Så blev kaffet hela Sveriges drivmedel
Svenskarna vaknar, jobbar och umgås med en kaffekopp i handen. Men hur blev en liten brun böna så självklar i våra liv? Här går vi igenom kaffets historia – och resan från exklusiv lyxdryck till vardagsritual.
Morgonkoppen, förmiddagskaffet, eftermiddagskaffet – och såklart en kopp till efter maten för den som kan sova med koffein i kroppen. När man räknar ihop hur många gånger om dagen vi sträcker oss efter kaffekoppen är det kanske inte så konstigt att Sverige räknas som ett av världens mest kaffedrickande länder.
Hela 77 procent av svenskarna dricker kaffe regelbundet. För de flesta är kaffe inte bara en dryck, utan ett drivmedel för att ta sig igenom dagen.
Ryggraden i svensk kaffekultur
Under den första halvan av 1900-talet blev kaffe en alltmer självklar del av vardagen i svenska hushåll och ute på arbetsplatserna. På 1960-talet kom den första kaffebryggaren som snabbt slog igenom på bred front och ersatte det traditionella kokkaffet i de flesta hem. Bryggkaffet smakade bättre och man slapp äntligen sumpen i botten av koppen.
– Den vanliga kaffebryggaren är fortfarande ryggraden i svensk kaffekultur och dess konstruktion har inte ändrats på decennier. Ibland kommer det bryggare med nya funktioner, men det är sällan som de uppskattas av konsumenterna, berättar Elin Eriksson, produktexpert på Elgiganten, och tillägger:
– Vi älskar helt enkelt vår kaffebryggare precis som den är.
Elin Eriksson, produktexpert på Elgiganten
– Det finns allt från kraftfulla espressovarianter och mildare bryggningar till chokladiga eller nötiga smaker. Många gillar enkelheten med kapselmaskinen – men kapslarna är dyra så det är inget för den som dricker flera koppar om dagen, förklarar Christer Ström.
Caféerna lärde oss att dricka latte
På 90-talet – då caféerna fick en uppsving – kom en ny kärlek in i bilden och bryggkaffet fick konkurrens av latten, eller café au lait, som man sa på den tiden.
– Caféerna har lärt oss att det finns så mycket mer än bara en kopp svart kaffe. Det är en lyx vi har vant oss vid, och som det idag går att återskapa hemma, säger Christer Ström, säljare och kaffeexpert på Elgiganten.
Enligt Christer Ström blev kapselmaskinen för många ett första steg mot att göra egna kaffedrycker. Den är enkel att använda, tar liten plats och smaken på kaffet kan varieras i oändlighet.
– Men dricker man mycket kaffe blir kapslar snabbt dyrt, och det är inte alltid man kan hitta sina favoriter i närmsta butik. Det gör att alla storkonsumenter av kaffe inser att det är bättre att titta vidare efter en annan lösning – och då blir det ofta en espressomaskin, säger han.
En slät god kopp kaffe
Espressomaskinen letar sig in i hemmen
Men trots att espressomaskinen blir alltmer populär är fortfarande majoriteten av alla kaffemaskiner som säljs i Sverige traditionella bryggare.
– Många tänker nog att att espressomaskinen är lite för dyr och krånglig. Men utbudet idag är brett, både vad gäller pris och funktion. En del kaffebryggare kostar nästan lika mycket som en enklare espressomaskin, så skillnaden är inte alltid så stor som man tror, förklarar Elin Eriksson.
Vissa modeller är byggda för den som bara vill trycka på en knapp och få en färdig cappuccino, medan andra mer manuella varianter låter användaren ha full kontroll över allt från att mala kaffet till att skumma mjölken.
– Tjusningen med en espressomaskin är att du kan variera ditt kaffe mer och göra allt från latte och cappuccino till flat white och americano. Och du kan få ditt kaffe precis så milt, fylligt eller starkt som du vill, säger Elin Eriksson.
Kompletterar varandra
Varken Elin Eriksson eller Christer Ström rekommenderar att man ersätter kaffebryggaren med en espressomaskinen, utan båda fyller sin funktion.
– Om vi bara är några stycken hemma använder jag espressomaskinen. Då står vi där och pratar medan alla väljer sitt kaffe. Men är vi många, kanske tio–tolv personer, då är bryggaren som kan göra mycket kaffe på kort tid oslagbar, förklarar Christer Ström.
