Kaffeskola del 1: Skillnaderna mellan kaffe och kaffe

Trots att möjligheterna är nästintill oändliga när det kommer till kaffe väljer vi nästan alltid samma sort när vi står vid butikshyllan. Nu är det dags att ändra på det.

Här kan du få inspiration, recept och det allra senaste från Lavazza.

 

Här i Sverige dricker vi nästan nio kilo kaffe per person och år. Trots den stora mängden är vi ändå väldigt restriktiva i relationen till det svarta guldet. Varför? Ida Strid, professionell barista och kaffespecialist, menar att det är kopplat till barndomen.
– Vad man hade för varumärken när man var liten, det sitter inrotat. Kaffe är en sådan produkt med mycket emotionella anknytningar.

 

”En kopp kaffe består av 98 % vatten”
Men varför valde då våra föräldrar, mor- och farföräldrar och deras föräldrar kaffesorten vi är uppvuxna med? En av de mest betydande anledningarna var faktiskt det geografiska läget – mer specifikt vattnet runtomkring.
– I Sverige var det uppdelat när det kom till vatten. Om man bodde långt upp i norr var det mjukt vatten med ett ganska neutralt pH-värde. Ju längre söderut, desto hårdare vatten med mer kalk, säger Ida och fortsätter:
– Utifrån det har rosterier, som finns överallt i Sverige, utvecklat sitt kaffe efter vattnet i staden.

 

Med tanke på den stora skillnaden på vattnet är det inte konstigt att kaffet kunde smaka annorlunda uppe i fjällstugan än hemma i Stockholm, eller någon annan stad längre söderut. Idag är vattenskillnaden inte lika tydlig, men kan fortfarande märkas.
– Dagens mellanrost har blivit lite standard och funkar till allt vatten medan mörkrost kan upplevas lite kärvt och tufft för oss. En kopp kaffe består ju faktiskt av 98 % vatten, säger Ida.

 

Här kan du köpa Lavazzas kvalitetskaffe på nätet.

 

Skillnaderna i rostningen
Mellanrost, mörkrost, extra mörkrost. Det är de vanligaste alternativen vi ser i butikshyllan. Vi väljer gärna samma sort varje gång, men vet egentligen inte vad olikheterna mellan smakerna innebär.
– Rostningsskillnaden beror på hur lång tid kaffebönan har varit i kafferosten, ju längre tid desto hårdare rost. En orostad böna blir gräsig och syrlig i tonen och efter ungefär sju minuter i rosten börjar kaffet få den lätt ljusa tonen men har fortfarande en rå kärna, säger Ida och fortsätter:
– Efter en kvart är hela bönan genomrostad, där hittar vi det mellanrostade kaffet.

 

Kafferostning kan jämföras lite som att steka en köttbit: Ju längre tid köttet steks, desto mer smak får köttet. En mörkrost, som är i kafferosten längst av alla, får därför en mörk, rökig och lite bränd ton.

 

”Det är malningen det handlar om”
När rostningsprocessen är klar kommer nästa steg: Malning. En kaffeböna har möjligheten att bli nästan vad som helst, och ju mer bönan bryts upp desto fler aromer utsöndras. Med andra ord: Ju finare malning desto lättare är det att plocka upp smakerna.
– Till kokkaffe och presso ska kaffet vara ganska grovmalet eftersom kaffet har längre kontakt med vatten. För presso ska vattnet ligga i fyra, fem minuter innan det pressas för att få mer smak av kaffet, säger Ida och fortsätter:
– Bryggkaffe, som bara är i kontakt med vatten ett par minuter, är mer finmalet. Ännu finare malning blir espresso – då är kaffet bara i kontakt med vatten i 25 sekunder.

 

Hela processen har betydelse för hur resultatet blir. Det finns en del vanliga missförstånd när det kommer till kaffe, exempelvis att en espresso måste göras av en mörk böna – men så är det alltså inte.
– Det är malningen det handlar om. Det finns inga espressoträd eller kokkaffeträd på plantagen.

 

Espresso, hela bönor, bryggkaffe och mycket mer från Lavazza hittar du här.

 

 

Fakta
Ida Strid är Training Center och Event Manager på Lavazza Nordic, samt ordförande i Speciality Coffee Association i Sverige. Med en stor passion och kärlek till kaffe är nu Ida inne på sitt trettonde år i kaffebranschen.

AB Kvällstidningen Expressen
Ansvarig utgivare: Thomas Mattsson
Produktion: Wasp Communication
Om cookies