I Sverige föds det varje år cirka 100 000 barn. Av dem har runt 1000 ett hjärtfel när de föds, vilket gör hjärtfel till den vanligaste gruppen av fosterskador. Vissa av dem läker naturligt medan andra behöver avancerad kirurgi. I Sverige finns det i dag totalt åtta verksamma barnhjärtkirurger. Fyra i Göteborg och fyra i Lund.

– För att utföra det vi barnhjärtkirurger gör varje dag krävs det att vi opererar ofta. Det är också ett lagarbete, där vi där vi jobbar nära tillsammans med hjärtkirurgerna från vuxensidan, röntgendoktorer, kardiologer, narkos-och intensivvårdsläkare och inte minst tillsammans med ingenjörer som utvecklar nya metoder för att hjälpa oss förstå hjärtfelen, berättar Kiet Tran, som är barnkirurg och sektionschef vid den barnhjärtkirurgiska enheten i Lund.

– Till exempel kan vi göra 3D-utskrift av hjärtat. Det gör att vi är mycket bättre förberedda på vad vi kommer att hitta under operationen. Det bidrar till att resultaten blir bättre.

”Roligaste att höra lättade föräldrar”

Kiet Tran var åtta år gammal när han 1980 kom som båtflyktingar till Sverige tillsammans med sin pappa och bror, efter att de flytt från södra Vietnam. Han växte upp i sörmländska Katrineholm, för att sedan gå gymnasiet i Norrköping och läkarutbildningen i Stockholm.

– Jag har ägnat många år åt att operera och lära mig det här yrket. Det är lätt att tro att jag tycker att kirurgin är det roligaste med min dag, men så är det inte. Det bästa med min dag det är när operationen är klar och jag får gå till telefonen och ringa föräldrarna och höra hur de blir lättade och glada, säger han och lägger till:

– Det jobbigaste är naturligtvis när vi trots all förberedelse ändå misslyckas. För det finns fall som är så svåra att vi säger att vi ger det en chans och vi gör så gott vi kan. Vi ger oss inte på hopplösa fall, så någonstans när vi gör det finns det en förhoppning att vi faktiskt lyckas. Men när vi misslyckas känns det tufft.

Enorma forskningsframsteg

De senaste decennierna har hjärtforskningen gjort enorma framsteg. Att barn dör i samband med hjärtkirurgi är i dag väldigt ovanligt. Kiet Tran berättar att han själv inte varit med om att ett barn gått bort i samband med operation under hans tretton år som barnhjärtkirurg.

– Tittar man på utvecklingskurvan idag är dödligheten så låg att det inte finns mycket mer att hämta där. Nu är vårt mål att se till att barnen mår bra och kan utvecklas, gå i skolan och göra så mycket som möjligt som alla andra barn kan. För att nå de målen krävs det forskning och innovation. Utan det kommer vi att stå stilla.

”Behövs nya generationer forskare”

För att forskningen ska kunna fortsätta göra framsteg krävs det pengar. En stor del av finansieringen av den svenska forskningen när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar kommer från privatpersoner som skänker pengar. Kiet Tran berättar att mycket av den forskning han själv gjort genom åren varit möjlig tack vare ekonomiskt stöd från Hjärt-Lungfonden.

– Utan det hade jag inte fått utvecklas som forskare. Vi behöver åka utomlands och lära oss saker vi inte kan lära oss här i Sverige och ta med de kunskaperna hem för att fortsätta forska. Det behövs också nya generationer forskare som kommer efter mig och fortsätter arbetet.

Vill du också stödja forskningen?

Det går i så fall fort att swisha. 50 kronor är en vanlig gåva men du väljer såklart själv belopp. Stort tack om du har möjlighet att hjälpa till.