör det till den främsta dödsorsaken i landet. Tove Fall berättar att när det gäller de bakomliggande orsakerna till många av de här sjukdomarna kan ungefär hälften förklaras av miljö- och livsstilsfaktorer och resten av genetiska faktorer. Målet med forskningen som genomförs just nu är att kraftigt minska antalet som drabbas.

– Ett bra utfall är att hitta bättre behandlingar, men det största målet för mig är att hitta sätt att stoppa sjukdomarna redan innan de bryter ut. Den ärftliga risken är en sak som vi kan titta på redan hos till exempel unga vuxna och identifiera dem som har allra högst risk för framtida sjukdom. För dem som har en hög risk måste vi också ha en bra sätt att förhindra infarkten eller stroken innan den uppstår.

Vill du vara med och stödja den nya forskningen?

Det tar bara någon minut att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.