Banbrytande forskning kan leda till nya behandlingar för astma
Astma drabbar nästan tio procent av Sveriges befolkning och kräver ofta livslång medicinering. Nu pågår forskning som kan leda till bättre behandlingar av sjukdomen.
– I bästa fall kan vi hitta ett sätt att dämpa den inflammation som driver astma och återställa balansen i immunsystemet. Då skulle vi faktiskt kunna bota sjukdomen, säger Jenny Mjösberg.
Astma är en kronisk sjukdom som orsakas av en inflammation i luftvägarna. Hos vissa patienter är den lindrig, medan andra har svåra besvär trots medicinering. Hittills har forskarna vetat förvånansvärt lite om sjukdomens mekanismer, men det kan vara på väg att förändras.
– Det finns ingen botande behandling för astma i dag, och många patienter får aldrig full kontroll över sin sjukdom, säger Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet.
Hennes forskning syftar till att förstå vad som driver inflammationen vid astma och hur den kan behandlas mer effektivt.

Jenny Mjösberg, professor i vävnadsimmunologi vid Karolinska Institutet.
Nya metoder ger ny kunskap
Mycket av den kunskap vi har om astma kommer från djurmodeller, men dessa ger inte hela bilden av hur sjukdomen fungerar hos människor. Jenny Mjösbergs forskargrupp använder därför nya avancerade metoder för att analysera vävnadsprover från patienter.
– Vi kan nu studera immunsystemet i luftvägarna på ett sätt som inte var möjligt för tio–femton år sedan. Det gör det möjligt att identifiera nya mekanismer och behandlingsmål som tidigare varit okända, säger hon.
Målet är att skapa en stabil kunskapsbas som kan leda till nya läkemedel – eller bättre användning av de behandlingar som redan finns.
Mer forskning behövs
För att lyckas med det krävs mer forskning – och den forskningen behöver stöd.
– Den här typen av avancerad forskning är både kostsam och tekniskt utmanande, men den är nödvändig för att vi ska kunna förstå astma bättre och utveckla mer träffsäkra behandlingar, säger Jenny Mjösberg.


Andra har också läst
Hennes forskning kan rädda barns hjärtan
Hennes forskning kan rädda barns hjärtanVarje dag föds fem barn i Sverige med hjärtfel. Många behöver upprepade operationer och livslång uppföljning. Forskaren Marie Wahren-Herlenius arbetar för att förstå varför hjärtfelen uppstår – och hur de kan förebyggas.Medfödda...
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsvikt
Genforskning ska lösa gåtan bakom hjärtsviktSå många som var fjärde svensk drabbas någon gång i livet av det livshotande tillståndet hjärtsvikt. Orsakerna bakom är många och behandlingen är livslång. Nu arbetar den svenske hjärtläkaren Gustav Smith med genforskning...
Lungforskaren: ”Vår forskning kan ge KOL-patienter bättre liv”
Lungforskaren: "Vår forskning kan geKOL-patienter bättre liv"I Sverige beräknas mellan 400 000 och 700 000 personer ha KOL och varje år dör nästan 3000 svenskar i sjukdomen. Gunilla Westergren-Thorssons forskning tar ett helhetsgrepp om sjukdomen och undersöker...
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”
Svenska forskningsgenombrottet: ”Först i världen med detta”Det började med ett oväntat fynd. Svenska forskare arbetade på ett vaccin mot hjärtinfarkt och stroke, men gjorde i jakten på det en annan upptäckt som nu resulterat i en ny typ av behandling som kan minska...
Forskare: ”Många som inte röker drabbas av KOL” – 2
Forskare: ”KOL-drabbade skulle uppleva en livsförbättring”Hundratusentals människor i Sverige är drabbade av lungsjukdomen KOL. En stor del av dem har stora besvär, samtidigt som många är drabbade utan att veta om det. En vanlig missuppfattning är att det är en...