Finalisterna som hjälper alla till bättre hälsa

EXTERN LÄNK: Läs mer och rösta här!

Hur man ska få barn att röra sig är en fråga som engagerar många i en tid då stillasittande skärmanvändande blivit allt mer vanligt. Catarina Öhlen i Sundsvall är en av Eldsjälarna som engagerar sig i föreningen Kovlands IF. Här är fotboll fokus under sommartid och skidåkning på vintern. Däremellan arrangerar de rörelseveckor och andra aktiviteter.

– Några av dem är samma men några är också bara på fotbollen eller bara på skidorna. Det bästa med att vara ledare är att se barnen utvecklas. Att lära dem från att första gången de står på skidor tills att de kan börja tävla och utvecklas utifrån deras egna förmåga, berättar hon.

Catarina Öhlen tycker att det är viktigt att finna glädjen i träningen. Hon berättar om en kille som kom till skidträningen och från början inte tyckte att det var speciellt roligt, men när träningspasset var slut ville han inte ta av sig skidorna.

– Han ville fortsätta åka upp och ner för backen. Föräldrarna ville åka hem, men det var för roligt på träningen för att han skulle sluta, säger hon och lägger till:

– Som tränare försöker jag bygga allt på rörelseglädje när vi lägger upp träningarna. Barnen förstår inte att de gör teknikövningar eller andra jobbiga saker. Jag försöker få med leken i rörelsen.

Henry Jakobsson är en av ungdomarna som har Catarina Öhlen som tränare. Han säger att det bästa med hennes pass är det ofta annorlunda och kreativa upplägget, som gör att man nästan inte tänker på att man blir trött.

– Catarina är väldigt snäll, rolig, hon stöttar och peppar alltid, säger han.

Hos Marc Lundberg ska alla ha möjlighet att idrotta

Hos föreningen Ekerö BBJ är bredden på deltagarna stor. Här tränar barn, vuxna, och pensionärer samtidigt som barn och vuxna med funktionsnedsättning.

– Här är alla är välkomna. Alla ska kunna idrotta oavsett om de till exempel har en funktionsnedsättning. Jag har själv en son med både autism och intellektuell funktionsnedsättning. Vi upptäckte hur svårt det var att hitta en sport till honom. Han ville idrotta precis som alla andra, och då skapade vi det här ute på Ekerö, berättar Marc Lundberg, som är föreningens huvudtränare.

Han berättar att de har haft elever som när de kom dit första gången haft svårigheter att göra en enda sit-up. Efter att ha byggt styrka i ett par terminer har samma elev inte haft några svårigheter att göra 100 sit-ups.

– Dels är den fysiska aktiviteten superviktig, men också sammanhanget att man får vara med kompisar. Målbilden är att de också ska hänga efter träningen och bli kompisar utanför klubblokalen. Vi gör också andra saker, säger han och utvecklar:

– Vi har till exempel också haft simskola. Vi ställde frågan om alla kunde simma i barngruppen. Det var det inte alla som kunde. Då hyrde vi in en supergrym simtränare och lärde alla barnen att simma.

Niclas Olssons dotter Emma tränar med Marc Lundberg. Han säger att det bästa med honom som tränare är att han visar allt på ett enkelt och bra sätt.

– Hon har kunnat få ut den här glädjen av att utöva en sport som vi inte trodde skulle fungera, säger han.

Maria Bakas lär ungdomar och vuxna att simma

Att kunna simma bra kan vara skillnaden mellan liv och död, samtidigt som det är en träningsform som är skonsam för kroppen. Hos simklubben Ena i Enköping med ordförande Maria Bakas i spetsen kan både vuxna och ungdomar lära sig att simma. Bland annat har de ett projekt, tillsammans med stadens skolor och kommunen. Ett samarbete som ska öka simkunnigheten bland niondeklassare.

– Anledningen till det var bland annat att idrottslärarna gjorde en analys på sina elever och såg att alla inte var så duktiga på att simma. Ofta kan det vara så att simningen i skolan kan vara på idrotten och att eleverna som inte är så bra på det blir ”lite sjuka” när det är dags eftersom de blir lite stressade av situationen och att göra det inför klasskamraterna. Vi har försökt lösa det tillsammans med olika skolor, och ofta har det gått jättebra, säger Maria Bakas.

Det är inte bara ungdomar som kommer och lär sig att simma hos Simklubben Ena. Hit kommer även vuxna. Maria Bakas berättar att det är lite skillnad när det gäller att lära barn och vuxna att simma.

– Många vuxna som ska lära sig simma är oftast rädda att de ska hamna under vattnet, medan barn är rädda för att få vatten i ansiktet. Den stora skillnaden är att vuxna ofta har en spärr, medan barn inte har utvecklat något konsekvenstänk, säger hon och fortsätter:

– Oavsett om det är vuxna eller barn är det alltid ren glädje att se dem lära sig flyta eller att ta sina första simtag i bassängen.

Ines Arosenius är också tränare i klubben. Hon berättar att hon känt Maria Bakas sedan hon var liten och att klubben antagligen inte skulle finnas om det inte vore för henne.

– Hon har gjort en otrolig insats med hela sin själ och sitt hjärta. När den var på väg att försvinna helt och tränare och simmare försvann till andra klubbar lyfte hon hela klubben och fick nya tränare och elever, samtidigt som hon fick folk att engagera sig. Det är tack vare henne vi finns kvar och bara växer och växer.

EXTERN LÄNK: Läs mer och rösta här!