Julias solrosor samlade in 100 000 kronor till forskning
Engagemang kan ta sig olika former och uttryck. Det är ofta lättare än man tror att göra något som gör stor skillnad. För Julia Eriksson i värmländska Östervallskog föddes tanken på att göra något när hon såg pappans outnyttjade solrosor. Hennes sambos bror och hans fru hade ett par år tidigare fått en dotter med ett medfött hjärtfel, nu fick de ytterligare ett barn som behövde opereras vid födseln.
– De opererade in en pacemaker under första levnadsdygnet. Då kände jag att det passade väldigt bra att göra detta för Hjärt-Lungfonden och forskningen de finansierar, berättar hon.
”Det bara eskalerade”
Tanken föddes något år tidigare. Julias pappa hade en vildäng för att främja den biologiska mångfalden till förmån för djuren i området. Men i slutändan stod blommorna där och dog. Julia satte ut en annons som uppmanade folk att komma och plocka blommor och betala en slant som kunde skänkas till välgörande ändamål. Det fick ett bättre resultat än hon någonsin hade kunnat hoppas.
– Jag tänkte liksom kanske att folk skänker en femtilapp eller något och att vi högst skulle få ihop 10 000 kronor, men det bara eskalerade. Efter två somrar hade vi fått ihop 100 000 kronor.
Fler startade initiativ
En av anledningarna till att summan växte så snabbt var att fler i området tog rygg på Julia och hennes initiativ. Till exempel startade skolan i närbelägna Töcksfors ”Solrosloppet”, där barnen springer för att samla in pengar till forskningen.
– Det blev som att min lilla rörelse växte på hela orten, och folk engagerade sig verkligen i den här lilla bygden. Så det var jättehäftigt att se hur folk bara tyckte det var kul, säger Julia Eriksson och fortsätter:
– Det ska inte så mycket till egentligen för att kunna göra någonting nyttigt. Det är väldigt härligt. Man mår väldigt gott av det också och känner själv att man verkligen bidrar med någonting viktigt. Det är en väldigt god känsla.
Varför är Hjärt-Lungfondens arbete viktigt för dig?
– Jag har ju stått vid sidan av och sett hur min sambos brors familj har mått och hur det har varit för dem. Det har varit ganska tufft. Men nu är båda barnen väldigt friska och pigga till vardags tack vare all forskning och allt som gjorts.

Vill du också rädda liv?
"Årets hjärta” – ett upprop mot våra största folksjukdomar
De senaste hundra åren har vi i Sverige fått allt längre och friskare liv, men nu har trenden vänt för flera av hjärt- och lungsjukdomarna. “Årets hjärta” är ett upprop för mer forskning som kan rädda liv. Under en gala den 29:e september hyllades folkets engagemang och pengar samlades in till forskningen.

Andra har också läst
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda liv
Ny kunskap om hjärtinfarkt hos kvinnor kan rädda livDet finns en typ av hjärtinfarkt som nästan bara drabbar kvinnor - och den fungerar helt annorlunda än den klassiska formen.Trots det får patienterna ofta fel behandling.– Vi måste fortsätta forska för att kunna ge...
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astmaAstma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.– I bästa fall kan vi hitta ett sätt att...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...