Nya behandlingar kan ge hopp för hundratusentals
människor med hjärtsvikt
Ivars Jegers, 79, är en av hundratusentals människor i Sverige som lever med hjärtsvikt. Sjukdomen gör vardagen tung – men ny forskning ger hopp om ett friskare liv för hundratusentals drabbade.
För Ivars Jegers blev sjukdomen påtaglig för två år sedan, när orken plötsligt tog slut. Att gå en kort sträcka blev en kamp.
– Jag gick i etapper, höll mig i lyktstolparna, stånkade och svor. Folk måste ha trott att jag var på fyllan. Jag flåsade och orkade nästan inte lyfta benen, minns han.
När Ivars Jegers fick diagnosen hjärtsvikt förändrades livet. Med hjälp av medicinering återhämtade han sig sakta och kunde återgå till promenader och vardagsaktiviteter, även om han behövde ta det lugnare än tidigare. Han har alltid försökt att hålla fast vid livsglädjen – men vardagen är en utmaning.
– Jag mår bra, går promenader och rör på mig men jag blir lätt andfådd och trött. Men jag är sällan orolig utan tänker framåt och vägrar att vara summan av mina diagnoser, säger han.
Ivars Jegers säger att livet ändå känns meningsfullt: ”Det är kul att leva även om det är tungt ibland. Jag kan både tänka och känna.”
Varje år drabbas tusentals svenskar av hjärtsvikt, en sjukdom som ofta innebär trötthet, andfåddhet och oro för framtiden. 3000 personer avlider på grund av hjärtsvikt varje år.
Nu pågår intensiv forskning i Sverige om allt från nya läkemedel och medicinteknik till studier om hur livsstilsförändringar kan hjälpa patienter med hjärtsvikt. Bara under 2024 har Hjärt-Lungfonden stöttat 42 olika forskningsprojekt om hjärtsvikt.
Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom och Ivars har fått lära sig att lyssna på kroppen. Han har fortsatt att vara aktiv, men med större försiktighet och med regelbundna kontroller hos vården. De senaste månaderna har tröttheten ökat, men läkarna har inte hittat något nytt fel. Ivars tror själv att sorgen efter hustrun Inger, som gick bort förra året, påverkar honom.
För över 20 år sedan drabbades också Ivars av en hjärtinfarkt, något som kan vara en orsak till hans hjärtsvikt.
– Jag var bara 58 år och fick en chock. Jag var vältränad, hade sprungit nio maratonlopp och tre Lidingölopp. Jag hade koll på min hälsa, men ändå sa hjärtat ifrån, berättar han. Efteråt förändrades synen på livet.
– Jag var tvungen att stanna upp och tänka lite kring hur nära jag faktiskt var att dö. Skrämmande ändå. Fram tills min infarkt har jag bara tänkt på hjärtat som ett organ som pumpar blod och som låter mig leva. Men efter hjärtinfarkten började jag tänka mer på att hjärtat också är ett organ där känslor sitter.
FAKTA: Hjärtsvikt i Sverige
- Minst 200 000 personer i Sverige beräknas leva med hjärtsvikt.
- Drygt 3000 personer dör av diagnosen varje år.
- Symtom vid kronisk hjärtsvikt är vanligtvis trötthet och andfåddhet.
- Symtom vid akut hjärtsvikt är kraftig andnöd, rosslande andning, kallsvettningar, kraftig blekhet, svår hjärtklappning och ångest, ambulans bör genast tillkallas.
Samtidigt som Ivars kämpar med vardagen pågår en intensiv jakt på nya lösningar. Hjärt-Lungfonden satsar stort på forskning om hjärtsvikt. Ett av de mest lovande spåren handlar om grundämnet selen, som kan bli ett enkelt och prisvärt tillskott för att minska risken för död och återinläggning.
– Det är ett hett forskningsområde och det finns en stor entusiasm kring studien. I bästa fall kan selen bli ett lättillgängligt behandlingsalternativ, säger Martin Magnusson, professor i kardiologi vid Lunds universitet.
Om forskarna lyckas kan det betyda ett helt nytt liv för patienter som Ivars Jegers – och för många som drabbas av hjärtsvikt i framtiden. Forskningen ger hopp om fler friska år, mindre oro och en vardag där sjukdomen inte behöver styra.
Vill du stödja forskningen?
Swisha i så fall ditt stöd. Det tar bara någon minut. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv vad du vill bidra med.
Andra har också läst
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddas
Ny svensk forskning ger hopp till svårt hjärtsjuka – fler hjärtan kan räddasI dag begränsas antalet hjärttransplantationer i Sverige på grund av att donerade hjärtan riskerar att skadas under transporten. Hjärtan går därför förlorade och patienter dör innan de hinner...
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”
Therese Alshammar efter vännens död: ”Jätteviktigt att donera pengar till forskning”Therese Alshammar har på nära håll sett hur snabbt livet kan förändras av hjärtsjukdom. När hennes simmarkollega Alexander Dale Oen, 26, plötsligt gick bort i en hjärtinfarkt blev det...
Svenska hjärtregister räddar liv
Svenska hjärtregister räddar livSvenska kvalitetsregister har blivit en medicinsk guldgruva – för både sjukvården och forskningen.– Färre infarktpatienter återinsjuknar och hjärtsjuka lever längre med bättre livskvalitet, säger Lars Wallentin, professor i kardiologi...
Hon vill rädda barns hjärtan
Hon vill rädda barns hjärtanVarje år föds omkring 2000 barn i Sverige med medfött hjärtfel.Ett av dem är Liv, 4, som redan har genomgått fyra tuffa hjärtoperationer – men i dag kan leka nästan obehindrat tack vare forskningen.Forskaren Marie Wahren-Herlenius vid...
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och stroke
Ny forskning: Kroppens egna nervsignaler kan öppna för nya behandlingar mot hjärtinfarkt och strokeHjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och inflammation är en viktig riskfaktor. Nu pågår forskning för att ta reda på hur kroppens egna nervsignaler...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Ny banbrytande forskning: “Vi vill hitta ett sätt att bota astma”Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”
Tvåbarnsmamman Elin fick en stroke: ”Allt jag kunde tänka på var att jag måste träffa mina barn innan jag dör”Elin Andersson var 44 år när hon drabbades av en stroke. – Jag visste att något var väldigt fel. Jag fick extrem dödsångest, berättar hon. Nu hjälper hon...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...