" />
Hela den här avdelningen är en annons

Här är genierna bakom vår tids viktigaste uppfinningar 

Datorn och internet - kanske vår tids största uppfinningar som miljarder människor har nytta av varje dag. Vilka genierna ligger egentligen bakom uppfinningarna?

Här hittar du Innovatörerna, en perfekt julklapp för den historieintresserade.

 

Amerikanske författaren Walter Isaacson gör en grundlig genomgång i sin nya bok. Tidigare har han skrivit biografier om Albert Einstein och Steve Jobs. Här låter han oss följa hur det ena geniet efter det andra lämnar vidare sina stafettpinnar tills vi nått där vi är nu, PC, Mac, Windows, Google – alla de självklara redskapen i vårt vardagsliv.

 

Resan börjar med grevinnan Ada Lovelace. Hon skissade redan i mitten av 1800-talet på algoritmer för en analytisk maskin och kallas nu ofta historiens första datorprogrammerare. Tänk om hon fått se vad vi har på våra skrivbord, i våra telefoner och i våra bilar idag.

 

Jobs anklagelser mot Gates

Resan till nutid har gått via många framsynta forskare och stora militära intressen. Och till slut förstås också kommersiella entreprenörer som Bill Gates och Steve Jobs. Ibland har de samarbetat och ibland har de helt enkelt stulit idéer från varandra. Jobs tyckte ända in i döden att Gates stulit Apples grafiska idéer. Gates har försvarat sig med att Jobs stulit idéerna från tidigare uppfinnare.

 

Det har skrivits en hel del böcker om enskilda uppfinnare och genier. Isaacson vill visa att människor som samarbetar i grupper och lär av varandra kommer allra längst. Bakom en stor uppfinning ligger oftast inte bara en enda människa som fått en snilleblixt, även om det kan vara roligare att beskriva det så.

 

Isaacson har mängder av exempel på viktiga insatser på resan fram till modern dator och internet

 

Donald Davies i England var först att dela upp stora mängder data i små ”paket” som var lättare att skicka i en ström bland andra data och sedan kunde fogas ihop hos mottagaren. Men han fick inte äran av det.

 

Fick sparken

Tim Berners-Lee såg att den tidiga datavärlden hade mängder av slumpartade begrepp som bara virvlade runt. De behövde renas och fogas ihop, bli nyttiga. Han jobbade en kort tid på forskningsstationen CERN och utvecklade då teknik för att forskarna bättre skulle kunna ta del av varandras data. När han slutade glömdes denna idé bort. Men många år senare lanserades begreppet hypertext, där man klickar på ett ord, och länkas till ett annat dokument i en annan dator. Vardagsmat för alla på internet idag. Berners-Lee har nu fått erkännande som mannen bakom det vi kallar world wide web.

 

Det matematiska geniet och datapionjären Alan Turing blev världskänd när han under andra världskriget löste tyskarnas krypterade koder med en slags tidig datormaskin. Turing fick sedan sparken för att han var homosexuell, och tog livet av sig. 2014 kom en uppmärksammad långfilm om hans livsöde.

 

1800-talets datorprogrammerare

Grace Hopper var en kvinnlig sjöofficer och analytiker som tidigt, ganska ensam, insåg att mjukvaran, det som finns inne i maskinerna kommer att bli det värdefulla, inte maskinerna i sig. Hon förebådade det som Bill Gates tänkte flera decennier senare när han startade Microsoft och blev rikast i världen.

 

Man kan säga Ada Lovelace satte bollen i rullning med sina tankar på en nyttig räknemaskin. Men hon utvecklade också en vision om att framtidens datorer skulle kunna hantera annat än bara siffror, kanske till och med bilder och musik. Hennes ”poetiska vetenskap” drev henne också fram till filosofiska frågeställningar kring den analytiska maskinen, som hur relationen mellan maskin, människa och samhälle skulle bli. Detta för mer än 100 år sedan.

 

Hon både börjar och avslutar Isaacsons späckade bok. Var hon det allra största geniet?

 

Här hittar du Innovatörerna, en perfekt julklapp för den historieintresserade.

AB Kvällstidningen Expressen
Ansvarig utgivare: Thomas Mattsson
Produktion: Wasp Communication